Två anfallare som levererar

Nu har HIF fått vad vi länge saknat – två anfallare som gör mål. Det gör att jag, något motvilligt men ändå, känner mig tvungen att citera en MFF-supporter och hoppas på ”Ett mirakel”.                                               

Även om HIF kom ner på jorden med en djävla smäll efter utklassningen av Kalmar, som följdes av fem raka förluster, så tror jag risken är ganska liten för ett liknande debacle efter 4-0 mot Sundsvall.

En snabb koll av återstående spelschema i allsvenskan får mig att hoppas på 21 poäng i de återstående matcherna. Jag räknar optimistiskt, det ska erkännas, med full pott i alla matcher utom den svåra bortamatchen mot Häcken. Poäng i den matchen skulle jag räkna som en välkommen bonus.

Hur långt det räcker med 21 poäng är omöjligt att gissa eftersom det beror på hur övriga lag spelar, men nog finns chansen att det borde räcka till en plats som ge Europa-spel även nästa år?

Vi ska ju vara väl medvetna om att HIF mot Sundsvall, som förvisso är inte den starkaste av motståndare, togs utan att HIF hade toppat laget. Jag saknade främst, fast inte särskilt mycket i just den här matchen, Loret Sadiku, Erik Edman Wallid Atta. Därmed inget ont sagt om ersättarna som gjorde sitt jobb.

Apropå göra sitt jobb så blev jag särskilt glad över Nikola Djurdjics (bilden) uttalande efter matchen:

– Som anfallare är det mitt jobb att göra mål. Har jag inte gjort mål har jag inte gjort mitt jobb.

Det är ord som jag älskar från en forward. Och ni som följt mina krönikor inser säkert att jag därmed syftar på vad som hände tidigare under säsongen. Det spelar ingen roll hur ”bra” en anfallare spelar om han inte gör mål!

Nu har förvisso Tomas Sörum börjat göra lite mål igen, men hans målsnitt sett över hela säsongen är bedrövligt. Kanske han kommer igång tillsammans med Nikola – men jag skulle inte vilja se honom peta David Accam, som är ett riktigt fynd.

Jag har tidigare också varit kritisk till Joe Baffo, men erkänner villigt att han börjat leverera i de senaste matcherna. Trots det ser jag hellre Atta eller Sadiku tillsammans med Peter Larsson.

Kanske gav 4-0-segern HIF lite extra självförtroende inför premiärmatchen i Valencia mot Levante på torsdag? Jag skulle gett mycket för att kunna vara på plats i den underbara spanska staden men kan tyvärr inte komma loss från mitt ordinarie jobb.

Det blir en tuff match men jag hoppas att HIF kan fixa en poäng.

Måste också passa på och göra ett inlägg i konstgräsdebatten som blossat upp på allvar, även om den ständigt pågår. Erik Edman för fram en klok tanke som jag inte tidigare hör i debatten.

I Europa spelar de flesta klubbar på gräs, om Sverige får fram typiska ”konstgrässpelare” kan dessa bli mindre attraktiva för storklubbarna. Och därmed mer svårsålda för de svenska klubbarna.

Jag förmodar att någon har koll på hur det gått för de svenskar som gått från ”konstgräsklubbar” till proffslivet? Har de lyckats bättre eller sämre än spelare från klubbar som har naturgräs?

Om ingen redan kollat så finns det kanske anledning att göra det?

De allra bästa spelarna lyckas naturligtvis oavsett underlag, men de som ligger snäppet under hur går det för dem?

Sedan tycker jag också personligen att fotboll ska spelas på riktigt gräs. Det är en del av tjusningen med sporten, att planerna inte alltid är tipp-topp. Men oavsett klimat borde de flesta allsvenska arenor kunna erbjuda speldugligt underlag! Kan man flyga till månen så borde det också gå.

3 thoughts on “Två anfallare som levererar

  1. Ja, konstgräsdiskussionen lär vi få leva med och jag är rädd för att det bara blir fler konstgräsplaner i Sverige, som ju är ett land som alltid haft stor tilltro till den tekniska utvecklingen! (Såg filmen om Palme i helgen och detta var kanske en av hans starkaste drivkrafter?) Men visst ligger det något i vad Edman säger och det visar ju årets prestationer av Elfsborg på naturgräs att det uppstår svårigheter. Matchen mot Sundsvall är inget som gör en höst även om det alltid är roligt när anfallare verkligen lyckas och jag håller med Djurjic om att det är därför han är värvad! När det gäller nivån på innebackarna så menar jag att HIF egentligen bara har 2 riktigt bra sådana (Larsson o Atta) och att de övriga är bra ersättare men inte mer om HIF ska mätas på en toppskala både nationellt o internationellt. Ribban behöver läggas högt om HIF ska bli bättre än ett topp-6 lag i Sverige. Uronen kommer att bli en riktigt bra y-back och Kraft behöver få erfarenhet och speltid. Innermittfältet håller hög klass medan yttermittfältarna inte är helt optimala och anfallet vet vi ännu inte vart det står utan tiden får utvisa om de som finns idag håller över tid. Matcherna i E-ligan nu kommer att ge HIF en spegling av vad laget förmår och vad som behöver ändras inför nästa säsong då HIF måste vara tillbaka i toppen!

  2. Sakna Edman är väl att ta i med tanke på Jeres storspel & Eriks skadebild som snart är värre än Bakkeruds en gång i tiden…

    Det kan absolut bli topp 5 i år så behöver inte vänta på nästa säsong. Det är bara se att lagen ovanför oss i tabellen tar poäng av varandra vilket gör att inget lag rycker riktigt, men den stora frågan blir hur HIF klarar balansen av spela toppat i både Allsvenskan & Europa för det kommer att krävas: dels om man ska fixa pengar samt rankingpoäng till klubben och förstås internationella erfarenhet, men dels också fixa en Europaplats via en medaljplats i allsvenskan – cupen finns ju också kvar både som en möjlighet till medalj samt Europaspel men där har ju SvFF som vanligt rört till det så ingen vettig människa vet NÄR man är klar med den turneringen…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *