Juni månad gav mycket att önska, men de senare matcherna gav ändå hopp inför resten av säsongen. Juli månad blev därför en viktig månad för Skånes Stolthet.

Juli inleddes med en positiv nyhet då landslagsbacken Martin Olsson förlängde sitt kontrakt över resten av säsongen. Olsson hade tidigare under säsongen varit en av de absolut bästa spelarna i laget, så att man lyckades behålla backen var mycket viktigt.

Efter en hyfsad insats, som dock gav noll poäng, borta mot BK Häcken i slutet av juni fanns där ändå ett hopp om att HIF skulle klara sig bra detta året. Julis första match innebar dock ännu ett steg tillbaka, då man förlorade med 1-0 hemma mot nykomlingen Mjällby AIF. Vid det här laget undrade man som HIF:are om den efterlängtade segern någonsin skulle komma.

Juli fortsatte sedan med en positiv bortamatch mot Djurgården, där laget hämtade upp ett 2-0-underläge till 2-2 efter mål av Max Svensson och Armin Gigovic. Detta var första gången som man verkligen såg vad HIF var kapabla till i offensiven, vilket gjorde att poängen man väl tjänade in vägde mycket tyngre än en vanlig poäng.

Efter det oavgjorda resultatet borta mot Djurgården var HIF tillbaka på Olympia, denna gången för att möta AIK. Detta blev den match då Di Röe äntligen tog sin första seger för säsongen. Mål av Alex Timossi och Anthony van den Hurk gav en 2-0-seger som gjorde att klubben kunde få kontakt med resten av tabellen efter en usel säsongsinledning.

IFK Göteborg stod för motståndet i nästa match då HIF reste till Göteborg. Det var ett pressat HIF som inte lyckades skapa mycket på hela matchen, som ändå lyckades få med sig ett oavgjort resultat efter att Assad Al Hamlawi tog vara på ett misstag i den 91:a minuten.

200715 Helsingborgs Assad Al Hamlawi jublar efter sitt 1-1 mål under fotbollsmatchen i Allsvenskan mellan IFK Göteborg och Helsingborg den 15 juli 2020 i Göteborg.
Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN / kod CS / CS0025

Efter tre positiva resultat mot förmodade topplag, var HIF i Falkenberg för att möta bottenkonkurrenten i vad som skulle bli en dramatisk match. Det kändes som en riktig möjlighet för Skånes Stolthet att klättra i tabellen och samtidigt knuffa ner en bottenkonkurrent. Så blev dock inte fallet. En poäng vad allt man fick med sig, efter att målvakten Anders Lindegaard nickat in 2-2 på hörna i den 90:e minuten. Detta var också matchen då HIF-backen Ravy Tsouka gjorde ett snöpligt självmål som på något sätt summerade HIF:s säsong.

Den efterföljande matchen var ännu en sådan som man gärna sett att HIF vann när Örebro SK besökte Olympia i den tionde omgången. Redan fyra minuter efter matchstart låg HIF under efter slarv i backlinjen, och det kändes lite som deja vu av alla andra matcher dittills i säsongen. HIF spelade dock upp sig efter bortalagets mål, men trots det lyckades man inte få in bollen i mål förrän i sista minuten. Det innebar att man för tredje matchen i rad plockade en poäng efter att ha kvitterat i matchens sista minuter, med Brandur Hendriksson som poängräddare denna gången.

Juli avslutades sedan med en 0-0-match borta mot Östersund. Det var ett HIF som visade bra tendenser, men som vanligt saknades skärpan i avsluten vilket totalt sett innebar noll skott på mål från HIF:s sida. I slutändan var Östersund närmast en seger, men ett oavgjort resultat kändes absolut rättvist och innebar att HIF avslutade juli månad på kvalplats, med 11 poäng på nio matcher.

Det allra sista som hände i juli var att Filip Sjöberg lämnade för Superettan-klubben Dalkurd FF, i en transfer som sades inkludera en möjlighet för HIF att hämta tillbaka mittfältaren för en gynnsam summa. Därmed kunde man också summera den månad som dittills hade varit absolut bäst för HIF:s del, och som gav en del hopp för resten av säsongen.

 

AOH drivs, sedan 2009, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du alltid swisha en slant till 0703890866. Tack!

Kommentera

%d bloggare gillar detta: