Varje gång som en HIF-spelare representerar sitt land så faller det ut ersättning till klubben. Oftast handlar det om småpengar som egentligen varken gör till eller från. Men att få med en spelare i en EM eller VM-turnering är onekligen en vinstlott för klubbarna då det handlar om helt andra summor som rullar in på kontot

I förra veckan stod det klart att HIF-kaptenen, Andreas Granqvist, tagits ut i Sveriges stundande EM-slutspel. För HIFs del så innebar det en det förändringar i spelschemat och för Granqvist del så var det ett kvitto på den kämpainsats, han slitit med under senaste året, äntligen bar frukt. Oavsett om han få spela eller inte så får en av HIF, och Sveriges, främsta spelare, i moderna tid, en möjlighet att avrunda sin landslagskarriär med ett mästerskap. Vad avser klubbens spelschema så är kanske ett så långt uppehåll både av ondo och godo. För oss supportrar så känns det kanske inte så kul att behöva vänta i närmre 1½ månad på att åter få se HIF lira boll men spelet har hackat under våren och nu får laget en möjlighet att fortsätta traggla på spelsystemet. Skadade spelare får extra tid på sig att försöka vara i gott skicka vid omstarten (11 Juli) och vad avser publikfrågan så finns det större möjligheter till att ev få släppa på publik ju längre fram på säsongen vi kommer. Något som enbart borde vara positivt för klubbens ekonomi.

Något annat som enbart ses som positivt är den ersättning som klubben erhåller vid dessa typ av mästerskap. Vad AOH erfar så handlar det, i runda slängar, om ca 2 miljoner som trillar in på klubbens konto i utbyte mot att vår kapten spenderar knappt 8 veckor med landslaget. Sett till HIF budget, och det faktum att man budgeterat med spelarförsäljning för samma summa, innebär det att man plötsligt inte står tvingade att sälja spelare för att uppfylla den del av budgeten. Självklart finns det alltid en uppsida när det inkommer bud på HIFs spelare men nu är man i den sitsen att man inte står tvingade att acceptera ett skambud för att rädda den budgeterade intäkten. Något som borde klinga väldigt gott i öronen på alla HIF-supportrar i vårt avlånga land.

Sen kan man alltid fälla en tår över det faktum att Martin Olsson, som även han kom med i truppen, valde Häcken framför HIF, och vi därmed gick miste om dubbel ersättning! Men det är en annan historia…

Föregående inlägg Rollo: ”Att döma ut insatsen efter åtta spelade omgångar vore mig främmande”
Nästa inlägg HIFare i EM: Emil Krafth

Kommentera

%d bloggare gillar detta: