Inte mer publik med mindre antal lag

Det är ju inte helt obekant att det återigen spekuleras och diskuteras om att lägga om seriesystemen i allmänhet och Allsvenskan i synnerhet.

Personligen är jag starkt emot att röra runt i grytan igen. Men det är kanske så att jag har mer tålamod än många andra?

En av de stora motiveringarna till omläggning och minskning utav antalet lag i Allsvenskan, är att det skulle bli “större” matcher oftare och därmed mer publik. Publiksnittet minskade 2010 med ca 1400, från 7952 till 6518. Men beror det på antalet lag? Nej det gör det naturligtvis inte. Det vore alldeles för enkelt att hävda detta.
Beror minskningen på vilka lag som spelat i serien? Ja, det kan man ju tro, men nej så enkelt är det ju så klart inte.

Och skulle anledningarna vara någon utav ovanstående påstående, varför kallar vi då serien för Allsvenskan?

***

Mellan åren 1982 och 1992 var antalet lag i Allsvenskan mindre. Det var också under ett antal år ett så kallat slutspel. Det fanns till och med något som hette “Mästerkapsserien”. Under åren 1982-1992 hade den högsta serien i Sverige ett publiksnitt på 5.602 personer.

Seriesystemet lades om och det blev en “rak” Allsvenska, först med 14 lag och sedermera som numera, 16 lag. Vi har under de senaste åren haft (ursäkt för ev. nedlåtenhet bifogas i förväg), storlag som Ljungskile, Oddevold, Västerås, Mjällby, Åtvidaberg, Häcken, Gefle och Enköping. Men det är ju dessa lag som gör att serien överhuvudtaget kan kallas Allsvenskan.

Publiksnittet de senaste 10 åren, alltså mellan 2000-2010 är 9.620 personer. Det är en ökning med nästan det dubbla!

Så motiveringen om att det skulle bli mindre publik för att vi spelar en rak serie med 16 eller 14 lag, den faller som ett korthus i en orkan.

***

Ska vi minska ner antalet lag? Hur görs då detta?
Kommer det bli så att de (låt oss säga) 10 första lagen i 2011 års Allsvenska kommer spela i denna den “nya” serien, som då i mina ögon mister namnet Allsvenskan och istället bör heta Elitserien.

Men har då “elitklubbarna”, MFF, HIF, IFK, AIK etc., tänkt på möjligheten att något av dessa lag inte når topp 10? Hur ska de då agera? Ska man väljas in i serien på grund av sitt publiksnitt? Ska man dra till med drastiska åtgärder som att bryta sig ur och starta en egen serie? (Frågorna står som spön i backen…)

***

Det sägs att vi i Sverige har det svårt att hävda oss i Europa. Jadå, det stämmer. Men beror det på antalet lag som spelar i vår högsta serie?
Jag förstår ju naturligtvis tanken att om det blir “bättre” lag i Allsvenskan och man möter dessa oftare så spelar man ju på en “högre” nivå efter ett tag. Men vad händer då med bredden i fotbollssverige? Då blir det ett antal spelare i Sverige som aldrig kommer att få möjlighet att prova på att spela på den högsta nivån, och därtill få en ovärderlig erfarenhet.

***

Nej, jag tror att klubbarna och fotbollsförbundet gör det enkelt för sig själva genom att lägga “skulden” på publiken. Det borde ju faktiskt vara så att en självrannskan vore på sin plats från dessa bägge parter.

Bara en sån sak som att många utav de svenska spelarna försvinner ut i Europa, och gärna till övriga länder i Norden, för att tjäna mer pengar. Och det är ju egentligen inget fel i det. Men det bästa för Sverige och för Allsvenskan vore ju om dessa spelare hellre hade stannat och tjänat pengarna på hemmaplan, det hade ökat “värdet” på den biljett folk (publiken) köpt och det hade i sin tur lockat fler, vilket i sin tur gett mer intäkter.

Gjorde jag det enkelt för mig där?

***

Men varför börjar inte fotbollsförbundet och klubbarna med att se över den ekonomiska situationen och hitta lösningar på hur mer pengar ska kunna genereras in för att kunna behålla spelare? Om det så är för att sälja sin arena eller på annat vis få in näringslivet i verksamheten, det må vara hänt, men det handlar ju trots allt alltid om pengar!

5 kommentarer

  1. Jag tror inte ett ögonblock på att publiksnittet ökar med antalet lag i allsvenskan. Snarare är det så att snittet ökat *trots* antalet lag. Publiksnittet har istället ökat pga av främast följande faktorer:

    Bevakningen i media har ökat explosionsartat sedan 80-talet.
    Allsvenskan TVsänds numera. Förr minns jag bara att enstaka matcher sänder i TV (tex finalen mellan IFK och Hammarby i mitten av 80-talet)
    Hockeyn var starkare förr men tappade på 90-talet, det drog Fotbollen nytta av och tog över rollen som största lagidrott i Sverige.

    Hela Sverige är knappast representerat ens med 16 lag. Nordligaste lag är Gefle, alltså inte ens halvvägs söderifrån. Om man fullföljder resonemangen i detta inlägg infinner sig frågeställningen om inte en ännu större liga vore önskvärd? MER av Sverige (och högre publikintresse enligt resonemanget). Orsaken till att man utökat ligan i två steg är inte att man sett samma sak som Fredtik Ymer tycker sig se, att fler lag i sig ökar publiksnittet. Utan helt enkelt att det funnits en önskan att öka antalet hemmamatcher.

    En Allsvenska med förre lag innebär att de spelare som antingen inte-redo-för-en-utländsk-liga-än-men bra-i-Allsvenskan eller återvändare koncentreras på färre lag, vilket höjer kvalitetet på både Allsvenskan, men även på Superettan.

    Med färre lag och mindre skillnader mellan toppen och botten, skulle inte halva serien nästan med nödvändighet parkera laget framför eget straffområde och sedan satsa på kontringar, utan kunna utveckla ett mer spelförande spel. Det är givetvis inte så att alla lag skulle välja den vägen, men under alla år HIF ville spela snyggt framåt lyckades man ju ofta ganska bra mot andra spelande lag, och straffades sedan av de defensiva lagen av typen sparka och spring. Det är ju nästan bara MFF i år och DIF 2002-2005 som klarat av att toppa en serie med sådant spel (även om HIF lyckats toppa enstaka omgångar har vi ju alltid fått vår svacka när sommarens fina planer försvinner och vi fått “enkla” fast o så svåra bortamatcher mot Gefle eller Enköping.

    I Superettan skärps konkurrensen ytterligare och det blir i sin tur en bättre miljö för unga talanger att komma fram och ta steget upp i allsvenskan, jämfört med hur serien fungerar i det avseendet idag.

    Självklart är det publikmässigt bättre med två hemmamatcher mot Djurgården, AIK, Malmö, Göteborg, och Elfsborg, än att emot till exempel Gefle, Syrianska, GAIS. Om nu till exempel ett lag som Mjällby inte klarar sig var i Allsvenskan, är det givetvis inte bra för det Allsvenska intresset just DÄR, men det är bättre för de klubbar som faktiskt är kvar. Det finns två Syperettanklubbar(kanske 3) klubbar som skulle bidrag till att markant höja intresset för fotboll i HIF:s området. BoIS och ÄFF. Men hur mycket publik drar ÄFF i Göteborg? Eller ens i Malmö?

    De lag som hanmade i botten i årets allsvenska och kanske riskerar att falla ner nästa, har överlag svagare ekonomi (det finns undantag, man kan tex diskutera AIK). De har svårare att bygga en modern arena, locka till sig ett slagkraftigt lag och skapa attraktiva kringarrangemang. De syns mycket mindre i riksmedia än topp- och medelskiktet och även om lokalmedia gynnar intresset för det egna laget är jag inte säker på att det gynnar allsvenskan. (Hur många fler gick på HIF:a matcher för de läst lokalblaskan i Åtvidaberg?) Färre lag ger fler attraktiva TV-matcher (för kvarvarande lag), vilket ger goda chanser till mer TV-pengar och dessutom färre parter att fördela dessa på. Det ger klubbarna större muskler att matcha löner i tex Norge/Danmark och kan hjälpa till att behålla/locka hem spelare till Allsvenskan.

    Den enda poäng jag håller med om är att namnet Allsvenskan är fel. Eller *ännu* mera fel, eftersom det knappast idag representerar hela Sverige. Men det är ingen viktig sak för mig. Jag vill se ett starkt HIF med bättre chanser att spela i Europa och färre matcher mot lag som enbart backar hem utan ambitioner att föra spelet.

  2. Nej, jag tror inte heller att snittet ökar med antalet lag i serien, det hävdade jag inte heller. Jag kontrade snitten mellan att ha en mästerskapsserie, eller en med mindre antal lag, kontra den raka serien. Där det visade sig att den raka serien ger mer publik…

    Med det menar jag att trots ett visst mått av panik inom klubbledningar i de större klubbarna för att de tappar publik idag, hjälper det inte ett smack med att dra ner antalet lag i serien.

    Det som ska till är att ställa högre krav på de lag som spelar i Allsvenskan. Större krav att ge publiken/konsumenten valuta för pengarna. Då och endast då kommer publiken tillbaka.

    På något vis verkar det som om en del tror att om vi bara gör si eller så, bara vi gör något, så löser allt sig med en gång. Lite “pinka-i-byxorna”-syndrom…

    Vad hände med tålamod? vad hände med insikt att saker och ting följer en cykel, så även de där med intresse för fotboll. Och det tror jag inte Åtvidaberg, Häcken, Trelleborg eller något annat “mindre” lag ska stå till svars för?

  3. Men att ställa hägre krav är ju att minska serien i praktiken. Kommer Trelleborg att kunna göra om Elfsborgs arenasatsning? Syrianska har en läktare. I Göteborg lär du tvinga ihop lagen på samma arena (kanske Stockholm med) trots ett kompakt motstånd från stora delar av fansen.

    Att säga att man skall ställa hägre krav på lagen vad avser arrangemang och arenor blir i praktiken en förminskning av Allsvenskan. Vad gör man då? Ger de lagen som inte har råd dispens för att fylla ut serien?

    Utvidningen som gjordes, gjordes främst för att man desperat ville ha fler matcher och för att man såg att det snabbaste sättet att få till detta (dvs utan den uppslitande debatt vi kommer att få nu) var att inte degradera 2 eller 4 lag utan bjuda in två till. Det var en dålig idé md 16 lag då, och det är fortfarande en dålig idé. Tålamod?

  4. Ang. tålamod så finns det gränser där också: tänk bara på Fotbollsförbundets idiotiska förslag med gemensam speldag samt spelplats för Svenska Cupen för något år sedan – tack & lov insåg förbundet att det inte var lönt & köra den idéen en gång till (att de ens genomförde den visar hur kompetenta dom är…)

    Skulle en sådan grej haft ens en promilles chans att lyckas skulle man lagt spektaklet i en större stad än Gävle (t.ex. Malmö, Kalmar, Jönköping, Göteborg osv.) med lite fotbollskultur och större chans med supportrar till de olika lagen – och om man då ska återknyta till de “stora” lagen i allsvenskan i ligan så de i regel från större städer men bara för att man sänker antalet lag tillbaka till 14 eller laborerar med 10/12 lag, innebär inte detta att man stänger ligan för “mindre” lag – vad jag vet har ingen snackat om att ha det som i basketen och slutspel har jag redan kommenterat i HD förrgår hur rättvist det är mot en seriesegrare att åka dit på något enstaka poängtapp i ett slutspel…

    Vad gäller publiksifforna har media men också tydligheten med en rak serie samt jämnheten i ligan gjort att det ökat fram tills nu, men det som inte har förbättrats är kvalitén på de allsvenska lagen och det har just pga 16-lagssystemet blivit sämre. Detta då gappet mellan allsvenskans mellanskikt & toppen i superettan visat sig senaste åren vara nästan astronomiskt då Peking, ÖIS, BP & Åtvid trots ibland överlägset avancemang ändå åkt dit så det smäller om det i allsvenskan…

  5. Fanny är gnagare, en riktig pungråtta – skrevs in i AIK 8 timmar gammal, för 26 år och 64 kg sen. Hon älskar sin klubb. Besiningslöst. Vi jobbar ihop, men det är ingen idé att fråga om hur det var Hovet igårkväll. “Jag orkar inte se Timrå en gång till…” Men hon längtar till Norra Stå, om det så är Trelle eller Gefle. Fotbollen är speciell, har sitt eget liv, sin egen anda.
    Det var parodiskt, nästan skandalöst, men ett av 2010 års bästa minnen är besöket på Kopparvallen (3-0 till oss, förvisso).
    Blackpool är också skandalöst. Men det går rätt bra. SEF hade säkert haft synpunkter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*