Så är den här igen. Den som kommer som ett brev på posten, som föds ur diskussionerna ur ett kokande Olympia som har fått tillbaka sin värmeplatta på södra. Nej, inte det där sommaralbumet och heller den inte den nya Fast and furious-filmen, utan den där märkligt vedertagna diskussionen om underhållande fotboll mot att vinna matcher. Som att det ena måste exkludera det andra. Däremot är diskussionen är befogad. För Jörgen Lennartsson är ingen tränare som spelar offensiv, innovativ fotboll som kommer efter att allt som tiden går bygga ett offensivt starkt lag. Allt sådant är trams, snicksnack och gödsel. Det har också varit så sedan jag ställde frågan om hur väl Jörgen Lennartsson passar in hos en klubb som har målet att spela en attraktiv fotboll i sina stadgar på samma Presskonferensen där han lanserades. Svaret jag fick av Sportchef Andreas Granqvist var ett “det var en sak man hade kollat på” och att Lennartsson skulle stå för ett “varierat anfallsspel”. Det måste kännas skönt för Granqvist att han har en politisk karriär att falla tillbaka på om Sportcheferiet inte går som han har tänkt sig. För ett halvår in i denna säsongen vet vi att Lennartssons offensiva frejdfullhet ligger under samma lista som Bermuda-Triangeln på Wikipedia, nämligen Konspirationsteorier och myter.

 

Dock: Om man ska diskutera debatten Attraktiv fotboll Versus att Vinna matcher är gårdagen ett dåligt exempel. För man bjöd faktiskt själva på en Fast And Furious film inne på Olympia stundtals. Stundtals gav man allt. Stundtals hade man glöd och man var dessutom “Furious” när rättsskiparen bjöd på orättvisor. Man verkligen ville vinna igår på ett sätt som jag inte sett på snart ett och ett halvt år. Anledningen kan du stava till Publiken och Lagsammanhållning. 50% ansvarar Jörgen Lennartsson för. 50% ska han ha väldigt stor cred för. Samtidigt snurrar vi tillbaka till det där med offensiven. För Defensiva instinkter har Jörgen Lennartsson. Där kan ingen slå honom på fingrarna. Det var därför som han med med hela hjärtat skrek på sina spelare i en träningsmatch att inte spela kort från målvakt med 5 minuter kvar. Smart. Taktiskt.

Däremot saknar just nu vad det verkar offensiva instinkter helt. Det var därför som han med drygt 7-8 minuter kvar byter in en Benjamin Acquah (Som för övrigt gjorde det bra) när han ligger under med två bollar. 7-8 minuter. Han byter in ett anfallsvapen i Rasmus Karjalainen men tar samtidigt ut ett annat anfallsvapen som han vet är stark i huvudspelet när hans taktiska idé till stor del handlar om inlägg. Samtidigt är spelet inte heller bottenlöst uselt. Det finns saker som behöver byggas vidare på såklart. Som att bolltempot behöver bli högre. Att Presspelet inte faller så pass väl ut som det hade kunnat göra. Och att man bjuder på alldeles för stora ytor. Men det är också saker som kan förbättras. Det är också saker som just nu inte ser så akuta att det är kört. För man har också ett tabelläge som är fortsatt optimistiskt och man har dessutom en trupp som är så pass bred och individuellt skicklig att man kan ta sig förbi hinder.

 

Om jag tycker att Jörgen Lennartsson bör stanna kvar som Tränare för HIF? Självklart. Jörgen Lennartsson är en coach som erbjuder stabilitet och trygghet till en klubb som omfamnats av kaos, osäkerhet och felbeslut under snart ett decennium. Jörgen Lennartsson är rätt man för en klubb som stabilt vill landa i en Allsvenska. Han kan vinna dig poäng mot “bättre lag”, han kan kriga dig fram till att hålla dig kvar i en Allsvenska. Däremot är jag numera trött på att man inte säger som det är. Att man inte är ärliga. Säg då att man just nu offrar sin kultur och går emot sin stadgar i ett år eller två för att etablera sig i Allsvenskan. Om det är fel? Självklart. Om Det är okej att spela Trial and error-fotboll halvvägs in en säsong? Självklart inte. Om det är godkänt att inte erbjuda en bättre offensiv med tanke på materialet som man har? Inte en chans. Om det är fel att rekrytera tränare baserat på situationen man vill vara i om ett år? Naturligtvis. Men nu är vi där vi är. Vi ligger där vi ligger som Henrik Larsson brukade säga i sina intervjuer. Det är helt enkelt värre att inte fortsätta med sin tilltänkta långsiktighet Tränarmässigt än att fortsätta ta beslut som kändes bra för stunden “Lex Peo Ljung”. Däremot är jag trött på Svammlet. Trött på myterna. Trött på att bli förbannad. Trött på att få långa utläggningar. Trött på “maraton och ingen sprint”. Trött på “varierat anfallsspel”. Det är helt enkelt dags att vi får sanningen nu. Det är vi faktiskt värda. Både du och jag.

Stöd oss på Patreon så vi kan fortsätta vår bevakning av världens finaste förening!

 

 

 

 

 

Föregående inlägg Thörn: Spelarbetyg efter HIF-Värnamo. “Den här matchen ska inte sluta 2-3.”
Nästa inlägg Träningsrapport 23/7. “Han imponerade med sina ledaregenskaper”

Kommentera

%d bloggare gillar detta: