Idag är det läge att citera den gamle kämpen Martin Luther King. Likt honom har jag en dröm, fast den handlar förstås inte om avskaffandet av apartheid utan något som möjligen har lite mindre dignititet, utom för oss fotbollsälskare.

Min dröm handlar givetvis om att HIF än en gång ska ta klivet ut i den europeiska hetluften genom att besegra Standard Liége med minst 2-0 och därmed göra MFF sällskap som svenska representanter i Europaligan. Bara det faktum att MFF redan är där, beroende på deras misslyckande att kvalificera sig till ännu fina CL, borde vara tillräcklig morot för spelarna.

Det finns en hel del som tala FÖR att killarna ska lyckas. Det viktigaste skälet är förstås den dokumenterade styrkan på hemmaplan, samt det faktum att alla spelare som försvunnit har ersatts på ett strålande sätt.

Det som talar EMOT och som oroar mig en smula är det faktum att HIF i två av de senaste matcherna släppt övertygande 2-0-ledningar i slutminuterna. Det får inte hända igen för då är det god natt och adjö för den här gången. OM Standard Liége  tillåts göra ett mål innebär det ju att HIF måste göra ytterligare ett eftersom bortamålen har stor betydelse.

Conny och P-O måste ha hittat den felande pusselbiten och lagt den på plats tills ikväll. En medicin kan vara att försöka göra ett tredje mål om man har en 2-0-ledning, istället för att bevaka ledningen.

Det är ju så fiffigt med fotboll att så länge det egna laget har bollen kan inte motståndarna göra mål. Och så länge bollen befinner sig på motståndarnas planhalva har de ruskigt svårt för att göra mål. Det handlar alltså, enkelt uttryckt, om att se till så att bollen och spelet befinner sig på rätt planhalva.

Även om HIF har ett urstarkt försvar så är det svårt, för att inte säga omöjligt att helgardera sig mot pärlor som HBK-aren Mikael Roséns pärlor. Då är det lugnast att motståndarna aldrig får chansen att komma till sådana lägen i slutet av matchen.

I skrivande stund har jag inte sett vilken uppställning Conny/PO har valt men jag skulle känna mig lugnare om Baffo får inleda på bänken och om Holgersson tar plats i mitten.  På högerbacken bör givetvis Christoffer gå in. Hur det är med Hannu Patronens form har jag inte fått något grepp om, men fullt frisk är han förstås ett alternativ som mittback.

Eftersom jag inledde med historiskt citat är det kanske OK att avsluta i samma stil och då citera/travestera Lord Nelson inför slaget med den ”oövervinnliga” spanska armadan: Sverige väntar sig att varje HIF-spelare gör sitt yttersta för att försvara vårt lands heder.

2 thoughts on “I have a dream”

  1. Eller ”vår beredskap är god” om nu inte Baffo spelar då han hoppade av träningen tidigt igår om än med en lätt skada så har vi Holgersson, Patronen (si & så med matchtempot men bara en lösning finns: mer speltid) och så till sist Whalen som hoppat in som mittback någon gång men då mot mer beskedligt allsvenskt motstånd för han är ju ingen vinthund längre den g:a anfallaren från Astrio!

    SDS tar upp HIF:s imponerande hemmastatistik under 2000-talet i Europacuperna och de siffrorna ihop med de 3 högoktaniga chanserna vi skapade nere i Liegé gör att vi vänder på steken (om nu inte en belgare försöker återskapa Roséns pärla senast hemma…): ”Totalt 20 matcher varav 12 vinster, 5 oavgjorda & 3 förluster med samlad målskillnad på 43-18 imponerar” t.o.m. på lillebrors språkrör om än det är hämtat från en TT-artikel…

  2. Jag hoppas de säkrar luftrummet i backlinjen d v s Patronen eller Holgersson där samt att Rasmus gör en mer framträdande prestation ikväll. Ett tidigt mål önskas och då tror jag vi klarar det för stänga matcher är numera HIF rätt bra på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *