…Jag välkommnar också förhören då det är ett forum där jag äntligen kan be om ursäkt till offrens anhöriga. De som finns här i rummet och de som tittar på TV. Er regering svek er. De som skulle skydda er svek er. Och jag svek er. 

Det där var Richard A. Clarke, George W. Bushs Anti-terrorism ledare som vittnade i kongressen 2004 efter utredningen om 9/11. Många gillade det ögonblicket. Jag gillade det ögonblicket. Ska jag vara ärlig tycker jag att det är ett av de mest hedervärda ögonblicket i Amerikansk politik. Vuxna människor ska hållas till svars för sina misslyckanden. Så även jag. Därför vill jag ta detta ögonblicket att be om ursäkt. Främst till dig Ian. Men också till er läsare. För jag var en av de som var på Olympia när en då 16-årig pojkvasker med tunga steg joggar ut på Olympia. Han var där för att Pär Hansson skadat sig. Han kom in för att Kalle Joelsson skadat sig. Planen var aldrig att Ian Pettersson skulle spela någon fotboll. Planen var dock att han skulle hålla nollan. Gud skrev helt enkelt manuset så. Jag var också en av de som efter matchen på Olympia själv blev berörd när en lika märkbart berörd Ian, tackar sin mamma, att han fick chansen, hoppas att Kalle Joelsson är okej, samt beskriver sitt rödblåa hjärta. Vi älskar det där… När unga spelare älskar klubben lika mycket som vi gör. Men Ian förtjänade aldrig att bli en del av den där kollektiva onykterheten som nu uppstod kring klubben. Den där Ian helt plötsligt skulle bli större än Rio-Kalle. Gud ville att Ian skulle hålla nollan, men aldrig att han skulle bli en Messias.

Jag har själv ett ansvar i att så många ser på Ian på stora ögon. Mina Träningsrapporter, truppanalyser och krönikor. Därför känner jag mig skyldig till att många nu kanske känner sig förbannade på klubben som nu eventuellt låter honom lämna hyfsat obekymrat. Kanske även förbannade på Ian som många har setts vara en stor talang med än större HIF-hjärta. Men folk ska inte vara förbannade på Ian om han lämnar. Tvärtom. Folk ska hoppas att han får göra allt det där som han drömmer om. Kanske vill då Röd blåa-Ian tillbaka när han är mogen för det och känner att han har skickligheten nog för att göra det. För som det ser ut som det gör just nu, då är han med all respekt för Ian, inte ens nära, då han faktiskt är fjärdevalet. Och då är det inte jag som säger det, utan det är Målvaktstränare Sven Andersson som själv har sagt att Ian är fjärdevalet i dagens läge. Detta får inte bli någon infekterad flytt, där alltför många spyr galla på Ian för att han gör som han gör. Ian vill bara spela fotboll och ska få göra så också. Ian måste få fortsätta att vara HIF-are även om han flyttar. Som Supporter måste man hålla sig till en högre standard och inte fjärma bort spelare efter spelare som växer upp med att hålla på HIF.

190715 Helsingborgs målvakt Ian Pettersson jublar efter fotbollsmatchen i Allsvenskan mellan Helsingborg och Sirius den 15 juli 2019 i Helsingborg .
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN / Cop 178 /

Om man vill vara förbannad på någon bör man vara det på Jesper Jansson. Jesper Jansson är i mina ögon en av Fotbollsveriges mest överskattade sportchefer. Det är förvisso sant att Jansson lyckats med en del av sina värvningar. Men sett till hur många värvningar som fallit väl ut och hur lite han har vunnit är han en misslyckad sportchef under sin tid i Hammarby. Det är väldigt många som hade setts som lyckade sportchefer i en klubb som har väldigt lite erfarenhet av att vinna titlar, med en budget som är uppblåst, genom att hugga på allt som har satt sin fot i Närlunda och 042-området, samt med en kontakt i en världsklubb som lägger miljoner på att köpa talanger varje år. Att Jesper Jansson dessutom inte förstår att antagonismen mot de ljusblå i syd bara är jämförbart med stockholmsklubbarna och att det skulle finnas någon grund till good-will mellan HIF och Bajen visar bara än mer hur isolerad från verkligheten Jesper Jansson är. HIF och Malmö är Snapphane-klubbarna i Skåne som aldrig vill vara en del av någon D-Play/Discovery-verklighet där spelreglerna bestäms av ett gäng Stockholmare.

As for HIF…? Ja du, Granqvist. High Risk…. High Reward. Det finns såklart en risk att Ian blir Granqvists Andreas Linde. Han som en gång sågs som stor talang, lämnade, och sedan ett par år senare med bravur spelar i Europa League för Molde mot Arsenal. HIF har alltför långt track-record av att släppa talanger som sedan blommat ut någon annanstans. Samtidigt uttrycker klubben nu lite av en besvikelse på Ian. Att det har hänt för lite med Ians utveckling sedan hans match som 16-åring och att Sven Anderssons andra målvakter helt enkelt ligger för långt före honom. Andreas Granqvists roll som Sportchef kommer nu in i ett avgörande skede. Han måste täppa igen luckorna på Vänsterbacken, den offensiva mittfältsrollen samt eventuellt värva ytterligare en ytter. Dessutom måste han börja sålla bland talangerna och talang finns det gott om i HIF, det har både du och jag sett under försäsongsmatcherna.

För en vecka sedan stod en 17-årig till Målvaktstalang, Nils Arvidsson på Olympiafältet med sina långa armar och hängde över stängslet när HIF tränade. Jag smålog lite och funderade på vad Nils själv tänkte på. Om han med beundran såg på Anders Lindegaard medan denne svor på danska? Om han kanske tyckte att han förtjänade Ian Petterssons Position? Eller såg han nu sin chans och framtid? Nils Arvidsson har länge setts som en ännu större talang än Ian Pettersson av klubben. Något som man nu som klubb agerar efter. Frågan är om Nils också kommer agera och prestera utifrån den bilden?

Min Twitter: AnthonyThrn

AOH drivs, i stor utsträckning, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du swisha en slant till 0703890866. Tack!

 

 

 

Kommentera

%d bloggare gillar detta: