“Nu har vi sett att Olof Mellbergs Helsingborgs IF anno 2020 stundtals kan konkurrera och utmana mot de bra lagen i ligan. Nu måste man börja vinna mot lagen i den också” AOHs Anthony Thörn summerar gårdagens Skånederby som gav fler svar än frågetecken…

För ett par dagar sedan var det panik inne på Olof Mellbergs Arbetsrum. Enorma mängder Kaffe konsumeras. Thomas Gabrielsson sitter på sin stol och täcker ansiktet med sina händer. Mellberg vänder och vrider på anteckningsblad, formationer och Frisparksvarianter.

” – Vad ska vi Göra, Olof?” Frågar Thomas uppgivet.

” – Jag vet inte, min vän… Jag vet inte…” Svarar Olof och suckar medan han tittar ut över ett tomt Olympia likt en general som förlorat sitt slagfält.

Han tittar ner i marken, funderar en stund och vänder sedan tillbaka sitt ansikte mot sin assisterande och yttrar orden…

” – Kan inte Jakob spela…?” Frågan hänger kvar i luften likt en ballong som aldrig sjunker medan båda skiner upp i ett leende.

Skämt åsido… Det är kul att fantisera kring scenarion ibland. Men nog får man säga att Jakob Voelkerling Persson verkligen visade varför han var Olof Mellbergs favorit under försäsongen. För visst var han HIF:s bäste spelare igår. Annars var det mycket som kunde innefattas under devisen “En annan dag…”. För det var inte den här dagen som HIF skulle plocka poäng, Det var inte den här dagen man skulle man göra många mål och skapa chanser. Men en annan dag, mot ett annat lag hade man haft med sig domaren, en annan dag hade man skapat fler chanser och mot ett annat lag hade man både gjort fler mål och vunnit matchen.

Det är också där man måste börja inne på Olof Mellbergs Kontor. Vid nästa dag. För även om HIF förlorade igår så gav matchen fler svar än frågetecken inför nästa match och det var ett tag sedan man kunde säga det efter en HIF-match. Jakob Voelkerling Persson i sin Libero-roll är kanske den taktiska upptäckt som man har gått runt och väntat på. Den som slutligen får Olof Mellberg att sluta gå runt och sjunga på U2s klassiker “I still haven’t found what I’m looking for” och istället säga “Jaså, där är han”. Den är viktig dels då den ger både Mix och Martin Olsson möjligheten att flytta upp i banan och förflytta bollen framåt med sin spelförståelse och fina fötter som hos båda är av allsvensk toppkvalité. Men också då Voelkerling Persson visade flera gånger om med sin teknik, passningsfot och framförallt med sina lungor att han själv ibland är svaret när alla andra är frågetecken. Högre upp i banan fick man ett annat svar. HIF ska spela med två anfallare. Den ene är en Holländare med rötterna från Curacao och fötter som är gjorda av Polar-is när han ställs vid straffpunkten. Den andre är en slank spelare från bygden som besitter en närmast absurd förmåga att få med sig både boll och kropp ibland. Tyvärr för alla nostalgiker heter den anfallaren inte längre Rasmus Jönsson, utan Assad Al-Hamlawi. Rasmus Jönssons era är över. En Era som är fylld av leenden och briljans. Men i Erans slut måste någon annan ta över. Assad Al-Hamlawi är inte någon Allsvensk toppanfallare än, men han har definitivt potentialen att bli det. Kanske till och med mer därtill. Han löper, jobbar defensivt, offensivt och har en timing och spänst i huvudspelet som är få förunnad. Den enda frågan som ställdes igår var den som Alex Nilsson ställde till Anders Lindegaard för om Anders Lindegaard är borta mycket längre är nog Lindegaard snart inte längre given som burväktare.

“Den enda frågan som ställdes igår var den som Alex Nilsson ställde till Anders Lindegaard för om Anders Lindegaard är borta mycket längre är nog Lindegaard snart inte längre given som burväktare”
Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN / kod LT / LT0018

HIF har spelat 13 matcher av årets Allsvenska. Man är nästjumbo. Spelet bakåt har stundtals sett bedrövligt ut. Spelet framåt har stundtals sett bedrövligt ut. Det är lätt att få panik då. Det är lätt att börja skrika efter Tim Sparv så högt att alla andra fjäderfän hör dig och i skräck lämnar träden som leder upp till Olympia då. Men tiden kallar inte för panik, desperationsvärvningar och taktikomläggningar. Just nu kallar den för att man lugnt och stilla går igenom matchen igår och börjar med svaren man fick istället för att försöka hitta nya frågor. Frågor såsom om Martin Olsson ska sättas tillbaka som ytterback, Om Rasmus Jönsson ska sättas på mittfältet eller om vi faktiskt kanske bör pröva Armin Gigovic som målvakt? Med svaren man fick, raderade man inte bara ut sådana frågor utan också ursäkterna. Nu har vi sett att Olof Mellbergs Helsingborgs IF anno 2020 stundtals kan konkurrera och utmana mot de bra lagen i ligan. Nu måste man börja vinna mot lagen i den också.

AOH drivs, i stor utsträckning, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du swisha en slant till 0703890866. Tack!

 

 

 

3 reaktioner på ”Nu är det slut på ursäkter…

  1. Jag tror dessvärre att också den gamla regeln som verkar hängt med HIF så länge jag kan minnas (typ IF Leikin Söderettan 1991), gör sig påmind än en gång och den behöver firma Mellberg & Gabrielsson låsa in sig en hel helg på Olympia för att lösa: att man höjer sig spelmässigt när man möter på pappret bättre lag och att sedan detta spel är som bortblåst när man möter lag som Östersund & Falkenberg: För i dessa matcher verkar man omedvetet tro att typ insatsen i går mot MFF kommer per automatik, bara man ställer ut fotbollsskorna på plan så löser det sig…
    Men hej, här kommer dagens sanning: även dessa på pappret sämre lag spelar också med 11 killar som springer lika mycket som topplagen!

    Sen tillkommer så klart att matcher mot topplagen i regel är mer öppna & offensiva historier, vilket gör att HIF-spelarna får mer utrymme för sitt egna spel (om man bara vågar) Och tvärtom brukar bottenlagen parkera bussen fast det stämde inte i hemmamatcherna mot t.ex. Mjällby & Varberg som pressade högt – Så varför vågade vi inte där?

    Lös upp denna oskrivna regel och fortsätt spela med Hurken & Al-Hamlawi på topp så lär vi få in ett gäng streck till i segerkolumnen, samt lägger därmed förhoppningsvis de nedre strecken bakom oss i tabellen…

  2. Orsakerna (ja, det är flera) till att det inte fungerar, är bl.a. att det plottras alldeles för mycket med startuppställningarna.
    Det finns ingen kontinuitet med hur OM vill att HIF ska spela. Det måste bli en grundtrygghet i spelet.
    Denna gång var det återigen tre centrala mittfältare som startade (jag bortser från Mix som var mb) i en 4-4-2 uppställning.
    Gigo och Brandur sprang runt på mitten utan någon riktning och svåra att passa bollen till.
    JVP som en defensiv mf som skulle förstärka centralt kämpade enormt men var emellanåt lätt att passera för MFF.
    Eftersom Gigo ofta försvann över till vänster sida så lämnades Randrup helt ensam på höger sida.

    HIF tappade högerkanten helt och hållet. Det finns inget inläggsspel från den sidan eftersom Randrup måste täcka upp bakåt.
    Det blir alldeles för lättläst för motståndarna om allt spel går via vänstersidan.
    I den enda vunna matchen så var det faktiskt via inlägg från höger som båda HIF:s mål kom till.

    Det slogs också vansinniga chansbollar från samtliga mot de offensiva centrala delarna.
    Det är där spelarna tappar bollarna och motståndarna kan kontra.
    Om laget har flyttat fram positionerna så måste det vara 100% säkert att bollen når avsedd spelare.
    Annars är det bättre att spela i sidled eller bakåt och börja om.

    Det är heller inget understöd alls mellan spelarna.
    Det blir ofta desperata felpassningar till motståndare där det inte finns någon HIF:are i närheten.
    Om passningen ändå hittar fram till rätt spelare så är det ingen förflyttning till ny position från andra spelare.

    HIF söker fortfarande efter några kuggar som ska haka fast för att det ska bli flyt i spelet.
    Det känns hela tiden att de är på rätt väg men sedan faller allt igen i nästa match.

    Det ska bara vara två centrala mittfältare med från start. Välj om man vill ha en defensiv eller mer offensiva spelare.
    Timossi måste vara med som hm från start (även om han inte har kommit upp i sin potential).
    Al Hamlawi ska inleda varje match.
    HIF måste spela mer kompakt med understöd så passningarna går till rätt adress.
    Ungdomssatsningen är riktigt framgångsrik, men det finns en risk att matcherna blir för svajiga med för många på plan samtidigt.
    Skapa kontinuitet med de spelare som vi har är den enda vägen framåt för att få igång ett fungerande spel.

    Rasmus har givetvis tappat enormt sedan senast. Han är kanske inte den som HIF kan luta sig mot (även om jag trodde det)
    men ändå så kommer det att lossna bara han får tillbaka sitt självförtroende.

  3. Orsakerna (ja, det är flera) till att det inte fungerar, är bl.a. att det plottras alldeles för mycket med startuppställningarna.
    Det finns ingen kontinuitet med hur OM vill att HIF ska spela. Det måste bli en grundtrygghet i spelet.Denna gång var det återigen tre centrala mittfältare som startade (jag bortser från Mix som var mb) i en 4-4-2 uppställning.Gigo och Brandur sprang runt på mitten utan någon riktning och svåra att passa bollen till.JVP som en defensiv mf som skulle förstärka centralt var emellanåt lätt att passera för MFF. Eftersom Gigo ofta försvann över till vänster sida så lämnades Randrup helt ensam på höger sida.

    HIF tappade högerkanten helt och hållet. Det finns inget inläggsspel från den sidan eftersom Randrup måste täcka upp bakåt.Det blir alldeles för lättläst för motståndarna om allt spel går via vänstersidan.I den enda vunna matchen så var det faktiskt via inlägg från höger som båda HIF:s mål kom till.

    Det slogs också vansinniga chansbollar från samtliga mot de offensiva centrala delarna. Det är där spelarna tappar bollarna och motståndarna kan kontra.Om laget har flyttat fram positionerna så måste det vara 100% säkert att bollen når avsedd spelare.Annars är det bättre att spela i sidled eller bakåt och börja om. 

    Det är heller inget understöd alls mellan spelarna.Det blir ofta desperata felpassningar till motståndare där det inte finns någon HIF:are i närheten.Om passningen ändå hittar fram till rätt spelare så är det ingen förflyttning till ny position från andra spelare.

    HIF söker fortfarande efter några kuggar som ska haka fast för att det ska bli flyt i spelet.Det känns hela tiden att de är på rätt väg men sedan faller allt igen i nästa match.

    Det ska bara vara två centrala mittfältare med från start. Välj om man vill ha en defensiv eller mer offensiva spelare.Timossi måste vara med som hm från start (även om han inte har kommit upp i sin potential).Al Hamlawi ska inleda varje match.HIF måste spela mer kompakt med understöd så passningarna går till rätt adress.Ungdomssatsningen är riktigt framgångsrik, men det finns en risk att matcherna blir för svajiga med för många på plan samtidigt.Skapa kontinuitet med de spelare som vi har är den enda vägen framåt för att få igång ett fungerande spel.

    Rasmus har givetvis tappat enormt sedan senast. Han är kanske inte den som HIF kan luta sig mot (även om jag trodde det)men ändå så kommer det att lossna bara han får tillbaka sitt självförtroende.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: