HIF spelade 2-2 mot AFC på konstgräset på Tunavallen i Eskilstuna efter en jämn match där man tappade ledningen i slutminuten

Seriens bästa hemmalag AFC som inte förlorat på hemmaplan i år, mötte seriens bästa bortalag HIF, i lördagens match i superettan. Så det var bäddat för en jämn tuff tillställning på Tunavallens konstgräsplan i Eskilstuna, då ett nytänt AFC som visat målhunger och spelglädje i de senaste omgångarna, så klart ville vinna mot di röe för att fortsätta sin klättring mot toppen.

Det fanns frågetecken i HIF-lägret kring om Ravy Tsouka och Brandur Hendriksson skulle spela från start, med tanke på att de har varit på landslagsuppdrag och matchats flitigt under en hektisk vecka. Bägge två fanns dock med i matchtruppen. I startelvan spelade Kalle Joelsson, Andreas Landgren, Charlie Weberg, Ravy Tsouka, Bödvar Bödvarsson, Rasmus Jönsson, Adam Kaied, Wilhelm Loeper, Viktor Lundberg, Rasmus Karjalainen och Anthony van den Hurk. På bänken satt Alexander Nilsson, Casper Widell, Emil Hellman, Brandur Hendriksson, Dennis Olsson, Benjamin Acquah och Assad Al-Hamlawi. Lennartsson satsade alltså på sin ordinarie uppställning, förutom att Lundberg ersatte Hendriksson och Nilsson ersatte en skadad Lindegaard i målet. Kaied fick ta steget ner på Hendrikssons position och Lundberg spelade wingplayer på vänsterkanten. Det känns lite tveksamt att Lundberg så gott som alltid är förstaval som ersättare. Han saknar ofta speed vilket är viktigt i omställningsspelet. Både Acquah och Dennis Olsson är löpstarka och snabba. Ingen av dem hade gjort bort sig som startspelare. Men den som lever fick se.

Eftersom såväl BOIS som J-södra och TFF vann sina matcher idag, så blev tabellen ännu jämnare, så HIF behövde kriga till sig tre poäng. Hemmalaget avväpnade HIF-spelarna ganska lätt i matchinledningen, och skapade flera fina anfall. HIF skapade sitt första riktiga anfall i den 10:e minuten när van den Hurk inte riktigt kom åt bollen med skallen på ett högerinlägg. AFC-spelarna var snabba och rörliga i sitt anfallsspel, och var nära att komma fram till ett par vassa avslut vid inlägg in i boxen. HIF sjönk alldeles för djupt de första tjugo minuterna, och tyvärr kändes mönstret igen från de matcher då man inte hade någon fungerande spelide. Man låg för långt ifrån sina motståndare som gjorde lite vad de ville. I den 23:e minuten räddade Joelsson ett skott precis nere vid den vänstra stolproten. Där var det centimeter från att AFC tog ledningen. Ashley Coffey i AFC blev varnad i nästa sekvens efter en ful kapning av Loeper.

210911 Helsingborgs Adam Kaied och AFC Eskilstunas Ismet Lushaku under fotbollsmatchen i Superettan mellan AFC Eskilstuna och Helsingborg den 11 september 2021 i Eskilstuna.
Foto: Jonathan Näckstrand / BILDBYRÅN / COP 94 / JN0023

I de här lägena måste de mer rutinerade spelarna som Jönsson, van den Hurk, Landgren, Lundberg och Karjalainen visa auktoritet, börja vinna boll och få ordning på HIF:s spel, men de såg ganska vilsna ut. Som så många gånger tidigare var Loeper och Weberg de enda som visade vilja och attityd. Weberg blev varnad i den 35:e minuten när han gick in i en närkamp med dobbarna före. Helt följdriktigt tog AFC ledningen med 1-0 i den 41:a minuten genom Ashly Coffey när han elegant tog ner bollen, snurrade upp HIF-försvaret på läktaren, och enkelt placerade in ledningsmålet förbi Joelsson. HIF var så här långt inte med i matchen. Loeper dog på sig ett gult kort i den 44:e minuten efter en ful eftersläng, och är avstängd i nästa match. Efter en usel första halvlek där HIF kunde legat under med tre mål, ledde AFC rättvist med 1-0. Trots att HIF visste hur mycket det gällde så stog man inte upp, och ingen fick godkänt så långt.

Trots att hela laget underpresterade i den första halvleken, så gjorde Lennartsson inga byten i paus. Bödvarsson, Kaied, Karjalainen, Jönsson och Lundberg hade varit så gott som helt osynliga de första 45 minuterna. Vill man förändra en matchbild måste man pröva helt nya grepp. I den 58:e minuten gjorde emellertid Lennartsson ett trippelbyte när Al Hamlawi, Dennis Olsson och Hendriksson ersatte Lundberg, Kaied och Karjalainen. Ur ingenting lyckades HIF kvittera till 1-1 när AFC tappade boll på egen planhalva. Van den Hurk spelade ut till assistkungen Loeper som elegant passade in till Al Hamlawi vid bortre stolpen. Där kunde han enkelt placera in HIF:s utjämning som inte var rättvis, men ack så viktig.

Spelet jämnades ut något efter kvitteringsmålet, och HIF skapade fler anfall. I den 72:a minuten hade HIF vänt matchen. Än en gång tappade AFC boll på egen planhalva och HIF högg direkt. Dennis Olsson fick bollen i vänsterytterposition och spelade snyggt in till van den Hurk, som på ett tillslag placerade in ledningsmålet till 2-1 för HIF nere vid målvaktens högra stolpe. I den 79:e minuten ersatte Benjamin Acquah en trött Wilhelm Loeper. Spelarbytena gjorde HIF klart bättre i den andra halvleken. Brandur vann mycket boll, Dennis Olsson sprang över stora ytor och Al Hamlawi låg på kontring hela tiden. Nu hade HIF mest boll även om AFC stack upp i några kontringar. i den 90:e minuten pressade hemmalaget ner HIF djupt i boxen och lyckades kvittera till 2-2 genom York Rafael, efter ett fint anfall där HIF inte fick bort bollen. AFC lyfte upp samtliga spelare de sista tilläggsminuterna och var centimeter från ett segermål. Matchen slutade 2-2 efter att HIF var utspelade i första halvlek, och en jämn andra halvlek.

 

 

 

 

 

Föregående inlägg Inför AFC-HIF med Viktor Götesson: “Jag får vara lite kaxig och säga att vi vinner”
Nästa inlägg Thörn: Spelarbetyg efter 2-2 mot AFC. “Visar sina instinkter”

Kommentera

%d bloggare gillar detta: