En kylig säsongsinledning…

I går fick vi uppleva säsongens, utan motstycke, mest intensiva dag med spelarflykt och träningspremiär. Sakta men säkert formar PeO och Chrisse sin trupp med målsättningen att klubben ska ta revansch för 2016. HIF ska tillbaka till Allsvenskan.

“Jag vill ha de spelare som är beredda att offra precis allt för att ta oss tillbaka. Vem det är spelar noll roll – det är prestationen som är viktigast”

Orden kommer från en helt vanlig supporter men sätter nog fingret på hur många, i och omkring HIF, tänker just nu. För visst kan man ha synpunkter på flyktande spelare, potentiella värvningar eller spelare i nuvarande trupp. Men till syven och sist så är det engagemanget, individuellt och som lag, som är nyckeln till ett lyckat 2017.

Det var en nätt liten skara som mötte upp på första träningen 2017
Foto: Martin Klinteberg

Gårdagen bjöd på många tvära kast och troligtvis  måste det även känts lite märkligt för vårt nya tränarpar att “bara” foga över dryga 10 spelare när säsongen drog i gång på ett kyligt, men soligt, Olympiafält?

Själv hann jag precis med dagens första blöjbyte, på en av mina tvillingtjejer, när mobilen började plinga med informationen om att Darijan Bojanic lånats ut till Östersund under de kommande 12 månaderna. Synd kan tyckas då mittfältaren säkerligen hade kunnat tillföra massor i Superettan. Dock roligt för 21-åringen som inte haft det lätt i ett HIF som inte riktigt spelat fotboll på det sättet där Bojanic mest kommer till sin rätt. Dock lyder ordspråket “It takes two to tango” så chansen i Östersund blir nog sista möjligheten för Bojanic att få fart på en karriär som har gått lite i stå.

Darijan Bojanic hoppas kunna få fart på karriären med en utlåning till Östersund
Foto: Samone Klinteberg

Lagom till att nyheten om utlåningen pressats ut i AOHs olika kanaler som kom nästa mail. Inte helt oväntat rörde det Linus Hallenius – Henrik Larssons stjärnvärvning inför den förra säsongen. Hur den resan gick vet vi alla efter skador, petningar, blocketannonser och, slutningen, en avstängning från laget inför de avgörande matcherna. Trots två år kvar på kontraktet går nu anfallarens resa vidare någon annanstans och därmed blev han HIFs åttonde spelare som skeppats iväg innan säsongen ens börjat.

Dess mer glädjande var förlängningen med Micke Dahlberg. Anfallaren har också haft problem med skador och, emellanåt, spelat rätt sporadiskt. Men till skillnad mot Hallenius så vet vi vad 31-åringen går för och jag skulle nog sätta en och annan krona på att Dahlberg dubblar sin målskörd (11 mål) i den röda tröjan och utmanar om Superettans skytteligatitel den kommande säsongen.

Hur som känns det underbart att säsongen äntligen kickat igång även om vi får vänta drygt sex veckor till på första tävlingsmatchen (BP i Sv Cupen 18 Feb). Vi var drygt 200 frusna själar som stod och huttrade vid Olympiafältets Plan 10. Detta trots 7-8 minusgrader och en kraftigt decimerad trupp. Jag hann räkna till 11 spelare inkl tillfällige? reservkeepern Kalle Joelsson. Sprang dessutom in i en mängd välbekanta ansikte däribland förre klubbdirektören, Joel Sandborg, och klubbens SLO, Alexander Ström. Vi hann, på några få minuter, avhandla allt från felvinklade intervjuer, potentiella startelvor och Pär Hanssons ev återkomst till svensk fotboll. Man kan konstatera att HIF berör och att det, trots degradering, finns en positivitet och tro på årets upplaga av Världens Vackraste Förening.

“Jag vill ha de spelare som är beredda att offra precis allt för att ta oss tillbaka. Vem det är spelar noll roll – det är prestationen som är viktigast”

Vi har tex en hel drös med ungdomar som står och knackar på porten till A-laget och de kan ni bevittna i Helsingborgs Arena där HIF, modell yngre, spelare åttondelsfinal mot Bergandy senare idag. Dit tog man sig via en 4-3 seger, mot Eskilsminne, under gårdagen. Tre mål av Mattias Almeida Sundell och ett av Casper Seger visar att återväxten i klubben är god och förhoppningsvis ska inte nedläggningen av Akademin stoppa våra ungdomar från att ta ytterligare kliv mot drömmen om ett liv som fotbollsspelare.

Att hylla Sven Andersson skulle ta upp en hel blogg så jag nöjer mig med ett stort Tack och på återseende. Lite roligt i sammanhanget är dock att jag var inblandad i lanseringen av boken “24 år och 11 dagar” då presskonferens och boksigneringar hölls på min en av mina tidigare arbetsplatser. Trots Svens gedigna karriär, innan HIF-tiden, så var det ingen som lyfte ett ögonbryn när där satt en gänglig Strömstadsbo som skulle signera böcker. Då var det mer intressant när Henke, Masse och Rio-Kalle dök upp. I dag är det nog ingen Helsingborgare som skulle opponera sig om man sållat San Siro-Sven till det gänget…

Lycka till i Holland
Foto: Björn Wijk

För övrigt tror jag att övergången till NEC Nijmegen var perfekt steg för Jordan Larsson. Glad att slippa se honom i ett annat svenskt lag och istället leva på drömmen om att, precis som pappa Henrik,  HIF är det enda alternativet när anfallaren vänder kosan hemmåt en vacker dag…

Nä…dags för ännu ett blöjbyte. Givetvis med full koll på mobilen…för man vet ju aldrig när det plingar till…

2 kommentarer

  1. Hoppas truppen inte var desarmerad. Då blir det inte många skott ? Snarare decimerad. Sedan är det väl åtta lirare som gått.

  2. Tack Kent! I bland går det lite för fort och skrivs lite för tidigt på morgonkvisten 🙂 Ha det gott/M

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*