Roar Hansen: “Vi ska spela en passningsorienterad offensiv fotboll”

Fredrik! Nu vet jag! Nu vet jag en egenskap ingen trodde jag hade; Jag är en jävel på att stryka kläder!”
Allt Om HIF träffade HIF:s nye tränare i Portugal och grävde lite djupare under ytan på den sympatiske Stidsvigs-sonen Roar Hansen.

Vi börjar med den klassiska frågan; Hur känns din första tid i Helsingborg och HIF?
Det känns jättebra! Väldigt mycket att göra utefter att det är väldigt många nya intryck. Man ska ju lära sig alla nya spelare, naturligtvis ny ledarstab och ny klubb. Jag är ju en sån människa att jag gärna vill ha lite koll på grejerna. Men även om det är mycket att göra, och är rätt trött på kvällarna när jag kommer hem på kvällarna, så trivs jag på jobbet.

roar_ymer
Ett långt samtal i fina omgivningar med Roar Hansen.
Foto: Johan Persson/HD

Vad har du för idéer om hur HIF ska spela i år?
Vi ska spela den fotboll som jag står för, och den innebär en passningsorienterad offensiv fotboll.

Snabba korta passningar?
Nej, det behöver det inte innebära, det är inget självändamål. Passningsspelet bygger på att spelarna ska vara trygga med bollen. Jag är inte emot långbollar, men det ska vara ett syfte med varje passning, inte bara för att transportera boll.
Jag vill inte framstå som något av en kortpassningsspels-doktor, fotboll är ett motsatsförhållande och då måste man spela både och. Det ska alltid finnas en tanke bakom varje spelad boll.

roar25
Foto: Fredrik Ymer

Finns det några prioriteringar i ditt spel?
Jag utgår först och främst i det offensiva passningsspelet. Jag har ju sett den här gruppen under de senaste åren och de är duktiga i försvarsspelet, det sitter liksom i deras ryggrad. Precis som alla andra är jag imponerad utav vad Conny & PeO har gjort för detta laget.
Jag har valt, nu i egenskap av ny tränare, att sikta in mig på den offensiva delen av spelet. Men naturligtvis ingår de defensiva delarna i träningen också, så att det passar in i vårt spelsätt.
Det är en process där vi långsamt och säkert bygger upp en trygghet, där bollen har den centrala rollen.

Viktiga kuggar i spelet blir ytterbackarna, de får både ett defensivt ansvar men också väldit mycket involverade i den offensiva biten. Det är ju allmänt känt att ytterbackarna i mina lag alltid får jobba rätt mycket.

Ok, vi lämnar fotbollen för en liten stund. Hur ser din familjesituation ut?
Är gift med Christel i 21 år, vi har känt varandra sedan vi var barn. Vi gick samma klass i skolan mellan trean och nian. Men vi blev inte tillsammans förrän jag var 18. Vi har fyra barn. Den äldsta är 23 och den yngsta, tillika sladdbarnet är fem år gammal. Så jag har ju blivit förälder när jag var ganska ung, men även då också nu på äldre dar.

Fyra barn och du är fotbollstränare med allt vad det innebär tidsmässigt? Din fru har ganska stort tålamod?
Ja, haha, men hon vet ju inget annat. Hon har varit med hela vägen, dessutom har hon själv spelat fotboll tidigare. Och hon är från en stor idrottsfamilj själv, där hennes morbröder har spelat ishockey i Rögle, så hon vet vad det innebär. Så jag tror det är lika naturligt för henne.
Under tiden jag jobbade heltid på fabriken så var jag tränare i bland annat division två, och det tog ju naturligtvis en stor del av min fritid och var borta en hel del även då.
Att vara elittränare tar ju tid, men i min värld har jag det bättre nu än när jag jobbade åtta timmar först och sen tränade fotbollslag.

Hur var du i skolan?
Jag pluggade efter behov. Och behovet för mig var att jag inte var mest ambitiös i skolan om man säger så. På den tiden var det ju 1-5 i betygsskala, och jag hade i princip alltid 3:or i nästa alla ämnen. Men i Gymnastik, som det hette då, Idrott idag, hade jag en 5:a. Och sen var jag ganska intresserad av historia.

Som person var jag nog rätt charmig och social, och när klassen skulle göra något, så var jag rätt drivande och tog gärna kommandot.

Vad hade du för ambition, vad ville du plugga vidare på gymnasiet?
Jag hade ju insett, redan då, att jag inte skulle bli fotbollsproffs, så jag funderade på att bli yrkesmilitär faktiskt. Det här med ledarskap har alltid funnits där och intresserat mig. Och det hänger ju ihop med att jag gärna tog kommandot i grupparbeten och var den som tog tag i uppgiften. Men mycket med glimten i ögat.

Varför ville du bli fotbollstränare då?
Det hade jag faktiskt aldrig en tanke på. Det kom som en blixt från klar himmel, verkligen. Jag skulle ju bli förälder vid 23-års åldern och vid det tillfället var jag inte mer än en halvtaskig division fem spelare, och tyckte egentligen inte fotboll var så speciellt roligt.

Men det året, i november, ringer Stidsvigs IF:s ordförande och frågarde om jag inte kunde spela vidare. Och jag svarade nej. Jag ska inte spela mer, jag tar ett sabbatsår från fotbollen men var villig att hjälpa till med övriga funktioner inom klubben.
Sen gick det ett par veckor så ringde han igen och frågade om jag stod för det jag sagt, att jag var villig att hjälpa till? Absolut, svarade jag. Och då frågade han om jag var villig att träna A-laget eftersom den tidigare tränaren hade hoppat av.

Jag var 23 år gammal, funderade ca 15 sekunder på frågan och svarade ja.

Hade du redan då en bestämd uppfattning om hur du ville att fotboll skulle spelas?
Nej, egentligen inte. Det blev 4-4-2 med målet att göra så många mål som möjligt, det är ju det som är roligt!
Har ett exempel från en match mot Örsjö där vi leder med 6-1 i halvlek. Mina spelare sitter sedan i omklädningsrummet och ser ut som att matchen är slut, jag skäller lite på dem och tycker de är slöa, men de tar inte åt sig av vad jag säger. Matchen slutar sedan 6-6. Och den matchen blev början på hur jag tänker idag. En match är aldrig slut oavsett hur mycket du leder med, förrän slutsignalen går!

roar27
Foto: Fredrik Ymer

Världens bäste fotbollspelare, och varför?
Oj, det är jättesvårt. Det blir ju naturligtvis en generationsfråga. När jag var liten och följde VM 1974 i (Väst)Tyskland och höll på Holland, och favoriten var Johan Cruyff. Maradona hade ju sin tid och var en mycket duktig fotbollsspelare, men just Cruyff var den stora favoriten då. Men, lite mer i nutid, så går det inte glömma bort Lionel Messi. Jag är en stor fan av vad han åstadkommer på plan.

Men, den absoluta favoritspelaren är egentligen mer otippad, kanske inte världsbäst, det är Michael Laudrup. Det var han som fångade mitt intresse för det här med passningsfotbollen.

Du har förstås inte mycket fritid från fotbollen, men hur tillbringar du helst dina lediga stunder?
Det blir naturligtvis mycket med familjen.

Någon specifik hobby?
Nej, jag har försökt med golf vid något tillfälle, men jag blir bara förbannad, det går inte riktigt så bra som jag önskat. Min kompis, som för övrigt inte kan kicka bollen tre gånger, är en mycket duktig golfspelare och när jag mötte honom med inställningen att jag skulle slå honom och det inte lyckades tyckte jag att golf var tråkigt.

Nej, så för att svara på din fråga. Jag tillbringar så mycket övrig tid med min familj som möjligt. Det blir mycket skjutsande och vara delaktig i barnens övriga aktiviteter.

Men jag har med årens lopp börjat uppskattat långa promenader med min fru, och i bland med mig själv. Då får jag möjlighet att vara helt själv en stund och reflektera över allt och inget.

Ok, snabba svar;
Vad gillar du skarpt?
Kalle Björklund!

Ogillar skarpt?
Folk som inte ser möjligheter!

Vad ser du helst på tv?
Sport och underhållning!

Sista frågan; Det här visste du inte om Roar Hansen, en egenskap som ingen trodde att du skulle ha?
Oj, oj vad svårt! Jag får be att återkomma!

***

Där avslutar vi intervjun men fick anledning till att fylla i svaret på sista frågan ett par timmar senare då jag huserar inne hos Sverker med kopp kaffe.

Roar kommer inrusande och ser att jag sitter i soffan och utbrister;
Fredrik! Nu vet jag! Nu vet jag en egenskap ingen trodde jag hade; Jag är en jävel på att stryka kläder!”.
Varpå att vi naturligtvis brister ut i ett hjärtligt skratt medan Roar utvecklar;

Det är ju så att frun ibland kan tröttna på all fotboll i huset, men jag älskar ju att se på Champions League. Och för att kunna göra det med gott samvete så erbjöd jag mig att ta hand om stryktvätten, och naturligtvis förflytta mig in med strykbräda och strykjärn, framför tv:n!

bbl_fredrik_ymer

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *