Försäsongen lider mot sitt slut. I en artikelserie kommer AOH:s Anthony Thörn analysera truppen lagdel för lagdel. Vilka har stått ut? Vilka har utvecklats mest? Vilka svar har vi fått? I dagens artikel: Målvakterna. 

The Combatants:

En försäsong ska normalt sett ge tränare, sportchefer och supportrar svar på sina funderingar. Därför ville vi att Försäsongen skulle ge svar på Målvaktssidan som är ett av HIF:s största truppmässiga problem. Man har helt enkelt för många duktiga målvakter i utvecklingsbar ålder som kräver speltid. Ja, Anders Lindegaard är en toppmålvakt. Inte bara på Superettan-nivå utan även på Allsvensk nivå. Det är fullkomligt rimligt att HIF som är en storklubb har råd med en sådan typ av målvakt även efter nedflyttningen. Han har dessutom ledarkvalitéer som andra klubbar i Superettan bara kan drömma om.

Det är däremot inte rimligt att ha både Alex Nilsson och Kalle Joelsson bakom honom. En av dessa måste lämna. Det var min bestämda åsikt inför försäsongen att Alex Nilsson var den bättre av dessa två. Alex har en bra storlek, väldigt reflexsnabb och är bra luftrummet. Han har dock två utvecklingsområden. Sina fötter och verbala förmåga. På det stora hela är detta två områden som är mindre problem i sammanhanget eftersom det är något som kan arbetas bort.

Kalle Joelsson är samtidigt ingen dålig målvakt. Långt därifrån. Han är snabb med sina reflexer, han har blivit bättre på att positionera sig och han kan styra sin backlinje på ett bra sätt. Problemet är bara att i jämförelse med Alex Nilsson har Alex varit den bättre av de två när man jämför de bådas prestationer under de senaste två säsongerna. Kalle Joelsson har problem med sitt självförtroende i luftrummet och till råga på det har en skadehistorik som oroar och skaver. Speciellt då skadorna kommer i en ålder där han ska utvecklas som allra mest.

Bakom dessa tre finns 17-åringen Nils Arvidsson. Nils Arvidsson fick redan under förra året känna på hur det var att träna med A-laget och från klubbhåll pratades redan då om att Nils var ett namn att hålla ögonen på. Jag hade inför säsongen inte sett Nils Arvidsson under match utan bara på träning och visste bara egentligen två saker om honom utöver klubbens förtroende för honom. Att han hade gjort U-landslagskamper samt att han på riktigt hade tagit upp kampen mot Ian Pettersson om startplatsen i lagets U-19.

210322 Anders Lindegaard, Alexander Nilsson och Kalle Joelsson under en träning med Helsingborg den 22 mars 2021 i Helsingborg.
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN / COP 240 / MA0036

 

The Victors:

Det är relativt lite som har förändrat sig sedan försäsongen började. Försäsongen har egentligen bara konkretiserat de problemställningar som finns på målvaktssidan. Vi visste att Anders Lindegaard skulle vara nummer ett. Det är han fortfarande, även om han har haft aktioner som sett skakiga ut. Vi visste dessutom att den riktiga kampen skulle vara den mellan Alex Nilsson och Kalle Joelsson. Den kampen har under försäsongen inte avgjorts, utan kommer snarare att få fortsätta under säsongen. Min bild är fortfarande att Alex Nilsson är snäppet bättre än Kalle Joelsson. Alex har en bättre storlek, har mer självförtroende i luftrummet, och har gång på gång visat att han både tar steg framåt i sin utveckling samtidigt som han har visat att han håller för spel i Superettan men också skulle kunna leverera direkt i Allsvenskan i ett läge där HIF når uppflyttning redan efter denna säsongen.

Tyvärr för Kalle Joelsson är det mycket som talar emot honom. Han har två väldigt bra målvakter som har levererat i Allsvenskan att konkurrera ut, han har en skadehistorik som får en att bli orolig och han sitter på ett utgående kontrakt. Han stod för en stabil insats mot Halmstad där han visade att han definitivt har kvalitéer som krävs för att leverera i Superettan. Men Kalle var tvungen att visa sig vara bättre än och inte jämbördig jämfört med sina kombatanter och tyvärr för honom själv har han inte gjort det.

Det finns dock ett svar som försäsongen har gett HIF på Målvaktssidan och det är det faktum att 17-åringen Nils Arvidsson är ett namn att hoppas på. Han har fått flera minuter på försäsongen och har varit stabil när han fått det. Han är inte överdrivet lång men har tack vare sin extra fysträning fått en enorm explosivitet och spänst vilket gör att hans längd inte påverkar honom såpass mycket som det skulle kunnat göra. Hans ålder märks verkligen inte i sin kommunikation och är enormt auktoritär när han styr sin backlinje. Han har sitt utvecklingsområde i sin positionering men det är också något som kommer med speltid, något som Nils behöver för att utvecklas vidare.

Nils Arvidsson är tillsammans med Casper Widell, en av HIF:s absolut största talanger. Dessa bör vårdas. Med det säger jag inte att Nils ska gå före någon annan i målvaktsbesättningen just eftersom han är en stor talang. Med det menar jag istället att HIF redan nu bör ta beslut långsiktigt utifrån hur Nils Arvidssons utveckling ska se ut. Det innebär dels att det är en smart tanke att behålla Anders Lindegaard med tanke på vilken effekt han har på sina unga kollegor i sin mentorsroll, men också att antingen en av Kalle Joelsson och Alex Nilsson måste offras eftersom det är inte en helt främmande tanke att Nils är HIF:s förstemålvakt om 3 år och även den tidsplanen kan vara i överkant. Med det i åtanke är det heller inte helt otänkbart att Kalle Joelsson kommer att få vara den som går efter säsongen med tanke på att han har ett kontrakt som går ut.

Rankning av Målvakterna inför säsongen:

  1. Anders Lindegaard
  2. Alex Nilsson
  3. Kalle Joelsson
  4. Nils Arvidsson

 

Föregående inlägg Rollo: ”HIFare som kunde göra mål”
Nästa inlägg AOH tippar Superettan – Plats 12-16

En tanke på “Thörn: Försäsongsanalys – Målvakterna

  1. Nu var det ett tag sen man såg Kalle i aktion men det man minns tydligt är hans kvalité vad gäller behandling av boll med fötterna, och där har Alex en bra bit till att vandra innan han når upp till den nivån och det ligger honom i fatet:
    I dagens fotboll är målvakten stundtals mer av en slags libero genom att sätta igång spelet, fördela boll & utgöra en uppspelspunkt och allt detta med fötterna som första och främsta vapen. (Plus till Kalle)

    Sen vad gäller skadebilden så var även Alex ofta småskadad eller oförmögen att spela i fjor så vi får hoppas det hade mer att göra med föregående fysteam än skadebenägenhet. Också en del av Kalles skador kändes mer som orsakade av otur än enbart skadebenägenhet. (Likaläge här)

    Dock känns det som Alex ligger före båda vad gäller spelet på linjen (reflexsnabbhet) och spelet i luftrummet, men om Kalle skulle få förtroendet tror jag också dessa båda aspekter kommer att utvecklas positivt. (Litet plus Alex) Så ingen enkel ekvation vem som ska bort för det är klart att både finansiellt men också utvecklingsmässigt sett (särskilt med Nils A flåsandes i nacken), kan HIF inte sitta på både Alex & Kalle men en ytterst knivig fråga vem som egentligen ska få gå…

Kommentera

%d bloggare gillar detta: