AOHs Martin Klinteberg funderar över målvaktsbeståndet och det faktum att både ålder och kontraktslängd börjar sätta grillor i huvudet. Kanske läge att redan nu se förbi den innevarande säsongen och bestämma sig i målvaktsfrågan?

Inför säsongen var det många röster som höjdes över det faktum att HIF hade Superettans främsta målvaktsbestånd. Tre fullgoda målvakter som samtliga borde kunna spela förstafiol i valfritt lag. Många menade att vi hade en för mycket för att hålla samtliga målvakter nöjda. Men med facit i hand så vet vi att så inte är fallet sett till att Alex Nilsson gått skadad under stora delar av säsongen

Alex är annars, när han är skadefri, en ytterst kompetent målvakt som, under senaste åren, tagit stora steg i sin utveckling. Visst att han håller på denna nivån men skulle, för att kunna ta nästa steg, må bra av kontinuerlig speltid. Något han uppenbarligen har svårt att få i dagens HIF.

210322 Anders Lindegaard, Alexander Nilsson och Kalle Joelsson under en träning med Helsingborg den 22 mars 2021 i Helsingborg.
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN / COP 240 / MA0036

Anders Lindegaard borde, sett till sin rutin och erfarenhet, vara som en våt dröm för det flesta svenska klubbar. Dansken visade sig, initialt, vara en stabil utpost men under innevarande säsong har han inte lyckats skapa den trygghet som man borde kunna förvänta sig av en fd United och dansk landslagsmålvakt. Även här har man fått slita med en del skador men Lennartssons ambition är rätt tydlig. Är Lindegaard tillgänglig så är det han som står mellan stolparna.

Mot Norrby, i våras, stod dansken för en mindre imponerande insats och bad, stort nog, om ursäkt för att hans misstag kostade oss matchen. Mot Akropolis kunde en ”Lindegaard-tavla”, i slutminuterna, kosta oss ännu en seger. Igår fanns där fler tveksamma insatser (tänker främst på Värnamos tredje mål) vilket i det här fallet blev direkt avgörande. Lägg därtill att Värnamo, enligt statistiken, endast hade tre skott på mål…

Sen har vi ju inte berört Kalle Joelssons. Reservmålvakten som växte ut till en trygg sistapost under sitt genombrottsår. Hade det inte varit för en allvarlig knäskada så hade Kalle, rimligtvis, varit ännu en keeper, från Målvakternas klubb, som firat framgångar på en högre nivå än Superettan. Med tanke på utebliven speltid, och ett utgående kontrakt, så är nog den risken rätt överhängande inför 2022…

I målvakternas värld är 37 ingen ålder men när en beprövad 23-åring står och knackar på dörren så borde nog vår Sportchef fundera något längre än till slutet av innevarande säsong. Nu kommer jag inte påstå att så inte är fallet då jag inte ställt frågan till Granen om hur han ser på den framtida målvaktsfrågan. Men med tanken på att Joelssons sitter på ett utgående kontrakt så hade nog ett förtydligande varit på sin plats.


Stöd oss på Patreon så vi kan fortsätta vår bevakning av världens finaste förening!

Att Lindegaard får agera förstemålvakt, under innevarande säsong, finns det säkert anledningar till och här har jag ingen anledning att ifrågasätta Jörgen Lennartsson i hans beslut. Men inför nästa säsong så ser jag gärna ett skifte på den posten genom att man släpper fram Kalle med en pushande Lindegaard i ryggen. Det borde vara en tillräcklig morot för att få en av Sveriges framtida stormålvakter att signera ett nytt avtal med Di Röe

Föregående inlägg De Svenska EM-spelarna med koppling till HIF
Nästa inlägg Träningsrapport 24/7: “Otroligt fin högerdoja”

Kommentera

%d bloggare gillar detta: