Lite hjälp på traven…

Den svenska fotbollssäsongen är över och det är dags för klubbarnas Sportchefer att skrida till verket. Utgående kontrakt – vilka stannar och vilka lämnar? Vilka spelare finns på marknaden och vad tillåter ekonomin i värvningsväg? Självklart ville även vi på AOH dra vårt strå till stacken och lyfta fram en del intressanta värvningar i jakten på det perfekt lagbygget inför 2019

Redan under förra hösten presenterade HIF en rad imponerande värvningar såsom Mamudo Moro, Anders Randrup, Mohammed Abubakari och, inte minst, Andri Bjarnason. Samtliga högklassiga värvningar som, på olika sätt, bidragit till att klubben nu återfinns i Allsvenskan inför 2019. Under sommaren fyllde man på med rutin i form av Holgersson, Granen, Rasmus Jönsson och Wanderson och, för några veckor sedan, presenterade klubben Alexander Farnerud. Med andra ord så står vi redan väl rustade inför återkomsten till Allsvenskan. Men vi riskerar ju även att tappa en del nyckelspelare såsom Darijan Bojanic, nämnda Rasmus Jönsson och Adam Eriksson som samtliga sitter på utgående kontrakt. Lägg därtill att även Calle Johansson kan tänkas lämna, i jakten på speltid och det öppnar upp sig del plats i truppen.

MÅLVAKTERNA

På målvaktssidan har klubben det väl förspänt med en odiskutabelt etta (Pär Hansson) och en reservmålvakt (Kalle Joelsson) som, under hösten, visade att han är redo att axla målvaktsposten om något skulle hända Hansson. Därmed bör ju just denna lagdel vara komplett och knappast behöva fyllas på. Däremot så kan ju de övriga lagdelarna behöva spetsas ytterligare i jakten på att åter etablera HIF i Allsvenskan.

FÖRSVARET

Här har ju HIF en riktigt bra uppsättning av såväl rutin som utvecklingspotential. Markus Holgersson och Granen levererade, som väntat, stabila insatser och får ses som nyckelspelare med sin pådrivarmentalitet medan Charlie Weberg har tagit ytterligare steg i sin utveckling vid sidan om Granen. Randrup och Adam Eriksson, om han stannar, får väl ses som rätt givna även kommande säsong. Fredrik Liverstam bör, i Calles ev frånvaro, vara den som ligger närmst till hands vad gäller backup vid ev skador på våra mittbackar medan Holger får slåss med Randrup och Adam om en plats på någon av kanterna. I bakvattnet simmar ju även Calle Thulin som utmärkte sig rejält under försäsongen men sedan hamnade allt längre från en plats i truppen och slutligen mest spelade i samarbetsklubben Ängelholm under hösten.

Ett intressant namn borde vara IFK Göteborgs Emil Salomonsson som sitter på ett utgående kontrakt. 29-åringen, med närmre 300 matcher under sina sju år i Blåvitt, besitter en enorm rutin och har dessutom rötterna i Örkelljunga så en ny utmaning, i en välkänd miljö, borde inte vara uteslutet för högerbacken som dessutom kan spela högre upp i banan. Men det kan även vara så att Salomonsson lockas av, en sist chans?, till spel utomlands och väljer att gå den vägen.

AIKs Joel Ekstrand hinner passera 30-strecket innan Allsvenskan 2019 drar igång och den förre HIFaren har knappast rosat marknaden sedan han råkade ut för en korsbandsskada 2015. Inför årets säsong kontrakterades han av de Svenska Mästarna men även denna säsongen har spolierats av skador. Ekstrand, med rutin från såväl Serie A, Championship och landslaget, har dock jobbat sig tillbaka och suttit på AIKs bänk de senaste månaderna. Fick dessutom några minuter på planen i säsongsavslutningen, mot Kalmar, och går förhoppningsvis mot en skadefri säsong 2019. Givetvis, med tanke på skadehistoriken, ett longshot men en återförening av mittbacksparet Granqvist/Ekstrand kan säkert kittla många HIFare som kan sin historia

Rasmus Jönsson kom hem och imponerade. Nu håller vi tummarna för att klubben lyckas säkra Rasmus tjänster även under den kommande säsongen Foto: Johan Lilja

MITTFÄLTET

En helt outstanding lagdel under året i Superettan med spelare som Rasmus Jönsson, Abubakari, Moro, Bojanic och, inte minst framtidsnamnet, Max Svensson. Lägg därtill, redan nämnda, Farnerud så lär denna lagdel även kunna imponera i en högre serie. På mittfältet hittar vi även Andreas Landgren och Johan Persson som, pga skador och konkurrens, inte fått så mycket speltid under innevarande säsong men oftast levererar stabila insatser när möjlighet ges. Sen står ju givetvis Mattias Almeida och knackar på dörren och där kan vi ha en oslipad diamant som, likt Max Svensson, plötsligt blommar ut? Men vi lever också med risken att tappa både Bojanic, som det finns ett konkret intresse för, och Rasmus Jönsson som, efter några år utomlands, kom hem och levererade med råge. Något som säkerligen inte gått obemärkt förbi.

Här valde vi, för någon vecka sedan, att lyfta fram den förre HIFaren Alexander Kaciniklic som, efter ett halvt fotbollsliv utomlands, är djupt rotad i Nantes frysbox. Ett oerhört spännande namn som, i sina bästa stunder, är en fantastisk spelare och även ett affischnamn inom svensk fotboll. I övrigt har Örgrytes Diego Montiel visat att han är redo att ta nästa steg i karriären. 23-åringen levererade, från sin centrala mittfältsroll, hela 13 mål och 15 assist under säsongen i Superettan och drar givetvis till sig ett intresse från större klubbar. Att han kan lämna som Bosman lär ju inte heller minska intresset för mittfältaren som skulle kunna bli en perfekt ersättare i det fall att Bojanic väljer att lämna HIF

ANFALLET

Visst fanns där farhågor att Andri Bjarnason skulle bli en ny ”Tomas Sörum” dvs anlända med ett bra cv men inte riktigt finna sig till rätta. Men levererat är något som 28-åringen verkligen gjort med sina 16 mål under säsongen. En skytteligatitel och spel med det Isländska landslaget lär ju knappast innebär att intresset för Bjarnason minskar och här får vi bara hoppas att HIF får behålla Årets HIFare även under 2019. Kan sen klubben få fart på Wanderson så har HIF ett av Allsvenskans mest spännande anfallspar den kommande säsongen. Men vad finns där bakom? Mikael Dahlberg har lagt skorna på hyllan och visst kan både Moro och Rasmus Jönsson agera anfallare men här bör givetvis HIF se över sitt hus.

För någon vecka nåddes vi av ryktet om att klubben förhandlade med Landskronas anfallare, den 27-årige Sadat Karim, som noterades för 11 mål i årets serie. Att Karim är en utpräglad målskytt är det ingen tvekan om då vi får det till nästan 70 mål på drygt 100-talet matcher de senaste säsongerna. Sen är det ju givetvis skillnad på spel i Division 1, och Superettan, jämfört med landets högsta serie. Men känslan säger ändå att den förre BoISaren inte gjort bort sig utan säkerligen kan vara en nyttig inhoppare om nu en övergång skulle komma till stånd. Att han dessutom går som Bosman borde ju, precis som med Montiel, passa en klubben med en tuff ekonomisk sits.

Utöver denna summering så är vi givetvis många som är nyfikna på hur klubbens egna ungdomar utvecklats under innevarande säsong. Många spännande ynglingar fick ju chansen, mot Allsvenskt motstånd, under försäsongen med fina insatser som resultat. Max Mårtensson, Filip Sjöberg, Casper Seger är några av de framtidsmän som man gärna velat se mer av. För visst finns där en ny Alex Timossi eller Max Svensson även bland de som ligger och lurar i vassen?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *