Reflektion från pressläktaren

Tre poäng är alltid tre poäng? HIF vann för första gången på hur länge som helst mot Häcken, och tre poäng är bärgade och vi gick dessutom förbi de gulsvarta från Hisingen i tabellen!

För dagen placerad på Olympias pressläktare istället för min bekväma fåtölj hemma i vardagsrummet i Norrhult. Och jag hade ju så klart höga förväntningar på matchen. Inte för att de så typiska höstvädret i Helsingborg piskade upp stämningen, nä det var väl förmodligen av den anledningen att jag faktiskt skulle vara på plats Live på Olympia som gav mig höga förväntningar.

Men ack som jag bedrog mig. Första halvlek är rent spontant bland det sämsta jag sett i allsvenskan. Det var som en typisk superettan-match på tv4-sport. Rent ut sagt för jädra tråkig! Christoffer Andersson hade två möjligheter som säkerligen hade kunnat bli mer intressanta om han hade haft lite mer självförtroende. Men det blev totalt meningslösa avslut.

Inget i första halvlek är egentligen värt att slösa tangenter på. Men ska man analysera spelet, kommer man fram till att det var två motpoler som agerade på plan. De tog ut varann i sina spelsätt. HIF’s anfallsförsök tog slut strax efter mittplan då Häckens försvarsspel hindrade HIF’arna från att komma fram.

***

Andra halvlek startade i ett mycket högre tempo. I all fall de första fem-tio minuterna, sedan var spelet tillbaka igen på superettan-klass. Skulason gjorde en riktigt slät figur på mitten idag. Jag saknade Landgrens riv och slit, med säkrare passningar och mer tanke bakom uppspelen och passningar.

Jag skulle kunna fortsätta skriva hur mycket som helst om vad det var som inte fungerade idag, men det är mycket roligare och positivare att se de som faktiskt fungerade. Idag fungerade inte mycket, men små saker tar jag med mig från matchen. Och va all de små sakerna så var ju faktiskt målet en av de bästa. Genialisk passning av Lantz genom hela Häcken-försvaret som ställde Henke alldeles ren framför mål. Och det målet kompenserade ju hans felaktiga bortdömda tidigare under matchen.

***

Bäst idag: En seger mot Häcken känns av någon anledning mycket skönt! Äntligen som Gert Fylking skulle sagt.

Sämst idag: Publiken. Ja inte de som faktiskt kom dit och stöttade sitt lag, trots väder och annat. Utan de som inte kom…

Eftersom jag inte såg matchen på PPv idag, slapp jag ju Björn Hedmans kommentarer. Men jag slapp inte Björn helt och hållet, eftersom han var med på presskonferensen efteråt…

***

Ett bottennapp idag var ju då underhållningsvärdet av matchen. Men det kan ju omöjligt folk veta av innan de beger sig till Olympia? Så varför stannade folk hemma? Den sämsta publiksiffran sedan 1995 på Olympia! Det är i motgångar som laget behöver det mesta stödet…

***

Peter Gerhardsson berömde Henke på presskonferensen. (Jo, det är väl inte många som inte skulle göra det… )Men Gerhardsson berättade också att Häcken var ute efter att stänga matchen och spela tillknäppt. Det lyckades dom med ända tills Henke raserade det. I övrigt var inte PG nöjd med Häckens match… Personligen tyckte jag att Häcken spelade precis så som PG sa att de hade för avsikt, tillknäppt…

***

Bosse var nöjd efter matchen. Nöjd med tre poäng och med en seger. Bosse var nöjd med försvaret och hur de genomförde matchen. Bosse var inte nöjd med domarna…

***

Säkerligen en ganska luddig reflektion idag. Men det var en luddig match. Jag hade käkat två  ipren innan mitt besök på Olympia och var ganska frusen på läktaren…

Jag återkommer under veckan med bland annat ett reportage om en av de som arbetar utanför fotbollsplanen i HIF.

3 thoughts on “Reflektion från pressläktaren

  1. Här gör vi som Text-TV och far med osanning.
    Det var Makondele som passade och Lantz som hoppade.

    Även om krullet inte var så långt under resten av lagets prestation idag så är det miserabelt att se hans urusla inlägg. Kan man inte slå ett relativt flackt inlägg när man spelar i ett allsvenskt lag är det nog dags att spendera några timmar efter träningen.

  2. Var det Makondele som gjorde den målgivande passen och jag uppfattade det som Lantz, ja då ber jag ju om ursäkt och skyller på Ipren-påverkade syn… 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *