Den senaste tiden har debatten om villkorstrappan återigen blossat upp. På ena sidan står Polisen och på den andra sidan klubbar och supportrar. Detta är en konflikt som blir allt mer infekterad och som riskerar att eskalera rejält om en förändring inte sker.

Av rubriken förstår ni nog vart jag står i denna fråga. Jag tycker att villkorstrappan ska skrotas och helst igår. Dock ska jag i denna text försöka belysa konflikten från båda sidor men även visa vart jag står i frågan och varför. 

Det var 2019 som debatten blossade upp på riktigt gällande villkorstrappan, även om dess historik går längre tillbaka än så. Polisen har enligt ordningslagen rätt att sätta krav, eller villkor, för arrangörer av offentliga tillställningar. Grundtanken med villkorstrappan är att Polisen ska komma åt den olagliga pyroteknikanvändningen som sker på svenska läktare och när pyroteknik tänds på läktaren ska Polisen kunna använda sig av åtgärder som hårdare visitationer av publiken, publikneddragningar och flaggförbud. Det senare av dessa tre har till exempel Sirius drabbats av. Syftet med flaggförbudet är att hindra personer som tänder bengaler att kunna gå under flaggan och maskera sig, och på så sätt undvika att bli identifierad. Polisen har sagt att målet är önskad säkerhet och att det inte ska ses som straff medan supportar och klubbar menar att det blir en kollektiv bestraffning där personer som inte tänder bengaler straffas, vid exempelvis publikneddragning eller flaggförbud.

Det är just den kollektiva bestraffningen som jag skulle vilja skriva om men även Polisens val av metod. Vi ska komma ihåg att straffet för att tända en bengal resulterar i böter och att Polisen då väljer så långtgående metoder som kollektiv bestraffning, som man nu faktiskt tillämpar, står inte i proportion till straffet. Flaggförbudet blir så klart också en kollektiv bestraffning där flaggor, som ger ett otroligt visuellt stöd på läktaren, inte får tas in vilket minskar upplevelsen av att gå på fotboll. 

211003 Publik med banderoll under fotbollsmatchen i Superettan mellan Helsingborg och GIF Sundsvall den 3 oktober 2021 i Helsingborg.
Foto: Avdo Bilkanovic / BILDBYRÅN / COP 115 / AB0069

Historiskt har Sverige varit ett föregångsland där samverkan har gjort att problemen på läktarna har minskat i mängd och man har genom dialog nått ett bättre läktarklimat. Sedan är jag helt och hållet medveten om att läktarna runt om i Sverige inte är oproblematiska men detta rättfärdigar inte Polisens metod. Vi ska också komma ihåg att läktarna utgör en viktig punkt och ett sammanhang för väldigt många olika människor och i förhållande till antalet ordningsstörningar som sker är det en väldigt lugn och trygg miljö.

Polisens metod verkar också vara att föra en så otydlig kommunikation som möjligt och med faktafel. Vid en presskonferens nyligen har man exempelvis hänvisat till att det vid UEFA-matcher inte förekommer pyroteknik och att detta var en väg att gå efter. Om man är någorlunda bra på att googla kan man på mindre än 10 sekunder få fram att det visst förekommer pyroteknik på dessa matcher. Supportar har som gensvar på Polisens agerande tydligt visat sitt missnöje med budskapsbanderoller och tändande av fler bengaler. Det vi riskerar just nu är en allt mer eskalerande situation där eninfekterad konflikt mellan Polisen och supportrarna kan leda till allt mer allvarliga konfrontationer som i värsta fall kan leda till allvarliga skador och ordningsstörningar, det som Polisen sagt att de vill undvika. Vi såg prov på en sådan situation efter helgens Stockholmsderby mellan AIK-Djurgården där filmer har visat hur Polisen använder sig av pepparspray för att skingra personer medan man gick mot dessa personer från två håll och på så sätt stängde in dem. Polisen har efter denna händelse JO-anmälts. Jag är rädd för att detta bara är en försmak på en allt mer upptrissad konflikt.

Även klubbar har gjort sina röster hörda i stödet mot villkorstrappan. Tydligast motstånd av alla kanske AIK har visat men jag vill egentligen inte höja någon över den andra, alla bidrag i frågan är viktiga.

HIF är en av klubbarna som tagit ställning. Vid senastemedlemsmötet uttalade man sig och sade att man är emot villkorstrappan och att dialog förs i bland annat genom Svensk Elitfotboll (SEF) men även på lokal nivå. Inför matchen mot Sundsvall höll spelarna upp en banderoll där det stod ”skrota villkorstrappan” och denna bild kom, om än lite för sent i min smak, ut på klubbens sociala medier. Jag skulle vilja se att klubben tog en allt mer aktiv roll i motståndet motvillkorstrappan och jag önskar att man genom media tydligtvisar att man inte tror på metoden. Villkorstrappan drabbar nästan uteslutande ståplatsläktare och Södra stå är enligt mig pulsen på Olympia som tillsammans med sittplatsläktaren kan skapa en otrolig stämning. Vad händer om denna puls blir svagare för att Polisen väljer att reducera antalet som får stå där? Vi har under pandemin sett hur fotboll utan publik är och hur det påverkar upplevelsen. Svensk fotboll är inte den mest skönspelade men den har en läktarkultur som står ut. 

Jag tycker att man ska skrota villkorstrappan och istället gå tillbaka till dialog och samverkan. För utan en levande läktarkultur i Sverige kommer fotbollen som vi känner den idag att dö. 

För den som vill läsa mer rekommenderar jag följande sidor: 

https://raddasvenskfotboll.com/villkorstrappan

http://enable-sverige.org

https://sfsu.nu  

Olof Möller tid. AOH-skribent och stolt medlem i Helsingborgs IF

Föregående inlägg En ”femklöver” på landslagsuppdrag
Nästa inlägg Klinteberg: ”Så var dom bara sex…”

Kommentera

%d bloggare gillar detta: