”HIF var faktiskt till stora delar spelmässigt överlägsna igår, den farligaste chansen Örebro fick var just målet som touchades fram. HIF har äntligen knäckt koden till hur man spelar en attraktiv, offensiv fotboll med en trupp som bokstavligen haltar, och med koden knäckt hittade man även en tidigare gömd Rasmus Jönsson i Kassaskåpet. Du vet, han som folk undrat vart han hållit hus den senaste månaden”

Många har en bild av Helsingborgs IF. Det blir så när man spelar världens största sällskapsspel mot andra fotbollsklubbar. Många hatar oss. Säger att vi är annorlunda. Säger att vi inte hör hemma här. Egentligen är det själva anledningen till varför så många finner att sin första kärlek i livet var den de fann på Olympia. Just eftersom att vi inte är som dem. Fotbollen är en av de få krafter i livet som skär igenom livets klassamhällen, politiska hörn och pandemier. Från den bengalbrännande tonårsstinna 15-åringen på Södra till den permobil-åkande pensionären som aldrig missar en träning, jag har sett dem alla, hälsat på alla och alla är de en del av Helsingborgs IF. Just detta året får de inte samma kulturmässiga inflytande på föreningen som de brukar. Därför faller en extra tyngd på de drygt 25 avlönade individer som tillsammans ska sätta bilden av Helsingborgs IF när de på läktarna inte kan göra det. Inledningsvis har de många gånger gjort mig och många andra besvikna. När allvaret har krupit sig in över Olympia har de många gånger fallit under förväntningarna, som av naturliga skäl alltid är höga i Helsingborg. Igår nådde HIF halvvägs. Man hittade sin spelmässiga identitet men har fortfarande en väg att vandra till den resultatmässiga identiteten som klubben har.

”Kvar finns bara att hitta en fotsoldat som vid uppsynen av Mellbergs upp och nervända tumme kan slå ett dräpande slag mot vilket lag som helst”  Foto: Johan Lilja

Det råder ingen tvekan om att det finns talang och skicklighet i Helsingborgs IF. Problemet har istället varit i balansen i talang och skicklighet. Att lagets kompositioner inte alltid har gått jämnt ut. Tyvärr har Armin Gigovic till stor del fått bära hundhuvudet för dessa brister. Det råder ingen tvekan om att han är en sällan skådad fotbolls-orkidé, det kan vem som helst se. Han är teknisk, har lungor och spelsinne som få har haft vid sin ålder. Kanske den största talangen HIF haft på många, många år. Därför känner man ibland att livet är orättvist om just han inte får lyckas. Dessvärre har skadeläget gjort att han fått spela på en kant stundtals och runt orkidéns rötter växte det ogräs. Igår fick han däremot spela i en förklädd ”Högerbacks-roll”. Ur förklädnaden klev en varg fram, en varg som som med sina vassa fötter, frustande lungor och kallblodiga spelsinne fick Örebro att fråga ”Vart lilla rödluvan var”? De där små rödklädda som var så rädda för offensiv planhalva att sagan om HIF:s anfallsspel var så förutsägbart att denna taktikpärm fanns under hyllan ”lättläst” på biblioteket. För HIF var faktiskt till stora delar spelmässigt överlägsna igår, den farligaste chansen Örebro fick var just målet som touchades fram. HIF har äntligen knäckt koden till hur man spelar en attraktiv, offensiv fotboll med en trupp som bokstavligen haltar, och med koden knäckt hittade man även en tidigare gömd Rasmus Jönsson i Kassaskåpet. Du vet, han som folk undrat vart han hållt hus den senaste månaden.

En gång föddes tvillingarna Romelus och Remus som diade en varginna. Romelus dödade Remus och fick ge namn till staden Rom. Under inledningen av säsongen har HIF låtit sina ungdomar Slagits om beskrivningen ”Superettan” eller ”Allsvenskan”. Igår dödade Allsvenskan Superettan. Spelar man som man gjorde igår är Helsingborgs IF utan tvekan av Allsvensk kvalitet. Problemet är att man nu bara etablerat sin spelmässiga ribba, kvar ligger att hitta fram till en resultatmässig sådan. Varken Rom eller HIF byggs på en dag, men på en dag som den igår bygger man otroligt mycket. Man kan bygga försvarsmurar som håller barbarer borta, man kan bygga akvedukter av anfallslusta som ger livselixir till ett helt lag. Kvar finns bara att hitta en fotsoldat som vid uppsynen av Mellbergs upp och nervända tumme kan slå ett dräpande slag mot vilket lag som helst. En viss holländsk fotbollsnomad gör sig påmind, han som seglade från öriken till lågländerna för att sedan bege sig norrut. Han saknades igår, men Helsingborgs IF syntes på lång väg igen.

AOH drivs, i stor utsträckning, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du swisha en slant till 0703890866. Tack!

 

Anthony Thörn
heat501@york.ac.uk

Kommentera