Sex omgångar kvar – sex lag som slåss om tre platser. Där har vi den krassa verkligheten vad avser slutspurten i årets Superettan. Med tanke på att HIF, inte längre, har avgörandet i sina egna händer så kan det ju vara intressant att se hur läget är i de övriga lagen som slåss om de tre ”åtråvärda” platserna i jakten på ett Allsvenskt kontrakt

För oss som föredrar klubbfotboll så är det kanske inte konstigt att man lider så fort det drar ihop sig till landslagsuppehåll. För HIFs del kan det dock vara ett välbehövligt sådant. En ynka poäng på de tre senaste matcherna skvallrar om att Lennartsson & co måste samla trupperna och få dem att inse hur varje match måste få någon form av VM-finals känsla. Ödet ligger nämligen inte helt och hållet i HIFs händer numera. Åtminstone inte när det gäller de två direktplatserna. Är det ett Allsvenskt kval, med allt vad det innebär i ångestväg, som skall bl vår livboj så har vi faktiskt fortfarande möjligheten att påverka detta av egen kraft. Men att ställas mot lag som Degerfors, Göteborg, Mjällby eller, gud förbjude, Halmstad i ett dubbelmöte, i December, är definitivt inte att föredra. Här snacka vi om klubbar som kommer göra allt för att försvara sin Allsvenska status medan HIF har ”allt att vinna” i ett ev kval. Med tanke på att det saknats någon form av jävlar anamma i årets serielunk så har jag svårt att se hur HIF skulle orka ladda om, efter en ”förlorad” direktplats, när man ställs mot lag, som är fullt medvetna om vad en ev degradering skulle innebära såväl ekonomiskt som intressemässigt. Men jag låter mig gärna överbevisas och vill självklart inget hellre än att HIF åter skall få ta det där steget upp i vår högsta serie.

Att någon av de sex inblandade klubbarna skall gå ”rent” är självklart, mer eller mindre, en omöjlighet men vi kommer inte i från att såväl Värnamo, som Sundsvall, spelat till sig bra förutsättningar inför de sista omgångarna. Värnamo, som visserligen tappade poäng mot Vasalund, har sju poäng upp på en kvalplats. Sundsvall, som efter segern mot HIF, ligger tre poäng upp. Lägg därtill att norrlänningarna har en match mindre spelad. Tre poäng där så har vi i alla fall två klubbar som skaffat sig ett lysande utgångsläge att kunna knipa minst en kvalplats. Men hur ser det egentligen ut för de inblandade lagen och hur ser det resterande spelschemat ut?

1) VÄRNAMO (47 poäng)

Thern & Co har tagit fotbollssverige med storm. Klubben har dock länge räknats som en av landets främsta plantskolor men brukar ju sälja av sina talanger så fort de börjar blomma. Denna gången verkar man dock gå ”All-in” och jag har svårt att se hur Värnamo inte skall vara ett, av tre lag, som kan nå Allsvenskan när vi summerar säsongen. Vem trodde det när man satte sitt årliga tips. Skall erkänna att, mer eller mindre, samtliga av AOHs skribenter tippade Värnamo som ett av lagen som skulle trilla ur den här säsongen. Har ett väldigt fint restschema där mötet med HIF, tredje omgången från slutet, kan bli helt avgörande för båda lagen. Att ta bussen upp till Värnamo en lördag i November är definitivt ingen dröm för något lag. Gais, Falkenberg, AFC, Brage och Norrby är övriga lag som står på Smålänningarnas meny under oktober/november

2) SUNDSVALL (43 poäng)

Starkaste truppen som även besitter de kvaliteter som HIF kanske saknat under innevarande säsong dvs ledaregenskaper. Hallenius har verkligen fått upp ångan och sin vana trogen så skyfflar han in mål när han kommer till en miljö har trivs i. Lägg därtill förmågan att vända matcher och kanske ha det avgörande flytet (med mötet på Olympia i färskt minne) vilket innebär att man tar poäng även när man inte dominerar matchbilden. Dessutom det laget som, trots en svag inledning, som verkligen växlat upp gör inte saken bättre. Sundsvall är det, överlägset, forrmstarkaste laget i nuläget tätt följt av Öster och Värnamo. 14 Oktober väntar J-Södra, på bortaplan, och full pott där så känns Sundsvall som ett givet Allsvenskt lag sett till poängförsprånget. Akropolis (H), Brage (B), Falkenberg (H), Norrby (B), Öster (H) låter helt överkomligt. Att man sen beger sig till Göteborg, och mötet med, ett kanske redan avsågat, Gais i sist omgången tror jag inte att Hallenius & co ligger direkt sömnalösa över

3) HIF (40 poäng)

HIF, vårt älskade HIF. Trots att man är givna favoriter har man ändå inte, 24 omgångar in i serien, plockar fram de fotbollskunskaper som truppen, åtminstone på pappret, besitter. Det har varit en säsongen som egentligen aldrig innehållit så många toppar men väldigt många dalar. Vi var nog många som trodde att HIF äntligen växlat upp efter derbysegrarna mot BoIS men här verkar det mentala spela laget ett spratt. Flera poängtapp i slutminuterna och med vetskapen att man aldrig vänder ett underläge börjar sätta sina spår. Här ser jag väl heller ingen större fördel i det resterande spelschemat. Bla väntar Falkenberg borta i nästa omgång och redan där kan HIF ha tappat ännu mer mark i toppstriden. Gais, och Brage, på Olympia kan dock ge laget ny luft inför, det kanske avgörande mötet, med Värnamo. Det kommer troligtvis, preci som mot Sundsvall, bli en nyckelmatch i slutspurten. Sen väntar Örgryte (B) innan sista omgången när Västerås kommer till Olympia. Jag skulle tro att full pott, i de resterande matcherna, kan bli ett måste för HIF om man skall ha en uns chans att nå en direktplats. Å andra sidan har ju Superettan visat sig vara en serie där alla kan slå alla så förhoppningsvis kan vi få lite hjälp på traven i jakten på de tre pallplatserna…

4) NORRBY (38 poäng)

Bara att Norrby är med i racet är ju helt otroligt. Men baserat på det självförtroende (och lillebrorskomplex) som verkar finnas i klubben så verkar ingen uppgift övermäktig Boråsarna. Tog en tung skalp i bortamötet med J-Södra vilket säkert gett dem ny energi inför de sista omgångarna. Har dessutom fyra hemmamatcher kvar men har bla kvar att möte Sundsvall och Värnamo. Med andra ord så kan Norrby bli högst avgörande i det stundande racet. Min förhoppning är att den Allsvenska drömmen får leva ett tag till (åtminstone över hemmamötet med Sundsvall) innan verkligheten kommer i kapp och man faller som ett korthus i de två sista omgångarna (Falkenberg H och Värnamo B). Troligtvis kan vi nog räkna bort Norrby rätt snart och därmed är det bara fem lag som slåss om tre platser…

5) LANDSKRONA (38 poäng)

Överraskat samtliga med tanke på att man är nykomlingar. Hade en liten dipp i slutet av sommaren och, där och då, trodde nog de flesta att BoIS skulle droppa i tabellen. Men laget verkar inte ge sig och, i senaste mötet med Trelleborg, hade man faktiskt en 2-0 ledning som man borde kunnat förvalta på ett bättre sätt. Möter bla Örgryte och AFC på bortaplan vilket kan bli tuffa nötter att knäcka. Men spelet, mot TFF, lovar mer och något säger mig att Landskrona säkerligen kan haka på i toppstriden då de redan överträffat sig själva den här säsongen. För BoIS kommer dessutom uppehållet lägligt då man hoppas kunna få tillbaka en del skadade spelare lagom till avslutningen. Men jag tror ändå att just bortamatcherna kan bli BoIS fall och de får nöja sig med att bli favoriter i nästa års Superettan

6) TRELLEBORG (38 poäng)

Har, tillsammans med HIF och Sundsvall, den överlägset bästa, och bredaste, truppen. Något som är extra viktigt när vi går in i slutet på en lång säsong där skador och avstängningar börjar ta ut sin rätt. Har, precis som HIF, smugit i- och omkring toppskiktet under en lång period. TFF verkar dessutom ha den där lilla extra växeln att lägg in i slutet av matcherna. Något som gjort att de bla räddat poäng mot såväl HIF, Norrby och, nu senast, BoIS. Men tillhör, i nuläget, ett av seriens formsvagaste lag och har inte tagit en enda trea på de fem senaste matcherna. Bla förlorat mot toppkonkurrenterna Sundsvall och Värnamo. Dock har TFF ett behagligt restschema med tre hemmamatcher (AFC, Vasalund och J-Södra) och tre bortamöte (Örgryte, Akropolis och Västerås). Skulle bli oerhört förvånad om man inte plockar poäng i samtliga matcher och därmed, i alla fall, kommer nosa på en kvalplats in i det absoluta slutet.

I mina ögon är ett avancemang ett måste för jag ställer mig tveksam till , om HIF som klubb, mår bra av ännu en säsong utanför den högsta divisionen. Vad händer med våra talanger och framtidsnamn. Hur skall vi få spelare som Casper Widell, Adam Kaied eller en sådan som Anthony van den Hurk att ge sig in i ännu en säsong på de små arenorna? Känslan säger att detta kommer bli ett race ända in i slutomgången. Med andra ord så vet vi först den 27 November om Lennartsson & Co åter har lyckats lotsa upp HIF i den högsta serien. Förutsättningarna finns där och nu handlar det snarare om vilka av de sex lagen som kan hålla sina nerver i styr och om våra rödblåa hjältar tillhör den skaran?

 

Föregående inlägg Gästinlägg: ”Skrota villkorstrappan”
Nästa inlägg HIFare enda målskytt för P17-landslaget

Kommentera

%d bloggare gillar detta: