Ymer: ”HD är en utav de största patrioterna vad gäller HIF”

En vecka kvar till ”matchsäsongen”!

Nollgradigt, grått och en slapp lördagsförmiddag. En del av ens bekanta ser fram emot eftermiddagens matcher i engelska ligan.

För egen del var det länge sedan jag såg fram emot någon fotbollsmatch, what so ever.

Men sakta men säkert börjar det bubbla upp något som kan liknas vid ett embryo av fotbollssug, (läs HIF-sug), i magtrakten igen.

Ifjol såg jag verkligen fram emot ett nytt HIF-kapitel. Inledningen på en ny era, ett ”nytt” HIF. Även om detta skulle innebära en reboot i Superettan.

Spänningen, förväntan byggdes upp inför premiären i april, på ett nybyggt Olympia, med en nygammal favorittränare vid rodret. Detta skulle bli återtåget med stort Å efter åren av misär efter gulderan.

Men som så ofta när hjärtat får styra över hjärnan inser man saker för sent, och i detta fall att ”misären” fortfarande pågår. (Även om HIF vann just i premiären).

Förra årets HIF-säsong, även om det började bra, fick inte mitt hjärta att klappa fortare. Den fick min hjärna till att fundera på ”varför i h-e lägger jag tid, pengar och energi på detta?”.

En naturlig fundering/reaktion från en i allmänhet ”fotbollstrött” person.

Jag arbetar i Helsingborg numera, och det medför ju naturligtvis att det är enklare och smidigare att närvara på hemmamatcherna. Jag såg fyra av 15 matcher på plats.

Dock var jag på Olympia och såg de tv-sända bortamatcherna. Fram till den där bortamatchen mot Norrby. (Norrby!), där HIF blev totalt utspelade.

Efter den matchen tog hjärnan över totalt och jag bestämde mig för att inte utsätta mig för den frustration, irritation och uppgivenhet fler gånger.

***

Helsingborgs Dagblad är en utav de största patrioterna gällande HIF. Jag har aldrig förstått den kritik som vissa delar ut, där dessa personer hävdar motsatsen.

Tomas Nilsson och Marjan Svab, är inte bara grymt bra journalister, de är mycket trevliga, sansade och initierade personer. Och framför allt, de har ett HIF-hjärta. Och de har förmågan att se HIF ur ett brett perspektiv.

Jag har lyssnat på HIF-podden från HD, sedan avsnitt 1, och blev väl precis som många andra, lite förvånade över den frispråkighet och öppenhet som framkom gällande före detta, och till viss del nuvarande, HIF-medarbetare på Olympia. Men det är ju lite tjusningen med poddar. De behöver inte vara politiskt korrekta, alltid.

Även om jag förstår mer än väl vad Tomas&Marjan menade, köper jag ju dessutom att Mats-Ola var tvungen att gå ut officiellt och markera. I hans roll som chef, var det, det enda rätta att göra när hans medarbetare blev ansatta.

Förhoppningsvis kommer det dock inte att skada förhållandet mellan HD och HIF allt för mycket.

Att HIF numera kör en transparentare approach utåt sätt är bra. Men om det blir för mycket exklusivitet tenderar det att bli en alltför enkelriktad och styrd kommunikation. Och det är aldrig bra i långa loppet…

***

Som en utav grundarna till denna sajt – Allt Om HIF, för snart nio år sedan, är det ju naturligtvis extra kul att se att sajten lever vidare (med eller utan pauser). Och det värmer i hjärtat att se hur Martin Klinteberg kämpar för att ge er läsare det lilla extra från HIF-världen som varken HIF eller HD hinner få ut. Hatten av Martin – grymt jobb!

***

Om en vecka är det dags för fotbollssäsongen 2018 att kicka igång. Måhända på en vintrig plastplan i Viken mot ett division 1-lag. Men det är ju precis det där man egentligen saknat i hjärtat. Den kittlande känslan av förväntningar. Den där känslan som får en till att se fram emot då gräset börjar lukta nyklippt och solen värmer lite och det där bruset, sorlet av förväntande supportrar i alla åldrar inför matchstarten.

Fan, jag har nog verkligen saknat det här i alla fall!

// Fredrik Ymer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *