| Allt Om HIF |

Vi är supportrar allihopa!

På fullaste allvar pågår det diskussioner på HIF-relaterade sidor om vem eller vilka som är riktiga supportrar? För mig är svaret på den frågan så självklar att det egentligen inte behöver beklädas i ord eller mening. Men för vissa verkar detta vara så pass viktigt att de inte drar sig för att klanka ner på till exempel “Sven”, 73 år, “Lisa”, 11 år eller Fredrik 38 år.

Det är beklämmande att läsa struntprat som till exempel; “Ja, det är min åsikt att jag hellre ser 2000 som håller låda än ytterligare 8000 som är tysta. Anledningen är enkel, de 8000 förstör för de 2000 som försöker hjälpa laget. Klart det är viktigt med biljettintäkter, men de hade gärna fått vända direkt i vändkorset vad mig anbelangar.”

Är det en “supporter” som skriver sådant och har dessa åsikterna? Är det en “supporter” som anser att man kan bara vara en supporter om man sjunger, skriker och hoppar?

Tror vederbörande (som naturligtvis inte vågar stå för sin åsikt genom sitt riktiga namn) att spelarna och klubben uppskattar mer om det kommer 2000 (skrikande och sjungande) än att arenan fylls med 15000 där alla bryr sig om sitt lag, sin klubb på sitt vis?

Jag skulle vilja säga att det är ett komplement. Alla, oavsett ålder eller röststyrka är precis lika viktiga (självklart) på en arena som stöttning för laget. Tror man något annat är man ganska fel ute.

Personligen står jag inte och hoppar, sjunger eller skriker.
Men jag tillbringar åtminstone 20 aktiva timmar i veckan då det gäller “min” klubb och “mitt” lag, på ett eller annat vis. Anledningen till det är att jag naturligtvis brinner för mitt lag och är intresserad om vad som händer i och omkring laget.

Jag kallar mig själv för HIF-supporter…

***

Istället för att lägga energi på att kritisera våra egna så borde energin läggas på att göra det så välkomnande som möjligt för alla som vill och har möjlighet att komma upp på vår hemmaborg och verkligen känna sig välkommen och trygg.

För en av anledningarna till att publiksnittet i Allsvenskan generellt minskar är naturligtvis att “Tommy”, 40, inte vågar ta med sig sina barn på fotboll med tanke på det finns en del personer som inte drar sig för att kasta saker, bränna bengaler, förstöra och i allmänhet bete sig som grottmänskor.

Men en del av dessa “grottmänskor” tror på fullaste allvar att det är så man beter sig på en fotbollsarena och det är så man beter sig som “supporter”.

***

HIF behöver stöd från alla, (och då gäller det inte enbart pengar genom biljettintäkter), oavsett kön, ålder eller “energi”, så är alla som överhuvudtaget befinner sig på Olympia vid en match, en riktig supporter som visar sitt stöd till klubben genom sin blotta närvaro!

6 comments

  1. Vilken jävla dynga! Tror du på allvar att spelarna känner någon slags stöd när “Tommy”, 40 sitter och gäspar sig igenom deras prestationer?

    Och om nu “Tommy” stannar hemma pga allt stök – varför är det så gott som alltid derbyn och högriskmatcher som drar mest publik? Borde inte stackars “Tommy” stanna hemma och vänta till det är dags att möta Häcken?

  2. Om jag bortser från din inledning och bara svarar på dina frågor…

    – Ja, jag är ganska övertygad om att spelarna hellre ser en “Tommy” (oavsett gäspning) på plats än att de ser en tom stol.
    – Ja men det är ju klart att derbyn etc drar mer publik. Även de som kallas “marginalsupportrar” – vilket j-a ord egentligen… –
    “Tommy” vill ju ha helheten. Stämning och drag både på plan och på läktaren. Men samtidigt vill han att hans barn känner likadant…
    – Tommy sitter säkert hemma och tittar på Häcken-matchen. Det kan vara av olika anledningar, såsom barn, familj, ekonomin, frun jobbar, etc etc etc

    Uppfattade du mitt inlägg som en stövel i skrevet på alla sjungande, skrikande och hoppande supportrar så har du tolkat det helt fel. Även de MÅSTE finnas och få plats för att få helheten. Men att KRÄVA att alla som kommer till Olympia ska göra detsamma är helt befängt.

  3. Sannerligen inte bara hos oss, men det börjar utvecklas supporter”kulturer”, vars inskränkthet, intolerans, aggressivitet och krav på obrottslig lojalitet påminner om mc-gängens. Inga klubbar behöver det och fotbollen dör om vi 50-åriga småbarnspappor ska behöva ifrågasätta vår egen hängivenhet.

  4. Håller med dig Fredrik. En supporter kan se ut i många former. Den enda supportern jag inte vill ha kvar kallas huligan.

  5. Visst behövs båda sortens publik men ska man känna någon oro är det att klubbarna mer & mer lyssnar både till slipsmaffian (läs sponsorerna) samt “Tommy” och utarmar förutsättningarna för den delen av publiken som vill stå tillsammans, vråla vid mål & sjunga segersång – nu kan man inte klanka HIF för detta då de lyssnat på Kärnan & andra supportergrupper och verkligen satsat (t.ex. sjungande 37:an)!

    Men man ser skräckexempel från utlandet och då är det många av storlagens nybyggda arenor (t.ex. Emirates stadium) som kan vara tysta så man kan höra en knappnål falla då majoriteten av publiken inte hör hemma i lokalområdet, utan kommer från Norge, Japan eller någon annanstans runt vårt klot…

  6. Oro känner jag för såväl slipsar som knogjärn. När olika firmor och hardcorefans berusas av sin makt och börjar ställa villkor kring den dagliga verksamheten. När de med hot om våld och trakasserier skrämmer spelare och ledning från att de avstånd från rena svinaktigheter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: