Kan HIF mobilisera moral och kompetens för att vända och besegra HBK på Örjans vall ?

Den enda frågan som återstår detta året för HIF, är om man har förmågan att prestera optimalt när det gäller som mest. Årets sista match handlar om så mycket mer än ett allsvenskt kontrakt och många fler miljoner i intäkter. Den handlar om klubbens själ, om framtiden, om ansvaret gentemot de trogna supportrarna, gentemot medborgarna i Helsingborg, gentemot sponsorerna, gentemot kommunalpolitikerna  m fl m fl.

Det är ett stort ansvar som vilar på spelarnas och på Jörgen Lennartssons axlar inför tisdagskvällens match. Men en tränare och ett lag som har tillräcklig mental styrka och rätt inställning kan se den typen av ansvar som tändvätska, i stället för ett ok som tynger. Man kan välja att göra uttrycket ”vinna eller försvinna” till motto när man äntrar klassiska Örjans vall i kväll.

211211 Helsingborgs Wilhelm Loeper och Halmstads Joel Allansson under fotbollsmatchen i kvalet till Allsvenskan mellan Helsingborg och Halmstad den 11 december 2021 i Helsingborg.
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN / COP 240 / MA0122

Fotbollstränare såväl som alla andra individer måste lära sig både av medgångar och av motgångar, för att utvecklas, för att tänka nytt, för att bli bättre och för att hitta nya lösningar. Det har dessvärre inte varit Jörgen Lennartssons signum det här spelåret. I stället har HIF haft förtvivlat svårt att hitta nycklar till en egen spelide, till olika offensiva upplägg, eller till förmåga att vända mindre bra matchbilder. Mötet mot HBK på Olympia i lördags var inget undantag, utan tvärtom så tuffade HIF-skutan på i samma saktfärdiga tempo, utan intensitet och utan en uttalad kurs. Som så många gånger tidigare kunde motståndarna göra mål efter misstag i HIF-försvaret. Sen kunde hallänningarna läsa av HIF väldigt enkelt under de resterande 85 minuterna av matchen. Att di röe inte skapade en enda målchans på hela matchen var betecknande.

Man betraktas ofta som gnällig och osolidarisk när man kritiserar sitt lag och sina tränare. Men vi som har som uppgift att skriva och bevaka vårt kära HIF, har en annan roll än den tolfte spelaren på södra stå, som har varit årets överlägset bästa HIF-are. Vi ger uttryck för våra synpunkter såväl när det går bra som när det går mindre bra, just för att vi älskar HIF, och vill se klubben i toppen av allsvenskan, där HIF hör hemma. Då måste vi tyvärr konstatera att Lennartssons lunkfotboll inte räcker för att nå det målet. Den har präglats av ängslighet, lågt bolltempo och brist på variation i anfallsspelet. Detta blev extra tydligt när han satte in Viktor Lundberg och Rasmus Jönsson i stället för Rasmus Karjalainen och Dennis Olsson, som bägge har offensiva kvalitéer och speed, i slutet av lördagens match när man skulle accelerera för en kvittering.

Något revolutionärt måste planteras i skallarna på HIF-spelarna inför kvällens match mot Halmstad BK. Det kallas själv-förtroende, vinnarmentalitet, know-how och trygghet. Den som har ansvar för det är Jörgen Lennartsson, och ingen blir gladare än jag om han lyckas med det. Överraska mig mer än gärna, Lennartsson och HIF.

Matchtrupp
2. Ravy Tsouka
5. Brandur Hendriksson
7. Viktor Lundberg
8. Vladislav Kreida
10. Rasmus Jönsson
11. Rasmus Karjalainen
13. Wilhelm Loeper
14. Casper Widell
15. Assad Al Hamlawi
18. Alexander Nilsson (mv)
19. Bödvar Bödvarsson
20. Dennis Olsson
21. Charlie Weberg
24. Emil Hellman
25. Kalle Joelsson (mv)
27. Benjamin Acquah
28. Victor Blixt
31. Adam Kaied
39. Anthony van den Hurk

 

Föregående inlägg Andreas Linde har gjort sin sista match i Molde
Nästa inlägg HIF är i allsvenskan efter en bragdseger med 3-1 mot Halmstad….

Kommentera

%d bloggare gillar detta: