post

2359 km till Allsvenskan

Samtidigt som Granen, och övriga svenskar, jagar framgångar i Sotji – 2359 km bort – så känns det som att HIF har minst lika lång väg att vandra för att nå tillbaka till Allsvenskan. I dagsläget känns det nämligen som att ett återtåg till fotbollens finrum vilar på en enda persons axlar…

Visst, två ynka förluster under våren är inget som egentligen kan ses som ett misslyckande. Men för HIFs del handlar det mer om sättet som man genomfört vårsäsongen på än de faktum att man ”bara” tappat 14 av 42 möjliga poäng. Dessutom väntar ju våravslutningen mot ett Falkenberg som imponerat stort och endast tappat fyra poäng hemma på Falcon Alkoholfri Arena

Årets HIF-upplaga gav oss rejält med självförtroende efter en försäsong där man gick obesegrade trots motstånd som Sundsvall, Örebro, Norrköping och AIK. När premiären (den riktiga premiären) så slog man enkelt bort benen för Öster och vann med komfortabla 3-1 på Olympia. Efter 5-1, i omgången efter, mot Frej så visade laget att några fadäser mot tänkta bottenlag fanns det ingen risk för och vi supportar började snacka om de resterande 28 omgångarna som en ren transportsträcka mot Allsvenskan. Vi var helt enkelt oslagbara…

0-2 mot Eskilstuna och 1-1, mot Brage, var till viss del acceptabelt då inget lag går obesegrat genom en säsong och när Gais fick vända hemåt, med en uddamålsförlust, från Olympia då kändes det som att ordningen var återställd. Låt gå för att spelet hade börjat se lite knackigt ut men det var ändå ingen fara på taket då HIF, trots en förmåga att inleda matcherna katastrofalt, verkade ha en extra växel att lägga in i de andra halvlekarna. Sen kom derbyt mot BoIS…

Nykomlingarna drog upp ett tempo vi inte sett vårt kära HIF göra under vårsäsongen men trots detta såg vi ut att, med 10 minuter kvar, ändå plocka den där trean som kännetecknar ett lyckosamt topplag mot ett otursförföljt bottengäng. Ett fegt byte ställde dock till det och, med facit i hand, räddade snarare HIF en poäng istället för att kammat noll

Kritikerna vaknade till liv och plötsligt hade PeO gått från ” han är nog rätt bra ändå” till det mer traditionella ”avgå PeO”. Fem dagar senare kröp dock pöbeln tillbaka ner i sina hålor när HIF sänkte serieledande Örgryte, på hemmaplan, med klara 2-0. Fyllda av självförtroende ( trodde vi i alla fall) åkte man till Borås Arena där ett föga imponerande Norrby skulle visa sig bli en rejäl utmaning men där Mamudo Moro frälste oss med matchens enda mål.

Efter segrar mot Jönköping och Degerfors, samt en otursam poängförlust mot Gefle stundade en inställd premiärmatch, mot Halmstad, där hallänningarna plötsligt börjat få upp både flyt och ånga vilket innebar säsongens andra förlust.

Oavsett så skulle vi justera läget när vi åkte upp till Varberg och mötet med ett lag som led av en usel form och fem raka förluster. Tji fick vi! Fyrtiofem minuters spel och 2-0 till ett Varberg som riskerar att gå under såväl sportsligt som ekonomiskt. Vi gör en stark upphämtning och når 3-3 men spelmässigt så har vi en lång väg att vandra

I går tog vi emot ett Värnamo som skrapat ihop 5 poäng på hela säsongen och, förutom en frispark, slänger vi iväg vårt första skott på mål efter 28 minuter! Nästan en hel halvtimme får alltså Roar Hansens deltidare lulla runt på Olympias matta utan att behöva frejda sitt mål…

Bojanics frispark räddade dock tre poäng till oss och en tillfällig andraplats ger oss en veckas andrum

2359 kilometer härifrån levererar Andreas Granqvist några av de bästa insatserna i sin karriär. Frågan är om 33-åringen någonsin varit bättre? Oavsett hur det går för Sverige i detta VM-slutspel så kan troligtvis Granen välja mellan ett antal lukrativa avtalsförslag från ligor runt om i världen. Men han väljer att komma hem till HIF för att försöka hjälpa laget i sitt hjärta att ta klivet tillbaka till Allsvenskan.

Andreas Granqvist är redo för HIF men är HIF redo för Andreas Granqvist? 2006 var han själv med om en liknande situation när Henrik Larsson vände hem från en av Sveriges mest fantastiska proffskarriärer stod hela Helsingborg med öppna armar och förväntningarna skruvades upp till max på både Larsson och HIF. Det blev en cuptitel (2006) men i övrigt blev det rätt magra resultat innan Henke avslutade spelarkarriären 2009.

Den allmänna känslan var att laget förlitade sig blint på att ”allt löser sig” vi har ju Henrik Larsson i laget. Förhoppningsvis är våra HIF-spelare numera lite mer förberedda och klokare på att en spelare inte gör ett lag. Det kommer krävas oerhört mycket av Granens medspelare och att Bojanic, Dahlberg, Hansson och övriga gänget måste lyfta sig ett antal snäpp kan vi nog vara rörande överens om.

Mot Falkenberg hoppas jag att de spelare som vill vara med och leka till hösten visar sig från sin bästa sida. Låt oss avsluta vårsäsongen med tre poäng och ge Granen de absolut bästa förutsättningarna att hjälpa oss tillbaka när han nu vänder hemåt. Bevisa för oss supportrar, och er själva, att målet är närmre än vi tror – inte 2359 km bort…

post

HIF-IFK Värnamo 1-0

I den sista hemmamatchen innan uppehållet vann HIF med 1-0 utan att imponera

HIF inledde matchen svagt och det var ett Värnamo som under de inledande 20:e minuterna var det bättre laget. Gästerna skapade också matchens första chans i den 8:e minuten när de kom loss på högerkanten och avlossade skott men Hansson räddade säkert. HIF blev bättre under halvlekens gång även nivåhöjningen från ”Di Röe” inte var nämnvärd. Det var överlag en halvlek där båda lagen slog ett antal felpass och flera spelare som hade ett antal dåliga mottagningar.

I den 32:a minuten fick Bojanic en fint frisparksläge men han drog den över. Detta följdes av ett läge för Bjarnason där han kom fram på högerkanten och sköt ett skott som målvakten räddade. Islänningen borde kanske ha passat då Dahlberg befann sig i ett friare läge framför mål. I den 44:e minuten trodde alla att HIF tagit ledningen efter att Dahlberg sköt in bollen, dock dömdes detta mål bort då Bjarnason ansågs påverka spelet i en offsidestående position. Dahlberg var oförstående till beslutet i halvtidsintervjun och när man ser reprisen efteråt kan man ifrågasätta domslutet då Bjarnason stod en bit från bollen och således inte påverkade spelet.

I paus bytte HIF in Charlie Weberg mot Fredrik Liverstam, en förändring som PeO beskrev som taktiskt för att få en bättre passningsfot i backlinjen även om han också sade att Liverstam delvis kände smärta av ett tidigare diskbrock.

Den andra halvleken fortsatte i samma tecken som den första med ett HIF som inte imponerade spelmässigt och matchen var på det hela betydligt jämnare än det borde varit när fyran möter jumbon. Spelet hackade betänkligt men till skillnad från matcherna mot Halmstad och Varberg blev det tre poäng. HIF skulle dock ta ledningen genom Bojanic i den 57:e minuten när Bojanic slog en frispark från långt håll som gick hela vägen i mål och mittfältaren har nu gjort frisparksmål i tre raka matcher. I den 68:e minuten fick Bjarnason friläge men han sköt tätt utanför vilket kanske är symboliskt för Bjarnason som jobbar och sliter vilket gör honom otroligt nyttig, och som han ska ha beröm för, men inte sätter dit chanserna.

Sammanfattningsvis var det ett HIF som inte imponerade spelmässigt även om segern inte var riktigt hotad efter ledningsmålet och ”Di Röe” tog tre väldigt viktiga poäng. Segern innebar att HIF, i alla fall tillfälligt, gick upp på andraplatsen. Härnäst väntar Falkenberg borta, den sista matchen innan uppehållet, en väldigt viktig match

HIF-Värnamo 1-0 (0-0)

HIF: Hansson- Randrup, Liverstam, Johansson, Eriksson- Landgren, Bojanic- Moro, Dahlberg, Svensson, – Bjarnasson

Mål

HIF: Bojanic (57)

Värnamo:

Byten

HIF: Weberg (IN)- Liverstam (UT) (46), Abubakari (IN)- Landgren (UT) (72)

Värnamo: Winberg (IN)- Andersson (UT) (53), Souza Alves (IN)- Ask (UT) (63), Olsson (IN)- Randelovic (UT) (81)

Varningar

HIF: Weberg (47)

Värnamo: Achinoti-Jönsson (25), Randelovic (73), Maikkula (87)

Publiksiffra: 6297

post

Hallå där Roar Hansen…

…den fd HIF-tränaren som kommer till Olympia ikväll med sitt IFK Värnamo!

Hur mår ni i IFK Värnamo med tanke på det besvärliga läget i serien, ensamma i botten med fem poäng upp till kvalplats?

Alla i truppen är väl medvetna om att vårt läge är mycket tufft, men vi kan inte deppa ihop. Det finns bara en väg att gå, och det är att hålla lågan uppe, tänka positivt och kreativt. Vi måste blicka uppåt och framåt, och utvärdera match för match, se vad som fungerat bra och vad som inte fungerat så bra, och ladda inför varje ny match med inställningen att vi ska gå för vinst.

Senast förlorade ni mot en av räddningsplankorna Frej, som gjorde mål med en man mindre, trots att ni var en man mer mer än halva matchen. Hur kan ni jobba med den mentala biten och lagets självförtroende ?

Vi har kämpat med spelarnas självförtroende en längre period. Tyvärr har killarna inte fått resultat med sig som har hjälpt dem att tro mer på sig själva.

Spelmässigt är vi inte så dåliga som läget i tabellen visar. Vi har haft initiativet i flera matcher och skapat en hel del målchanser, men sen fått enkla mål emot oss, och inte fått in bollen trots att vi varit väl så bra som motståndarna i spelet. Men det finns bara en väg som gäller, och det är att fortsätta peppa spelarna till max.

Spelmässigt har ni ändå stått upp bra i många matcher och skapat målchanser, men sen tappat det mesta när ni har släppt in mål bakåt, ofta p g a egna misstag.

Hur kan ni förbättra spelet så det har kvalitet över hela matcher ?

Egentligen är det bara mot Örgryte och AFC Eskilstuna vi har känt oss överspelade, även om vi har ett par stora förluster till. Vi har stått upp i alla övriga matcher ochspelat jämnt med motståndarlagen.

Tyvärr har de mentala hindren vuxit i takt med förlusterna, men den enda vägen framåt är att analysera matcherna ordentligt och våga mer, spela ut, och minimera de egna misstagen. Vi kan bara utveckla vårt eget spel och inte påverka motståndarlagen.

Ni ser ut att behöva både bra försvarsspelare och målskyttar. Är det aktuellt med några nyförvärv under sommarfönstret eller har ni inte ekonomi för det ?

Vi har ekonomi för att värva nya spelare. Vi kommer att vara aktiva under sommarfönstret. Visst behöver få in spetskompetens på flera positioner. Vi ska snart gå igenom läget med kontrakt som går ut, nya spelare som kan värvas in, och vilka lagdelar som behöver förstärkas mest.

Det är samtidigt två tredjedelar kvar att spela av Superettan 2018. Loppet är inte kört, men det behövs genomgripande åtgärder för att ni ska vända skutan och rädda kontraktet. Har du en mirakelkur, eller hur ser din strategi ut?

Mirakelmedicin finns tyvärr inte i den här branschen. Men samtidigt kan det räcka med en vinst för att killarna ska få stärkt självförtroende. Vi måste tro på det vi gör och jobba hårt med varje moment i vårt spel för att bli bättre. Det finns inga genvägar.

Känns det speciellt för dig att komma till Olympia och möta HIF, där du har varit tränare ?

Javisst känns det alltid speciellt att möta lag som jag har tränat tidigare på deras hemmaarenor. Men jag har mött HIF på Olympia med Åtvidaberg, så jag känner ingen stark revanschlusta längre. Det är i stället så att det är kul och komma tillbaka och träffa spelare och ledare som jag har jobbat ihop med tidigare. Atmosfären känns roligare än vid matcher mot andra motståndarlag.

Hur ser du på årets HIF-lag och deras spelsätt ?

HIF är ett mycket svårspelat lag att möta. De spelar väl mindre bra i perioder och bättre i andra. De ser bättre ut än i fjol med tanke på att de har värvat in ett par kvalitetsspelare. De har skaffat sig en bra position i serien inför Andreas Granquists hemkomst. Hans roll i laget kommer givetvis att betyda att HIF blir bättre spelmässigt, men framförallt får de in en ledargestalt som lyfter sina lagkamrater och ställer tydliga krav.

Vilka tre lag kommer att hamna på de tre topplatserna i årets superettan ?

  1. HIF  2. AFC Eskilstuna 3. Örgryte IS

Hur slutar matchen HIF-Värnamo på söndag ?

1-0 till Värnamo!

Som vanligt har ni möjlighet att spela på matchen och ni gör det förslagsvis via vår samarbetspartner NordicBet. Klicka på bilden för att komma till spelet

Matchen spelas på Olympia med start klockan 17.30

post

Inför HIF-IFK Värnamo

Superettan 2018 blir den nittonde säsongen av Superettan, Sveriges näst högsta division i fotboll för herrar, under Allsvenskan. Förra säsongen vara HIFs första i serien och i år hoppas vi självklart även att det skall bli den sista. Imorgon går vi in i den fjortonde omgången vilket innebär att Roar Hansens Värnamo kommer till Olympia!

IFK Värnamo bildades redan 1912 och klubben är kanske mest känd för att traktens stora hjälte, Jonas Thern, en gång började sin karriär på Finnvedsvallen (5000 åskådare). Klubben nådde Superettan 2011 och har sedan dess, trots ett antal kval, hankat sig kvar i den näst högsta divisionen. Förra säsongen var dock den främsta i Värnamos historia och, efter en stark höstsäsong, klev man förbi HIF och upp på en imponerande sjätte placering.

Om BP räknas som den främsta av landets talangfabriker så kommer nog morgondagens motståndare inte långt efter. Dessutom har samröret mellan Värnamo och HIF varit betydligt mer aktivt än med någon annan klubb under 2000-talet. Joseph Baffo, Loret Sadiku, Simon Thern och tom Ulrik Jansson har en bakgrund i klubben. Givetvis har där även gått spelare andra vägen dvs från HIF till Värnamo. Abbe Khalili, Rafael Porcellis, Andreas Linde har samtliga spenderat tid i de småländska skogarna för att få fart på sina karriärer. Dessutom har laget, som tränades av Christian Järdler förra säsongen, en ny tränare för i år –  den förre HIF tränaren Roar Hansen.

Foto: Bjarki Tordarson

På spelarfronten har Värnamo drabbats av ett rejält avbräck när Melvin Frithzell valde att lämna för spel med Superliga-laget Helsingör. Anfallaren, som för övrigt gjorde tre mål sin provspelsmatch för HIF, noterades för nio mål förra säsongen och blir svår att ersätta.

När lagen möttes förra våren (1-1) var det faktiskt just Melvin Frithzell som gjorde smålänningarnas mål. Mötet går ju knappast till historien som en av HIFs främsta insatser förra säsongen. Målet gjordes av Andreas Landgren och hade det inte varit för en storspelande Matt Pyzdrowski (bla en straffräddning) så hade en poäng blivit noll på Finnvedsvallen i Värnamo. Ska vi sen ge oss på att analysera hemmamötet så var det ett en än sorgligare historia. Värnamo vann med 1-2 och, där och då, grusades också HIFs drömmar om en kvalplats.

Även den 22 –åriga mittfältaren, Oscar Johansson, har lämnat klubben. Johansson, som stod för nio mål förra säsongen, skrev på för Trelleborg. Lägg därtill att ytterligare 5-6 ordinarie spelare flyttat så förstår ni att det är ett helt nytt lag som Värnamo ställer på benen.

Roar har dock slitit för att skapa ett slagkraftigt lag även denna säsongen och fått in nyförvärv som York Rafael (ungdomslandslagsman som provtränat med bla Watford), Lumala Abdu (utlånad till HIF förra säsongen), Jon Birkfeldt (fd HIF) samt Alexander Henningsson från Öster.  Dessutom blev Värnamo ny klubbadress för Alexander Anchinioti-Jönsson. Mittfältaren kom som 16-åring till HIF från moderklubben Hittarps IK. Han tillhörde HIF:s A-trupp sedan säsongen 2014 och har sedan dess spelat 48 tävlingsmatcher för klubben. Hos smålänningarna har AJ fått kontinuerligt med speltid och, på kort tid, blivit en viktig pjäs. Hittills har han dessutom noterats för två mål vilket gör honom till delad skyttekung i klubben. Rätt tragiskt men då skall man veta att Värnamo bara mäktat med sju mål i årets seriespel.

Med sju ynka mål framåt så är det kanske inte så konstigt att laget parkerar sist i Superettan. En seger (mot Varberg) på tretton matcher och -20 i målskillnad talar sitt tydliga språk dvs Värnamo modell 2018 har inget i Superettan att göra…

För HIFs del så är det en absolut trepoängare som är ett måste. Efter förlusten mot Halmstad och det oavgjorda mötet, med Varberg, så måste man vinna för att inte tappa mark i den täta toppstriden.

HIF kommer med följande trupp:

2. Carl Johansson

3. Fredrik Liverstam

6. Andreas Landgren

7. Anders Randrup

8. Mamudu Moro

9. Alex Timossi

10. Darijan Bojanic

11. Adam Eriksson

14. Mohammed Abubakari

15. Max Svensson

16. Mikael Dahlberg

21. Charlie Weberg

23. Jonathan Larsson

25. Kalle Joelsson (mv)

30. Pär Hansson (mv)

40. Mattias Almeida

41. Filip Sjöberg

99. Andri Bjarnason

Som vanligt har ni möjlighet att spela på matchen och ni gör det förslagsvis via vår samarbetspartner NordicBet. Klicka på bilden för att komma till spelet

Matchen spelas på Olympia med start klockan 17.30

post

AOH summerar omgång 13

I toppen känns Falkenberg omöjliga och i Halmstad har man fått upp farten. HIF känns 2017 och i botten blir Värnamo allt mer ifrånsprunget

På Gamla Ullevi hade över 2000 personer bänkat sig för mötet mellan Gais och Degerfors. Trots ett anfallsrikt och böljande spel slutade matchen oavgjort, 1-1, efter att Christoffer Wiktorsson gett bortalaget ledningen och Ajdin Zeljkovic kvitterat

I Gävle blev det målrikt då gästande Öster dominerade matchen. 1-0-målet kom tidigt genom en enkel nick av han som en gång kallats ”Super-Dragan” av Geflefansen; nämligen Dragan Kapcevic.

Simon Helg utökade sedan till 2-0 innan Jesper Florén reducerade på en frisparksretur. Innan halvtid gjord Öster mål igen genom Mattias Pavic och trots en reducering av Anton Kralj i den andra halvleken så kom Gefle aldrig närmare. Matchen slutade 4-2 till Öster

Falkenberg befäste sin serieledning då man under söndagen bortabesegrade Jönköpings Södra med 3-1. Erik Pärsson var i storform för gästerna och noterades för ett mål och en assist innan han, i slutet av matchen, tvingades utgå med en skada.

Hemma på Finnvedsvallen hade Värnamo både en, två och tre chanser att få med sig poäng mot bottenkonkurrenten IK Frej. Ett decimerat Frej höll dock undan och vann med 1-2 efter två snabba mål i vardera halvlek.

På Landskrona IP fortsatte Brage sin fina säsong då nykomlingskollegan Landskrona BoIS besegrades med 2-1. Brage tog ledningen två gånger om, och den andra gången kunde Landskrona inte svara. Stor matchhjälte för gästerna blev Anton Lundin.

Efter en succévår har Örgryte det tyngre i Superettan under sommaren. Under lördagen vann gästande Norrby med 2-1 och Göteborgslaget missade chansen att ta sig tillbaka in i topp 3. Segern innebar att Norrby får lite andrum ned till de negativa kvalplatserna.

Trots att bortalaget AFC Eskilstuna tog ledningen, i bortamötet med Halmstad, så tog hallänningarna sin andra raka 2-1 seger på en vecka. Halmstad verkar ha prickat formen och tog nu klivet in på topp 3 i serien.

På Påskbergsvallen så dröjde det till tio minuter från slutet innan HIF till slut var ikapp Varbergs BoIS. Andreas Landgrens tunga volleyskott styrde på en hemmaförsvarare och gick i nät via stolpe fram till slutresultatet 3-3. Detta trots att Varberg hade en tvåmålsledning i paus.

post

Varberg BoIS-HIF 3-3

Jag vill inte ha fjärilar i magen inför varje HIF-match som i fjol, och jag vill inte få jobbiga flashbacks till ett fantasilöst spel utan tyngd, beslutsamhet, linjer och offensivlusta. Men det är precis de känslor jag har haft de senaste omgångarna.

När HIF mötte ett Gefle som släppt in massor av mål hemma både före och efter mötet med HIF, förmådde de rödblå inte skapa tryck framåt, och inte heller utmana hemma-lagets stukade försvar några längre perioder. Det är ett underbetyg.

När HIF mötte Degerfors hemma var man en man mer i mer än halva matchen, och föll ändå tillbaka med ett lågt försvarsspel i perioder. Det var tillfälligheter som gjorde att man till slut vann med ett par mål.

Mot Halmstad borta visste HIF att de skulle gå upp i serieledning vid vinst, men som vanligt lät man motståndarlaget ta hand om matchbilden hela första halvlek, och lät så en omarkerad Johan Oremo nicka in ett segermål i 94:e minuten. En likadan försvarsmiss som man gjort i fyra-fem matcher under säsongen nu.

Var finns då förklaringarna till tvehågsenheten, bristen på rakt offensivt spel, på linjerna i passningsspelet, på inställningen att kriga från matchstart och på förmågan att göra sig spelbar och ge sin lagkamrat passningsalternativ ?

Eftersom mycket av HIF-spelet nu påminner om fjolårets, tvingas jag konstatera att det till största delen är ett ledarproblem. Om det är denna modell som P-O Ljung vill att HIF ska spela med ett evigt rullande i sidled och bakåt, med en ensam anfallare som inte får understöd, med en ytterback som lyser av osäkerhet och som hellre rullar bollen bakåt än mot mål, med ett lågt bolltempo etc etc, så är jag inte med på den skutan.

Lag som Falkenberg, Halmstad, Örgryte och AFC Eskilstuna spelar med mycket större variation. De kommer till många avslut, de vinner andrabollar och har ofta andra-vågenanfall, de gör sig spelbara för varandra, de spelar rakare med snabbare omställningar, och de har både bredd och djup i och med att de får med alla i spelet.

Poängmässigt är HIF absolut med i racet om allsvenskt avancemang men spelmässigt är det högst tveksamt. Man måste höja spelkvaliten, och tyvärr är jag mycket osäker på om P-O Ljung kan ge spelarna de verktyg de behöver. Jag vill inte höra en tränare som i intervju efter intervju säger ”jag vet inte vad det beror på att vi tappar spelet i perioder”. Jag vill höra en tränare för HIF säga ”nu har jag analyserat den senaste matchen, och vet vad vi ska göra för att hålla igång ett tufft, vägvinnande offensivt spel en hel match och samtidigt ha ett starkt försvarsspel”.

Spela 4-4-2 och låt Bjarnason vara en naturlig center med en kantspringare bredvid sig som drar på sig några försvarare och skapar ytor för vår isländske toppanfallare. Öka bolltempot rejält och nöt in hur man gör sig spelbar. Skapa mycket snabbare offensiva omställningar i djupled och få med alla i spelet. Spela framåt, inte bakåt eller i sidled. Tryck på med hög press och vinn andrabollarna, och våga kriga om varje boll.

De närmaste matcherna mot Varberg och Värnamo måste HIF vinna om de vill vara med i toppen. Sen väntar en sexpoängsmatch mot Falkenberg.

I kväll väntade Varberg borta och det gällde att inte underskatta motståndarlaget, men samtidigt visa från start att man ska vinna matchen. Förändringarna i HIF:s startelva sen förlustmatchen i Halmstad var att Mikael Dahlberg och Mahmado Moro spelade från start, i stället för Alexander Timossi Andersson och Andreas Landgren.

Tyvärr besannades mina farhågor direkt i matchöppningen. HIF.arna såg osäkra och obe-

slitsamma ut, och redan i 2:a minuten tog Varberg ledningen när Fredrik Liverstam slog ett vansinnigt felpass i mittförsvaret, till en Varbergsanfallare som enkelt frispelade Joel

Palmquist som utan problem kunde rulla in 1-0 till Varberg.

Första kvarten präglades återigen av ett svagt passningsspel med dålig rörlighet från HIF:s sida. Varför upprepas detta mönster i match efter match ?

HIF lyckades under en tiominutersperiod etablera spel på Varbergs planhalva utan att

skapa några vassa målchanser. I 15:e minuten nickade Dahlberg strax utanför, och Max Svensson hade ett par skott över och på målvakten. Sen tappade HIF spelet igen, man

ligger för långt ifrån motståndarna, och vinner inte boll vare sig i presspel eller i närkamper.

Calle Johansson och Fredrik Liverstam tävlar om att slå hyperfarliga felpass i mitten på egen planhalva, så att Pär Hansson får rädda och bli vansinnig.

Moro, Bjarnason, Max Svensson och Bojanic trampar vatten på mitten och Abubukari hittar inte rätt med passningarna.

Varberg rullar boll skickligt och hittar varandra inom laget. De är mycket farligare när de går till anfall, och efter ett inlägg från höger vänder Perparim Becaj lätt bort Liverstam och stöter in 2-0 till Varberg i 42:a minuten. Ingen kan få godkänt i HIF efter denna första halvlek. Stackars Andreas Granquist, vad ska du behöva prestera för att lyfta detta lag?

HIF lyfte sig rejält i andra halvlek, men man har med rätta högre krav på de rödblå seriefavoriterna, än dessa halvdana prestationer i match efter match.

I 42:a minuten gör Matt Pydzrowski ett misstag så att Max Svensson nästan kan rulla in en reducering. I 48:e minuten slår Bojanic en hörna till Abubukari som nickar utanför. HIF trycker på i 10 minuter men sen sticker Varberg upp i ett par kontringar.

Så i 56:e minuten gör Max Svensson en jättefin individuell prestation när han tar ner en passning, håller i bollen och snyggt placerar in 2-1 i bortre krysset som en födelsedagspresent till sig själv på 20-årsdagen. Nu har HIF starkt tryck framåt i 10 minuter. Bjarnason vänder snyggt bort två försvarare och kommer helt fri men skjuter rakt på Varbergsmålvakten.

Så i 60:e minuten sticker Varberg upp i en kontring och ur ingenting vänder Joakim Lindner bort Liverstam och skjuter ett inte alltför märkvärdigt skott som Pär Hansson styr in i mål till 3-1 för Varberg.

HIF lyfter upp igen och trycker tillbaka Varberg. Man skapar flera målchanser. I 65:e minuten får man en frispark strax utanför målområdet som Bojanic snyggt knorrar in till 3-2.

I 69:e minuten ersätter Andreas Landgren Muhammed Abubukari som gjort en blek insats. Nu får HIF ännu bättre tryck framåt. Landgren vinner mycket boll och går rakt framåt. I 71:a minuten skjuter Max Svensson strax utanför, och i 72:a skjuter Bojanic strax över.  Nu radar HIF upp chanserna.

I 80:e minuten får HIF en trippelhörna som till slut landar hos Andreas Landgren som snyggt skjuter 3-3 på halvvolley. HIF skapar fler vassa chanser, Dahlberg skjuter på mål- vakten, Liverstam gör ett offsidemål och Landgren skjuter halvmetern utanför stolpen.

Sammanfattningsvis gör laget en dålig match totalt sett. Man radar upp urusla försvarsmisstag. Hela backlinjen får underbetyg. Abubukari har inte många rätt. Bojanic lyfter sig starkt i andra halvlek. Moro löper och kämpar men har hög felprocent i passningsspelet. Dahlberg vinner för lite boll och ligger för långt ifrån motståndarna. Max Svensson får godkänt och Bjarnason gör en hel del bra tekniska nummer och löpningar på djupet.

Så mina frågor till P-O Ljung hänger i luften:

Var är laget i första halvlek i match efter match ?

Hur kan du matcha Liverstam före Charlie Weberg som spelat mycket bättre ?

Varför tappar spelarna fokus i stället för att bli bättre, som Calle Johansson och Fredrik Liverstam ?

Varför byter du inte in fler offensiva krafter sista 15-20 minuterna om ni vill vinna, när du har Timossi Andersson och Almeida på bänken ?

Vad ska du göra åt spelarnas otrygghet i passningsspelet ?

Matchfakta:

Varberg-HIF 3-3 (2-0)

Målskyttar Varberg: Joel Palmquist, Perparim Becaj, Joakim Lindner

Målskyttar HIF: Max Svensson, Darijan Bojanic, Andreas Landgren

Byten HIF: Muhamed Abubukari ut Andreas Landgren in   (70)

Spelarbetyg HIF:

Pär Hansson 2

Adam Eriksson 2

Calle Johansson 1

Fredrik Liverstam 1

Anders Randrup 1

Muhamed Abubukari 1

Mahmado Moro 2

Darijan Bojanic 3

Max Svensson 3

Mikael Dahlberg 2

Andri Bjarnason 2

Andreas Landgren 3

post

Hallå där Matt Pyzdrowski…

…vår förre målvakt som, med sitt Varberg, tar emot HIF i kvällens match på Påskbergsvallen

Vad är dina tankar om Varbergs säsong hittils?

Det har varit en tuff start för oss om man ser till vinster och förluster men ser man de tur en rent fotbollsspelande vinkel har det varit väldigt kul. Vi har en helt ny trupp med både roliga och intressanta delar och det har varit kul att påbörja något nytt i Varberg.

Vad tycker du om dina egna prestationer?

Det har varit väldigt kul att spela igen efter att jag fick stå åt sidan förra hösten i HIF. Det känns som att jag har spelat bra men jag vet också att jag har en eller två nivåer till i mig som kommer hjälpa oss att ta allt fler poäng under sommaren och hösten.

Har Varberg några mål för säsongen och vilka är dessa i så fall?

Vi vill självklart vinna så många matcher som möjligt och sluta så högt upp I tabellen som möjligt men vi är också högst medvetna om våra begränsningar sett till andra lag i ligan, både sett till resurser och den finansiella biten. Det är inte idealt men det är verkligheten för oss nu vilket gör att vi måste tänka utanför boxen, hålla ihop laget och finna nya kreativa sätt att plocka poäng.

Vad vet du om årets HIF och vad är din relation med klubben idag?

Jag har följt laget nära och det har varit väldigt kul att se så många av de unga killarna får chansen och att de tar allt större ansvar för var vecka som går. Det är fortfarande en stor del kvar av säsongen och det ska bli kul att se hur många fler steg de kan ta.

Hur känns det att möta sina gamla lagkamrater och sin gamla klubb?

Det kommer bli kul. Det är alltid speciellt när du ska möta ditt gamla lag och på tisdag kommer det inte vara annorlunda. Jag ser verkligen fram emot tisdag.

Du spelade i HIF under ett par kaotiska år, när du ser tillbaka på din tid i HIF, vad känner du då?

Varje säsong var speciell och annorlunda på sitt sätt i många olika sätt. Det gick uppenbarligen inte som jag hade föreställt mig när jag skrev på men det är en del av livet. Jag lärde mig mycket under de tre säsonger jag var där, både på och vid sidan av planen, och jag skaffade många goda vänner. Det jag är mest stolt över är att jag gav allt för klubben varje dag, även när det var tuffare tider. Jag är både en bättre man och en bättre spelare än jag var när jag kom 2015.

Är det några spelare I Varberg som vi borde hålla ett extra öga på?

Jag tycker vi har en rad bra spelare. Vi spelar en attraktiv fotboll som jag tror många HIF-suuportrar kommer bli överraskade över hur vi spelar. I Varberg finns det en sorts stolthet över att vi inte har några superstjärnor. Vi är starkare tillsammans än vad vi är var för sig och jag tycker det är en av våra största styrkor.

Hur tror du matchen slutar?

1-0 till Varberg BoIS.

Som vanligt hittar du spel på matchen via vår samarbetspartner NordicBet. Klicka på bilden för att komma till spelen

Matchen spelas på Påskbergsvallen med start klockan 19.00

post

Inför Varberg BoIS-HIF

Superettan 2018 blir den nittonde säsongen av Superettan, Sveriges näst högsta division i fotboll för herrar, under Allsvenskan. Förra säsongen vara HIFs första i serien och i år hoppas vi självklart även att det skall bli den sista. Imorgon går HIF in i trettonde omgången vilket innebär att laget beger sig upp till Varberg och mötet med förra säsongens serieelva. Numera en klubb på fallrepet…

Ur kvartersklubben Haga BK bildades Varbergs Boll- och Idrottssällskap den 25 mars 1925. Redan första året fick man fart på verksamheten, och Varbergs BoIS mönstrade inte mindre än fyra lag debutåret; A-lag, B-lag och två juniorlag. Matcherna lirar man på Påskbergsvallen (4500 åskådare) och även om klubben aldrig nått den högsta serien så har man hållit till i Superettan sedan 2012. Räknar man samma Varbergs samtliga säsongen så har man faktiskt hela 18 i den näst högsta serien.

Förra säsongen nådde Varberg en elfteplats vilket, rimligtvis, var en rejäl missräkning för hallänningarna. Därför fick Jörgen Wålemark ta sitt pick och pack och lämna klubben efter tre säsonger. In kom istället Jocke Persson och det är Helsingborgaren som nu har börjat sätta sin prägel på klubben.

På tal om Helsingborgare så har mittfältaren, Kalle Söderström, lämnat klubben och håller numera till någon mil söderut – i Falkenberg. Däremot så har klubben det väl förspänt på målvaktssidan där man skeppade iväg förra säsongens målvaktsbesättning till förmån för den förre HIF-keepern Matt Pyzdrowski. Även nykomlingar som Jakob Bergman (Sirius) och Albin Skoglund (Örgryte) kan överraska under säsongen. Dock gör tappen av Söderström, Anton Liljenbäck och, inte minst, Thomas Boakye att klubben kan få svårt att upprepa femteplatserna från 2015 och 2016. Och att man har det tufft, på flera plan, är det inget snack om. Man inte bara kämpar för att hålla laget borta från nedflyttningsplatserna utan man har även stora problem vid sidan om planen. Klubben måste nämligen få in 2,5 miljoner till slutet på augusti – och ytterligare 1,3 miljoner innan årets slut – för att klara likviditeten.

Dessutom valde kaptenen, Gabriel Altemark Vanneryr, att lämna klubben för någon vecka sedan med uttalandet ”Jag kan konstatera att ansvarig tränare Joakim Persson och jag inte har något förtroende för varandra, vilket gör det omöjligt för mig att under nuvarande omständigheter spela i klubben”, Risken är nog rätt stor att Varberg får säga adjö till Superettan om nu inget mirakulöst händer under hösten. Den senaste vinsten kom, mot Landskrona BoIS, den 6 maj och sedan dess har man bara skrapat ihop en ynka poäng. Det var dock på bortaplan, mot AFC Eskilstuna, så visst finns där fotboll i laget när man har en bra dag. Dessutom har ju hallänningarna fått vila i två veckor, sedan förlusten mot Brage, vilket säkert gjort dem gott till skillnad mot HIF.

På tal om bortalaget så har man förhoppningsvis kommit över övertidsförlusten mot Halmstad. Med tanke på att hallänningarna även slog tillbaka AFC (2-1) så kan faktiskt HIF, vid en ev seger imorgon, kliva upp på en andraplats i serien bakom omöjliga Falkenberg.

HIF kommer till spel med följande trupp:

2. Carl Johansson

3. Fredrik Liverstam

6. Andreas Landgren

7. Anders Randrup

8. Mamudu Moro

9. Alex Timossi

10. Darijan Bojanic

11. Adam Eriksson

14. Mohammed Abubakari

15. Max Svensson

16. Mikael Dahlberg

21. Charlie Weberg

23. Jonathan Larsson

25. Kalle Joelsson (mv)

30. Pär Hansson (mv)

37. Carl Thulin

40. Mattias Almeida

99. Andri Bjarnason

Som vanligt hittar du spel på matchen via vår samarbetspartner NordicBet. Klicka på bilden för att komma till spelen

Matchen spelas på Påskbergsvallen med start klockan 19.00