Detta är intervjuserie med, och om, supportrar. Jag vill med denna idé, att göra en intervjuserie om och med HIFare i alla åldrar, lyfta fram det som enligt mig är det viktigaste som den svenska fotbollen har – sina supportrar!

Först och främst, kan du berätta lite om dig själv?

Mitt namn är Tobias Ribbertz, jag är 18 år gammal och studerar för tillfället. På fritiden så brukar jag träffa vänner samt snacka och spela fotboll. Jag ska inte heller förneka att det blir en hel del fotboll på tv:n om kvällarna.

Varför började du följa HIF?

Jag har alltid varit en fotbollsintresserad människa medans mina föräldrar i princip har varit det motsatta. Mitt HIF-intresse uppkom i en mix utav mitt ständiga fotbollsintresse och förkärleken för Henrik Larsson.

Vad skulle du säga att du är för typ av supporter?

Jag ser mig själv som en väldigt passionerad supporter som är villig att göra allt väl för klubben. Medlem är jag givetvis vilket jag även ser som en självklarhet för att kunna uttrycka mina tankar och åsikter kring klubben. Gemenskapen står högt upp på min lista och det känns underbart att kunna träffa samt lära känna nya människor på Olympia som besitter samma intresse som mig själv.

Vad är supporterskap för dig?

Supporterskap enligt mig handlar om relationen till klubben, jag själv som bor ca 6 timmars ifrån Olympia och har alltid haft svårt att känna en lokalförankring till klubben. Jag har därmed försökt att sätta mig in i klubben och allt runt omkring vilket har lett till en obeskrivlig kärlek och passion som har växt fram för hela föreningen. Supporterskapet är en väldigt komplicerad fråga att diskutera kring då det är en bred fråga.

När du går på Olympia, från vilken sektion ser du matchen? Går du med någon speciell person eller personer eller varierar det?

Tyvärr så bor jag väldigt långt ifrån Olympia vilket påverkar min närvaro på arenan men jag försöker åtminstone att åka ner på 3-4 hemmamatcher per år. När jag väl är på Olympia så står jag på Södra för det mesta därför att atmosfären är magisk där samtidigt som man får vara med och skapa en elektrisk stämning inne på landets finaste arena. Jag brukar åka iväg på HIF:s matcher med min far som även han har blivit rättrogen vilket känns underbart!

Vilket är ditt bästa HIF-minne?

För ett år sedan så skulle jag nog säga att mitt bästa HIF minne var när vi vann trippeln. Men känslan efter avancemanget förra året var helt underbar så jag får nog säga återtåget till Allsvenskan faktiskt.

Vilket är ditt sämsta HIF-minne?

Mitt sämsta HIF minne måste helt klart vara nederlaget 2016 när vi åkte ur Allsvenskan. Kroppen var helt tom och känslorna gick knappt att hantera ett bra tag därefter. Samtidigt så kändes det otroligt surt efter 2017 års säsong och förlusterna 0-5 borta mot Dalkurd samt 0-4 resultatet borta mot Frej där jag själv var på plats.

Vilken är din favoritspelare i HIF? Både historiskt och i dagens trupp?

Favoritspelaren historiskt sätt är som sagt Henrik Larsson som var den största förebilden när jag växte upp och han förblir det än idag på grund av hans inställning mot klubben och sporten i sin helhet. Min favoritspelare i dagens HIF måste jag helt klart säga är Andreas Granqvist. Granens hjärta för HIF är enormt vilket han även bevisade genom att avstå sin lön i ett helt år för att underlätta de ekonomiska bekymmer som klubben dras med. Andreas besitter även tydliga ledaregenskaper vilket jag älskar att se ifrån läktarhåll

Kommentera