Inför försäsongen fanns det en hel del frågetecken kring HIF:s försvarsdelar. Vem som skulle axla mittbackrollen? Skulle Andreas Granqvist hålla? Skulle Jörgen Lennartsson spela Andreas Landgren som mittfältare eller som högerback? Hur stora steg hade Charlie Weberg tagit under sin tid i Gais? Skulle Martin Olsson äntligen skriva på? Behövdes det värva in en ny vänsterback?

Nog får man säga att de flesta av dessa frågetecken är mer eller mindre utredda. Så här i efterhand får man faktiskt ge beröm när beröm förtjänas för Jörgen Lennartsson har fått ihop sitt försvar på ett utmärkt sätt. Inte genom någon slags trial and error där man efter misstag förstått mer och mer utan man har nästan från sina två första försäsongsmatcher satt defensiven på ett ganska bra sätt. Det har han gjort genom att ha en konstruktiv, genomgående plan. Den har känts trovärdig ganska snabbt.

Det finns dock fortfarande en del frågetecken. Inget som är väldigt alarmerande, men det finns en del problemställningar som man mycket väl kan ställas inför om saker och ting inte faller såpass väl ut som man vill.

 

The Foundation:

HIF:s högerbacks-position är inget problem i nuläget. MEN. Det kan bli det. Andreas Landgren är en stabil högerback, men ingen spets. Det har han också visat på försäsongen. Han gör det som krävs och tar också ansvar genom sin pondus på planen. Han har en väldigt god spelförståelse och vet när han ska gå fram och när han inte ska göra det. Bakom Andreas Landgren är det dock tunnt. Jörgen Lennartsson har under mina intervjuer med honom sagt klart och tydligt att man kan spela Ravy Tsouka som högerback i ett läge där Andreas Landgren blir skadad. Det är i min bok en väldigt bra ersättare utifrån den spelidé som Jörgen Lennartsson speler efter. Offensiva, löpstarka ytterbackar som ska erbjuda understöd i offensiven. Ravy Tsouka är enormt duktigt på att löpa och vinna boll, men i inläggsspelet är han ofta väldigt sviktande.

The Sonic Boom:

Mittbackspositionen är den position som har klart mest konkurrens. Det är en ren djungel av kvalité. På försäsongen är det en spelare som har visat absolut mest, överraskat mest och som utvecklats absolut mest. Den spelaren är utan tvekan Ravy Tsouka. Oj, vilka steg han har tagit. Visserligen visade han under den senare delen av förra säsongen att han har kvalité men det märks verkligen att Jörgen Lennartssons tydlighet har haft en effekt på honom. Har en extremt hög arbetskapacitet, rör sig över stora ytor, snabb och bra på huvudet. Hans uppspelsfot kan ibland dock ge övrigt att önska. Ravy Tsoukas Snabbhet och arbetsförmåga i samarbete med Andreas Granqvists spelförståelse och uppspelsfot ger ett mittbackspar av allra högsta klass.

The Gambler:

Det är också där nästa frågeställning tar vid, nämligen vid Andreas Granqvist. Det är extremt mycket High risk, high reward på Andreas Granqvist. Håller du inte med mig? Då behöver jag bara nämna förra säsongen som exempel. Då kastade man sig in med både händer och fötter med blotta antagandet med att Andreas Granqvist skulle hålla. Istället spelade han bara lite mer än en halvlek på hela säsongen. Det känns dock annorlunda denna gången. Andreas Granqvist har fått headhunta den medicinska personalen (Dale Reese, från landslaget och Marcus Linnér) han velat ha för att satsa helt och hållet på EM i sommar. Andreas Granqvist är en av Svensk fotbolls bästa mittbackar när han är frisk och det behövde han bara en längre boll mot Wilhelm Loeper för att visa. En Andreas Granqvist som spelar mer än 20 matcher under en superetta gör inte HIF till en favorit till att gå upp i Allsvenskan, utan sätter en kravbild på att man ska gå upp. Så bra är han. Det är dock inte bara effekten han har under match, utan en Andreas Granqvist som är i spelbart skick kommer inte bara med en större kravbild på sportsliga resultat, utan sätter även en kravbild på sin omgivning. Granqvist drar kollektivt upp standarden på träningen bara genom att medverka genom att gorma och visa att han är där. Källor till AOH vet om att HIF har huggit på erfarna mittbackar under försäsongen för att helgardera sig om Granqvist inte håller. Men någon sådan fick man inte in. Nu satsar man återigen på att Granqvists magmuskulatur håller en hel säsong. Fortfarande oklart om det gör det.

210221 Helsingborgs Charlie Weberg under fotbollsmatchen i Svenska Cupen mellan Gauthiod och Helsingborg den 21 februari 2021 i Vänersborg.
Foto: Sebastian LaMotte / BILDBYRÅN / COP 103 / SL0003

The Comeback kid:

Ett annat frågetecken var hur Charlie Weberg stod sig efter sitt lån i GAIS. Jag kan ärligt säga att jag faktiskt är lite imponerad av Charlie Weberg. För den stora rollen som han fick under sin tid i GAIS har verkligen gett effekt. Han tar plats, visar med sin vokabulär, är rörlig och har ett fint tillslag. Men han kan ibland stressa fram passningar trots att han inte behöver göra det. Han blir ofta omständig i sina beslut och kan ibland hålla i bollen för mycket. Men trots det tycker jag att Charlie Weberg har visat att han håller på den här nivån och att han mycket väl kämpar om en mittbacksplats. Men som sagt, det finns hård konkurrens. Och som jag skrev i min analys inför säsongen. Det stora problemet för Charlie är inte om han håller på Superettan-Nivå, det har han redan visat att han gör, utan hur mycket potential han har vid ett eventuellt avancemang. Det finns en risk att Klubben tar större steg än han själv och då har man yngre förmågor som mycket möjligt kan ha en större potential och utvecklingskurva (Casper Widell och Jakob Voelkerling Persson).

The Wonderkids: 

Casper Widell är en av de största talangerna HIF har fått fram på senaste tid. Man glömmer ofta bort att Widell fortfarande är 17. Hyfsat lång ,spänstig och bra på huvudet. Rör ständigt på fötterna vilket gör att han sällan hamnar på hälarna, läser spelet på ett väldigt bra sätt och har en otroligt fin uppspelsfot även om han kan blanda och ge i just det momentet. Han har själv visat att han kan leverera mot både allsvenska lag och mot superettan lag på försäsongen och jag har inga tvivel om att han kommer att blanda sig in om en startplats under året, trots hans ringa ålder. Casper Widell är kapten för sitt ungdomslandslag och han kan gå precis hur långt som helst i framtiden. Skrev under försäsongen på ett kontrakt över 2023 och det känns otroligt skönt.

Jag tycker synd om Jakob Voelkerling Persson. Han är i dagsläget fullkomligt inklämd i konkurrensen. På mittbackssidan har han en mängd av mittbackar framför sig som alla har levererat under försäsongen. Jakob Voelkerling Persson kan även spela defensiv mittfältare men där finns både Brandur Hendriksson och Vladislav Kreida och när man har saknat någon av dessa har man istället vänt på sin offensiva mittfältstriangel och lagit till en av de offensiva mittfältarna istället. Det ska även sägas att Jakob själv hellre ser sig som mittback och inte på mittfältet. Jakob Voelkerling Persson har inte varit dålig på försäongen men han har inte varit ett utropstecken, han har gjort det som krävts men inte mycket mer. Det finns dock mycket gott att hämta hos Voelkerling Persson. Han är lång, stark, bra på huvudet och har en väldigt fin teknik trots sina långa ben. Det är en fröjd att ibland se honom driva bollen från sin mittbacksroll. I U-21 har han även visat att ledarskapet är något han behärskar. Han har dock lite att utveckla i markeringsspelet. Han är bara 20 år och glöms lite bort just med tanke på att Casper Widell är så pass ung. Det finns mycket potential i Jakob Voelkerling Persson och är inte ett namn för superettan idag. Utan ett namn för Allsvenskan i framtiden.

200813 Helsingborgs Emil Hellman inför fotbollsmatchen i Allsvenskan mellan Sirius och Helsingborg den 13 augusti 2020 i Uppsala.
Foto: Maxim Thoré / BILDBYRÅN / kod MT / MT0022

The Silent explosions:

Emil Hellman är inte någon speedkula men heller inte långsam, han är inte tekniskt briljant men har inte heller två betongblock till fötter.” Det där skrev jag i min analys av försvaret inför säsongen och Emil Hellman har på försäsongen visat just det. Han håller definitivt på Superettan nivå men inte så mycket mer. Han är helt enkelt en stabil 19-årig vänsterback som inte erbjuder spets och det känns faktiskt helt okej. Hans bästa sidor ligger i det fysiska spelet och är inte rädd för att smälla på. Dock måste han utveckla sitt offensiva spel för att kunna passa in i Jörgen Lennartssons spelsätt. Emil Hellman fyller 20 år om ett par veckor och är en bra ersättare med utvecklingspotential ifall man får skador.

Vi väntade länge på en vänsterback och till slut fick vi Bödvar Bödvarsson. Bödvar Bödvarsson är enligt våra källor inte den enda vänsterback som HIF var intresserade av men av olika anledningar blev Bödvarsson den som man till slut landade på. Känslan är att Bödvar Bödvarsson kommer mer och mer på träningarna. Han måste dock få mer utlopp för sin fina vänsterfot och det har han inte fått än, något som hans kondition mycket väl kan vara en anledning till. Det finns dock mycket att hämta hos Bödvarsson, Han är hyfsat snabb, har som sagt en bra inläggsfot och stabil i defensiven. Om Bödvarsson kommer igång ordentligt med sin kondition kan han mycket väl bli ett utropstecken under säsongen.

Försäsongsrankning Högerbackar:

  1. Andreas Landgren
  2. Ravy Tsouka

Försäsongsrankning Mittbackar:

  1. Andreas Granqvist
  2. Ravy Tsouka
  3. Charlie Weberg
  4. Casper Widell
  5. Jakob Voelkerling Persson

Försäsongsrankning Vänsterbackar:

  1. Bödvar Bödvarsson
  2. Emil Helllman

 

 

Föregående inlägg Träningsrapport 7/4: “Idag var han faktiskt fenomenal”
Nästa inlägg AOH tippar Superettan – Plats 6-11

En tanke på “Thörn: Försäsongsanalys – Försvaret

  1. Klokt av firma Lennartsson & Lindström att bygga bakifrån då en stabil defensiv är förutsättningarna för en framgångsrik offensiv, och det känns tryggt samt bra både vad gäller kvantitet och kvalitet – dock är det stora frågetecknet just högerbacken då Landgren är en OK lösning men att ha en tänkt startande mittback som back-up, är inte hållbart och här hoppas jag HIF spanar efter en alternativ lösning till nästa transferfönster…

    I mina ögon så är Widell mitt tredjeval efter Granen & Ravy som mittback, då de kvalitéer han visat upp kommer inte hans konkurrenter upp i och eftersom både Charlie & JVP är äldre har de också den aspekten som en nackdel. Visst har Charlie “bröstat” upp sig efter sitt besök hos GAIS men för att ha en sådan pass bra vänsterfot levererar han förvånansvärt ojämnt alltjämt, är ingen speedkula och stundtals nästan nonchalant i sitt defensiva agerande. JVP har i mina ögon visat sig bättre som innermittfältare än mittback då inte heller han är så kvick varken i vändningarna eller längre löpdueller, och bjuder man på sådana misstag (som skedde en del i fjor) är dessa väldigt sårbara i en backlinje men mer reparabla på mittfältet.

    Vänsterbackspositionen är som sagt bra besatt och med juniorer som Lucas Larsen och Simon Bengtsson som redan knackat på dörren till A-laget så är tillväxten god i HIF!

Kommentera

%d bloggare gillar detta: