| Allt Om HIF |

Rapport från 22:an – AIK hemma

En viktig kugge överbord, utan kurs och knappt någon vind i seglen. Ursäkta båttermerna, men det är svårt att låta bli när HIF kryssar vidare i allsvenskan mot okänd destination.

 

Inte nog med att det är en klyscha, det börjar bli väldigt tjatigt att gång efter gång beskriva årets HIF med följande ord: Det är antal mål som räknas. En ren och naken sanning som är lika simpel som lagets problem är komplicerad. Förra året satt jag och förundrades över den röda maskin som match efter match plockade hem segrar, trots underläge, skador och otur. I år sitter jag med samma undran men åt andra hållet. På exakt samma sätt som jag inte kunde sätta fingret på vad som gav HIF framgångar i fjol kan jag inte komma underfund med vad som saknas denna säsong. Conny Karlsson verkar i alla fall ha hittat ett litet svar. På presskonferensen efter matchen satt han i sin vanliga lugna framtoning och konstaterade att laget skapade för få målchanser för att vinna. Trots att han redan i halvtid satte in Rachid för att förändra matchbilden blev HIF inte speciellt farligare. Nere i mixade zonen var Sadiku övertygad om att vinnarskallarna och tålamodet skulle ge resultat till slut.

Jag tycker att både Karlsson och Sadiku är på rätt spår. Det skapas för lite målchanser för att komma upp i fjolårets standard, men tålamod verkar det inte finnas brist på. Problemet ligger i att man för tillfället inte har tid med tålamod. Det tighta spelschemat innebär att HIF ska spela fem matcher på tre veckor, och med sådana små intervaller har man inte råd att vänta på ett flyt. Går man in i en tuff period med bra spel går man oftast ut med många vunna matcher. HIF har för tillfället inget speciellt flyt och följande månad kommer bli en utmaning med bland annat ett bortaderby. Detta samtidigt som Elfsborg tuffar på efter sin enda förlust i år (mot just HIF) och redan skaffat sig ett försprång likt trippelmästarna förra året.

Så vad finns det att säga om matchen? Inte mycket. AIK krympte ytorna på mitten emd sina tre innermittfältare och förlade det mesta av spelet på kanterna. Nordmark hade ingen bra dag på jobbet, likt Lindström som hade problem med både inlägg och avslut. Christoffer Anderssons frånvaro fram till EM-uppehållet kan visa sig stå HIF mycket dyrt. Kanske kan han ta lite av sin fritid och leta upp en fungerande kompass till Karlssons skuta.

 

Matchens lirare: Förutom indianaren som höll på att kosta HIF segern har Sadiku växt in i rollen som mittback överraskande bra.

Matchens citat: “Hade jag satt alla inlägg hade jag spelat i Premier League”. Mattias Lindström var på skämthumör i mixed zone.

2 comments

  1. Jodå, visst måste man skapa målchanser för att kunna göra mål. ´Malte Lindeman kunde inte uttryckt mer klart. Frågan är snarare vad det är som gör att målchanser inte skapas? Är spelarna i laget för dåliga? Tränar man inte offensiva strategier? Är hela spelidéen som Conny lägger upp befängd? Gör motståndarna för få misstag? Jag ser en skillnad idag jämfört med HIF förra och förförra säsongen: Då rullade man bollen mer inom laget och arbetade mer med presspel jämför med idag då man oftare använder sig av långbollar för att sätta press på backlinjen alternativt nå in bakom ytterbackar. Det jag ser är att utrymmet mellan motståndarens backlinje och mittfältare alltför sällan tas i beslag av HIF, något som man förr var bättre på genom både Gashi/May och Rasmus. Idag skickar man bollarn över May som är den viktigaste offensive drivkraften i laget sett till hans individuella egenskaper. Men allt offensivt måste börja med en stabil backlinje och trots bytena av försvarsspelare så tycker jag att HIF:s backlinje håller god klass så det är inte där problemet ligger utan i de ständiga långbollarna som oftast leder till att HIF förlorar trycket. Sedan är det troligen så också att kvaliteten på våra anfallare är alltför dålig helt enkelt. Men positivt är Sadikus spel och den talang som Kraft verkar besitta!

  2. En klockren beskrivning Matjord ang. det som saknas offensivt så hoppas Conny läser & tar till sig, men håller inte med om att backlinjen fungerar lika bra som i fjor. Redan från starten av säsongen 2011 hade vi en ihopkörd backlinje som haft försäsongen på sig att finna ett bra samarbete & inte bara sinsemellan utan också med mittfältet. Och nu har det börjat sätta sig en form på backlinjen (även om jag tror när Atta & Chrisse är friska så återkommer dom & rör om i grytan igen så att säga) så kan vi kanske få igång ett bättre samspel för alla långbollar tyder på att backlinjen inte vågar/hittar (pga. den allmänt klena rörligheten i laget) bra uppspelsvägar…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: