HIF föll än en gång mot Eskilsminne, efter en match där försvaret gick bort sig, och där div 2-laget vann rättvist med   3-2 efter att ha dominerat matchen.

Den centrala frågan inför kvalmatchen till svenska cupens gruppspel mot Eskilsminne på Harlyckans IP i kväll, var om HIF tog uppgiften på fullt allvar, och hade lärt sig något av förlusten 2018. Så klart borde Jörgen Lennartsson låta vissa spelare som inte får så mycket speltid i seriespelet, få chansen till matchspel. Alla behöver hålla igång för att komma upp i så hög nivå som möjligt, samtidigt som vissa av de ordinarie kan behöva vila för att inte riskera skador eller överbelastning. Men det är alltid en balansgång i den här typen av matcher.

Hur det än är så är svenska cupen viktig. Det ligger europaspel i potten om man går hela vägen och vinner cupen. Många av lagen från de lägre divisionerna reser sig i cupmatcher och presterar långt utöver sin vanliga förmåga. Dels för att de kan ge max och lite till i en och samma match, men även för att lagen från de högre divisionerna underskattar dem, och inte är helt fokuserade, och ofta laborerar mycket med sina laguppställningar. HIF åkte ut mot Eskilsminne i kvalet 2018, och året därefter mot Oskarshamn, så man behövde verkligen visa att man hade lärt sig läxan. I kvällens startelva spelade Kalle Joelsson, Ravy Tsouka, Casper Widell, Charlie Weberg, Bödvar Bödvarsson, Vladislav Kreida, Rasmus Jönsson, Viktor Lundberg, Benjamin Acquah, Rasmus Karjalainen och Anthony van den Hurk. Avbytare var Alexander Nilsson, Adam Kaied, Wilhelm Loeper, Assad al Hamlawi, Nils Hellman, Dennis Olsson och det senaste nyförvärvet Victor Blixt. Lennartsson satsade alltså i princip på sin ordinarie startelva förutom Lindegaard, Landgren, Hendriksson och Loeper.

HIF inledde matchen i ett högt tempo med fint passningsspel och bra rörlighet. Eskilsminne fick knappt låna bollen de första tio minuterna. Men sen släppte HIF in Eskil i matchen, och hemmalaget stack upp i ett par fina kontringar. Matchens första skott på mål var en fösare av Acquah som målvakten lätt tog hand om. Minuten efter nickade Lundberg utanför på ett fint inlägg av Tsouka. HIF skapade inga avslut, utan endast ett par hörnor. De som jobbade hårdast och såg ut att vilja mest var Tsouka, Acquah. Rasmus Jönsson, Kreida, van den Hurk och Karjalainen hade svårt att komma igång. Det vanligtvis så säkra HIF-försvaret såg svajigt ut flera gånger, och låg fel i sin bevakning av motståndarna.

Efter ett visst övertag från hemmalaget tog HIF tag i taktpinnen igen, och skapade ett par längre anfall dock utan spets. Sen svängde det igen och Eskil var vassa i sina omställningar. Så ganska följdriktigt tog Eskilsminne ledningen med 1-0 i den 42:a minuten. Josef Getachev fick helt oattackerad stå och lägga upp bollen vid gränsen till straffområdet och kyligt placera in ledningsmålet vid Joelssons vänstra stolpe. Det var en usel försvarsinsars av HIF. Turligt nog kvitterade van den Hurk direkt i anfallet efter när han rullade in bollen till 1-1 efter en snygg frispelning av Karjalainen. Men det här var en ganska usel halvlek av HIF utan spets, och med dåligt försvarsspel.

210818 Helsingborgs Rasmus Jönsson under fotbollsmatchen i Svenska Cupen mellan Eskilsminne och Helsingborg den 18 augusti 2021 i Helsingborg.
Foto: Avdo Bilkanovic / BILDBYRÅN / COP 115 / AB0057

När HIF gjorde 2-1 direkt i inledningen av den andra halvleken trodde alla att man lätt skulle ta hem segern. Rasmus Karjalainen slog in en retur på ett skott från Adam Kaied som hade ersatt Kreida. Loeper hade också kommit in i paus för Lundberg. Efter målet ägde HIF mycket boll och hade mycket bättre bolltempo än i den första halvleken. Man skapade ett par fina anfall genom Loeper och van den Hurk. Rasmus Jönsson och Karjalainen var bättre än i första halvlek och Acqua löpte outtröttligt. Han var bäst i HIF. Men efter en kvart blev matchbilden densamma som i första halvlek. Eskilsminne lyfte upp spelet och skapade flera fina anfall med tyngd och speed. Spelet böljade åt bägge hållen en period, och bägge lagen skapade flera fina avslut, utan att få in bollen.

Weberg och Widell hade en riktigt dålig dag, och i den 72:a minuten kunde storebror Jonathan Getachev enkelt promenera igenom HIF:s mittförsvar och stänka in 2-2. Skottet var inte otagbart för Joelsson i målet heller. HIF-försvaret fortsatte att bjuda på öppna gator efter målet, och efter två minuter hade Eskilsminne vänt matchen när Emil Åberg gjorde mål på en stolpretur. De gulblårandiga vann den här matchen rättvist. De ville mest och kämpade ner ett HIF som inte hade vare sig vilja eller moral att vilja vinna den här matchen. Hela HIF-försvaret fick underkänt, när släkten var värst och bröderna Getachev och Emil Åberg, alla tre med ett förflutet i HIF, sänkte di röe. Än en gång skickade lillebror Eskilsminne ut storebror HIF ur svenska cupen.

 

Föregående inlägg Mellberg klar för nytt uppdrag
Nästa inlägg Thörn: Spelarbetyg HIF-Eskilsminne. “Inte godkänd”

Kommentera

%d bloggare gillar detta: