Då var det matchdag igen. Men det är inte på grund av matchen mot BP som jag får fjärilar i magen. Anledningen till att jag känner en frustration och en gnutta oro, är det här idiotiska transferfönstrets fel.
Det är ju ingen större hemlighet att en del av våra HIF-spelare har blivit scoutade under säsongen. De jag tänker mest på är; Marcus Nilsson, Joel Ekstrand, Pär Hansson och Rasmus Jönsson. De anser jag vara den viktiga framtida stommen i vårt HIF. Nu behöver man ju inte måla fan på väggen, det har ju faktiskt inte kommit några bud på dessa…än! Men så var det där med transferfönstret.
***
Ärligt talat, vad var det för idiot som kom på att det svenska transferfönstret skulle stängas den sista Juli, medan övriga Europa håller öppet till sista Augusti?
Jag kan riktigt se bilden framför mig;
Platsen är ett konferensrum på något Grand Hotel, någonstans i Sverige. Det är möte för SEF och SvFF. Den goda maten flödar, öl och vin ingår så klart. Så mycket man vill. Efter en brakmiddag med tillhörande kaffe och avec, så sätter sig motvilligt herrarna (för jag kan då inte se några damer…), runt det stora bordet med en lunta papper framför sig. Längst fram, sittandes vid en dator med projektor, sitter hövdingen och visar staplar och diagram. Ingen lyssnar, ingen tittar. Alla sitter och småviskar med sin granne. Det pratas hockeyslutspel och senaste resan till rivieran. Det är ju dock januari, fotboll känns väldigt avlägset.
Punkt efter punkt betas av på dagordningen. De flesta punkterna är bara information. Ingen vill avbryta hövdingen, alla vill upp på sina rum för att byta om. Det är ju dans ikväll. Någon har sagt att Thorleifs ska spela. Ingen vill missa Thorleifs.
En man, vi kan kalla honom Bengt, sitter och funderar. Lyssnar inte på hövdingen utan bara på sin inre röst. Rösten maler och maler. Han har ett par dagar tidigare blivit rätt hårt ansatt av Pressen. Frågan var Allsvenskans framtid, och han hade inget nytt att säga.
“Fan, vi måste ha något nytt att komma med!”, tänker han. Bengt har bestämt sig för (med hjälp av ruset från den goda whiskeyn som serverades till kaffet) att han ska komma på något nytt. Punkten övriga frågor närmar sig, men fortfarande sitter Bengt och funderar på vad han ska säga. Egentligen har han inte en susning om vad som skulle kunna vara “nytt” i Allsvenskan. Den enda Allsvenska han följer är den som spelas på is i ishallar. För Bengt är det otänkbart att sitta utomhus i November för att se när fotbollen avgörs, han trivs bättre i logen under mars-april och se sitt favoritlags spela den sjunde och avgörande matchen sippandes på en god single malt.
Längst fram på det stora avlånga bordet sitter fortfarande hövdingen och rabblar siffror och visar diagram. Han kör redovisning om hur mycket mindre folk som kommer och ser på fotboll på arenorna. Men han är inte svarslös i det ärendet. Han har tagit fram ett par punkter som ska rädda produkten Allsvenskan. (Dessa punkter skrev han som hastigast ner på sin McDonalds-servett i taxin på väg till Grand Hotel)
Punkt ett, den viktigaste enligt honom, är att låta tv-bolagen få alla rättigheter till matcherna. Det ger klirr i kassan (främst till SEF och SvFF). Kan dessutom dessa tv-bolag sända två-tre matcher efter varandra, varje speldag är det kanon. Att pussla ihop ett spelschema kan väl inte vara värre än det 1250-bitars pussel han har liggandes hemma på köksbordet? Alla runt bordet håller med, låt tv-bolagen styra. Mer pengar ger fler “utbildningsresor” till styrelsen. Bra förslag!
Punkt två. Där har hövdingen hört av sin brorson att det skulle vara alldeles för dyrt att gå på matcherna. Hövdingen själv, som alltid går gratis, har aldrig funderat i det där med biljettpriser. Det får ju klubbarna själv styra i, eller?
Men han känner sig nöjd då han rabblar upp alla de åtgärderna som han har lyckats pussla ihop för att det ska bli billigare för folk att se fotboll på arenorna.
Hövdingen tittar ut mot de övriga. “- Det var allt vi har att komma med. Inte mycket, så vi får hoppas att Pressen sväljer det. Vi skulle behöva lite fler åtgärder, men det är tomt i min idébank nu!”
Alla tittar på varandra med oro i blicken. Tiden går, och dansen börjar strax.
Bengt, som suttit tyst och funderat på vad han skulle säga, kommer på en snilleblixt! “- Vi ändrar på spelschemat!”, utbrister han. “- Om vi börjar tidigare och avslutar senare så blir ju säsongen längre, samt att vi kan ha ett långt uppehåll på sommaren, så att ALLA kan få semester?”
Alla runt bordet nickar nöjt. Ja, semester på sommaren hade varit skönt. Hövdingen (som bara hade två punkter på sin servett) klubbar igenom förslaget. Tre är bättre än två. Men fyra hade gett Pressen något att skriva om och visat att SEF och SvFF minsann agerar.
Bengt, som nu suttit med ett brett leende, uppeldad av att hans förslag gick igenom, funderar vidare. Om han bara kunde komma på ett förslag till, så har han bidragit lika mycket som hövdingen. Kanske, kanske finns det en möjlighet att han nomineras nästa gång det är upp för omval av ordförande.
“- Inga fler förslag?”, frågar hövdingen och tittar ut mot den grå församlingen. Alla tittar på varandra, ingen vill egentligen säga något mer. Alla vill gå på dansen.
“- Transferfönstret!”, utbrister Bengt. Allas blickar faller mot den leende Bengt. “- Transferfönstret?”, frågar hövdingen.
Bengt rättar till slipsknuten och harklar sig. “- Jag tycker vi stänger transferfönstret den sista Juli!”. Hövdingen och de övriga tittar frågande.
“- Motivering?”
Bengt, som egentligen inte tänkt över sitt förslag, tänker snabbt: “- Jo, om vi stänger det där fönstret den sista Juli, så har vi, eh, så kan vi…eh, jag tycker vi i Sverige ska ligga i framkant då det gäller detta! Och samtidigt får vi alla värvningarna klara innan klubbarna går in i Champions League!”
Champions League är ju bra. Alla runt bordet nickar. Klart vi ska kunna värva till Champions League. Den turneringen ger ju pengar.
Hövdingen tittar runt bordet för att pejla av förslaget. “- Jaha, Bengt har lagt ett förslag till fördel för klubbarna då de ska spela Champions League. Kan alla godkänna förslaget?”
Klockan är mycket. Dansen börjar om en timme. Gunnar, som sitter bredvid Bengt, harklar sig lite som för att börja säga något. Men innan han börjar, får han en armbåge i sidan och Bengt viskar; “- Schhh, dansen! Tänk på dansen!”. Gunnar tittar ner på sina papper igen och utbrister sedan; “- Jag yrkar bifall! Bra förslag!”
“- Ingen som har något att tillägga? I så fall klubbar vi vårt fjärde förslag och med det är vi nöjda med de förändringar vi gjort, allt för Allsvenskans bästa!”. Hövdingen klubbar i bordet samt markerar att mötet är avslutat, dansen väntar!
***
Ja, ovanstående “dravel” är ju så klart fingerat och påhittat. Men för att göra en kort historia lång…
Problemet i Sverige är att vi har en vår/höst-säsong. Då man får ha två transferfönster, ett på 12 veckor och ett på 4 veckor, har det korta fönstret lagts på sommaren. Tidigare har vi haft detta i Augusti, men nu har det alltså ändrats (Bengt?) till Juli istället. Och motiveringen, ja den är faktiskt med anledning av Champions League.
Och DETTA är nog bland det mest idiotiska förslaget och förändringen som drabbat vår fotboll i Sverige!
Tänk scenariot; Det kommer en massa holländska klubbar och viftar med Eurosedelsbuntar och köper loss till exempel Joel, Marcus, Pär och Rasmus. Då känns det avlägset att prata sm-guld för HIF och då kan vi dessutom glömma…Champions League!
Jag tror HIF kommer tacka nej till i princip alla bud med hänvisning tilltabellläge och att vi inte kan ersätta spelare vi säljer.
Vänligen återkom i december, butiken är stängd lär svaret bli….
Hm, det är KLUBBARNA själva som valt när fönstret ska vara öppet och det är inte BARA CL utan även Europaleague.
Så jäkla bra skrivet!!
Frågan är om HIF eller någon annan allsvensk klubb kan säga nej när t.o.m. em halvtaskig holländsk klubb viftar med 20-25 miljoner i säcken – sådana köpesummor lär vi inte komma upp till på ett tag (bolagisering av klubbar eller ej) men om man har samma säsong som resten av Europa så innebär det att man för det första har fler alternativ att välja på om en försäljning blir av men man hinner också stärka ett ev. hot av ett sönderköpt lag – så Lagrell & gubbarna får inse att höst-vår är ett måste och kom inte dragande med planfrågan för kan vi, MFF & flertalet klubbar i Norge fixa speldugliga planer i mars så kan alla andra allsvenska klubbar det också!!