Inför HIF-Mjällby

200601 Mjällbys tränare Marcus Lantz under en träning med det allsvenska fotbollslaget Mjällby den 1 juni 2020 i Mjällby. Foto: Magnus Lejhall / BILDBYRÅN / Cop 214

Mjällby AIF från den lilla orten Hällevik i Sölvesborgs kommun är klubben som alltid kommer tillbaka till allsvenskan och som man aldrig får underskatta. Laget är verklighetens Åshöjdens BK som Max Lundgren skrev om i sina ungdomsböcker. Blekingelaget klättrar genom seriesystemet gång på gång trots små resurser.

När Listerlandets stolthet Mjällby AIF besöker Olympia på torsdag för ett möte med HIF, blåser historiens vindar på många olika sätt. Mjällby ligger på 29:e plats, och HIF på sjätte plats i allsvenskans maratontabell. Men Mjällbys allsvenska historik är inte mest intressant för deras starka meriter vad gäller resultat och placeringar, utan för hur klubben på ett unikt sätt lyckats klättra genom seriesystemet gång på gång. När Mjällby debuterade i Allsvenskan 1980 gick man upp efter att ha kämpat ner vårt eget HIF i spurten av division 2 södra 1979. Laget tränades då av vår egen tidigare stortränare Bosse Nilsson, och anfördes av de tre fiskarbröderna Andersson; Sven-Bertil, Bosse och Rolf-Inge, samt den notoriske målskytten dansken Flemming Pehrsson. Då hade man gått från division 4 till Allsvenskan på fem år. Därav liknelsen med Åshöjdens BK, laget i Max Lundgrens ungdomsböcker, som de flesta fotbollsintresserade skånepågar i mogen ålder har läst.

En som har stark anknytning till såväl HIF, som Mjällby, är Anders Linderoth
© Bildbyrån – 2303

Det som är unikt med Mjällby är deras starka lokala anknytning i en liten ort. Samhället Mjällby har ca 1250 invånare, och Hällevik där hemmaplanen Strandvallen ligger har drygt 1500 invånare. Strandvallen kan ta emot 7500 personer, men har ett publikrekord på 8438 från den allsvenska premiären mot Kalmar 1980 (förlust 0-1). Klubben spelade tre säsonger i allsvenskan under 1980-talet, då man en period tränades av den f d HIF-spelaren Anders Linderoth med    bl a 40 A-landskamper och en guldboll från 1976, på sitt CV. Efter flera år i lägre serier var man tillbaka i allsvenskan 2010. Nu är man återigen uppe i allsvenskan efter att man helt otippat gick rakt igenom superettan, som nykomlingar i fjol. Jag känner respekt för de här mindre klubbarna från små orter som alltid kommer tillbaka på högsta nivå, efter att ha varit lägre ner i seriesystemet några år, och som på allvar vågar utmana de rika storstadslagen.

Helsingborgsanknytningen är stark i Mjällby i år. Laget tränas av HIF-ikonerna Marcus Lantz och Christian Järdler, och ett av nyförvärven är den f d HIF-spelaren Mamudo Moro. I övrigt har man också värvat starkt med målvakten Marko Johansson (lån Malmö FF, senast i GAIS), försvararna Jesper Löfgren (lån från Brann), Eric Björkander (Sundsvall), Max Watson (J-södra), Viktor Agardius (AS Livorno, tidigare Kalmar) och Jonathan Tamini (Sundsvall), mittfältarna David Batanero (Sundsvall) och Besard Sabovic (Dalkurd), samt anfallarna Moses Ogbu (Grimsby, tidigare Sirius) och Jacob Bergström, hemvändare (Björndalen).

Mamudu Moro återfinns numera i morgondagens motståndare, Mjällby AIF
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN / Cop 178 /

Många lag kommer att få det tufft mot Mjällby i år. Laget har startat serien starkt med en sur 0-1-förlust hemma mot Falkenberg i premiären, och så följt upp med 2-2 borta mot IFK Göteborg då man tappade en 2-1-ledning och schabblade in en sen kvittering på övertid, och så en stark vändning från underläge till en 2-1-seger hemma mot Hammarby i söndags. HIF kommer till start med positiva känslor efter 0-0 hemma mot Elfsborg där man höll spelet väl uppe hela matchen, och en snöplig 0-1 förlust borta mot Häcken där man tryckte på framåt långa perioder och skapade ett par målchanser. Det gäller att ha rätt inställning mot Mjällby, och absolut inte underskatta Listerlandets stolthet, utan helt fokusera på sitt eget spel, även om stressen nu stegras efter bara en poäng och noll gjorda mål på fyra matcher. Skadeläget är som det är, men det känns skönt att ha både Abubukari och Hendriksson i speldugligt skick, för det har verkligen saknats hårt jobbande mittfältsmotorer med attityd i de tidiga omgångarna. Tre poäng mot Mjällby hade varit som att gå till en skicklig psykolog som får alla nervknutar att lösas upp, och all press att släppa. Men för att vinna fotbollsmatcher måste man göra mål, och då behövs ett mycket bättre anfallsspel från HIF:s sida. Man måste ha spelare som löper centralt, på djupet och på kanterna, som ger sig in i boxen och fightas om andrabollar, och som rör runt i motståndarförsvaret med ett rappt och rörligt passningsspel.

AOH drivs, i stor utsträckning, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du swisha en slant till 0703890866. Tack!

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*