post

HIFare i världen

Då var det dags att se hur det går för några av våra gamla HIFare i deras nuvarande lag. Nedan följer en kortare summering av insatserna under veckan som gick

Vi väntar alla med spänning på vad Rasmus Jönsson kommer hamna och vi är nog många som hoppas på vårt kära HIF men än så länge vet vi inget nytt på den fronten.

Markus Holgerssons Lorca har spelat klart säsongen. Sedan tidigare har det stått klart att laget skulle åka ut Segunda Division. Lorca lyckades dock vinna den sista matchen mot Sevilla Atletico med 2-1. ”Holger” tog dock inte plats i truppen. Lorca slutade näst-sist, 21:a-plats, med 33 poäng på 42 matcher samt minus 31 i målskillnad.

Edwin Gyimahs Bidvest säsong är över.

Andreas Granqvists förbereder sig för VM. Återkomsten till HIF börjar allt mer närma sig.

Suprise Ralanis och Matthew Rusikes Cape Town City FC har spelat sin sista match för säsongen.

Abdul Khalili och hans Genclerbirigi säsong är över. Laget åkte ur turkiska högstaligan ”Abbe” har tidigare i en intervju med Fotbollskanalen sagt att han vill lämna efter degraderingen men inte till Sverige då han tycker han utvecklas mer utomlands. Att lämna för en ny klubb i turkiska högstaligan är ett alternativ. Vi väntar med spänning på vad hans nästa beslut ska bli.

Loret Sadikus Kasimpasa har spelat sin sista match för säsongen. Laget slutade på en 8:e plats.

Olafur Skulason har lämnat Karabükspor och flyttat hem till Island och till klubben Fylkir FC. Därmed har islänningen, som ska åka med landslaget till Ryssland, slutit cirkeln efter en lång utlandskarriär i bland annat Englad, Turkiet men framförallt i HIF. Olafur håller nu på att förbereda sig för VM med sitt Island.

Atiba Hutchinsons Besiktas har spelat klart säsongen. Laget slutade 4:a i ligan vilket innebär kval till Europa League.

Lalawele Atakora och hans Adana Demirspor har spelat sin sista match för säsongen. Adana slutade på en 13:e plats.

May Mahlangu och hans Dinamo Bukarest spelade 0-0 mot Sepsi Osk Sfantu Gheorghe. May spelade hela matchen. Den rumänska ligan spelar efter att serien är avslutad en mästerskapsgrupp och en nedflyttningsrunda. Dinamo kom etta i nedflyttningsrundan. Vad undertecknad förstår är säsongen över för May och hans Dinamo.

Alexander Kacaniklics Nantes har spelat säsongens sista match. Laget slutade på en niondeplats. Alexander har haft svårt att ta en plats i elvan och det återstår nu att se om han väljer att lämna det franska laget.

Ema Boatengs LA Galaxy har spelat två matcher sedan den senaste proffskollen. Laget spelade 1-1 mot Portland Timbers. Ema spelade från start och assisterade till LA Galaxys mål. I den 72:a minuten blev han utbytt. Galaxy slog även Golden State Force i cupen med 3-1, Ema spelade hela denna matchen.

Jörgen Skjelvik spelade hela matchen mot Portland som högerback men spelade inte mot Golden State Force. Jörgen är ordinarie och känslan är att man vilade honom och andra givna startspelare i cupmatchen.

Alejandro Bedoyas och David Accams Philadephia har även de spelat två matcher sedan senaste proffskollen. I den första förlorade laget med 1-3 mot Atlanta United, en match där Bedoya först fick ett gult kort i den 11:e minuten och sedan tog sitt andra i den 19:e minuten och blev således utvisad. Accam satt på bänken hela matchen mot Atlanta. Laget spelade även en cupmatch mot Richmond Rockers, som vanns med 5-0, och i denna match gjorde Accam mål på straff.

Emil Krafth och hans Bologna har spelat klart för säsongen. Krafth har fått skralt med speltid. Även Emils silly season kan bli intressant att följa då han har fått knapert med speltid även om han i januari-fönstret sade att han inte ville lämna. Har detta ändrats under våren?

McDonald Mariga satt på bänken i Real Oviedo sista match för säsongen som slutade med 2-1-vinst mot Huesca. Oviedo som vart med och kämpat om att få spela slutspelskval om platserna till högstaligan i Spanien slutade på en 7:e-plats, på samma poäng som Numancia på sjätteplatsen vilket innebär kval men på sämre målskillnad.

Jere Uronen och hans Genk har spelat klart sin säsong (se förra veckans proffskoll) och kommer att få spela Europa League nästa säsong. .

Alexander Gerndt och hans Lugano har spelat klart säsongen och slutade 8:a i ligan.

Victor Palsson och hans Zürich slutade 4:a vilket innebär kval till Europa League. De blev även cupmästare. En väldigt lyckad säsong för Zürich där Victor spelat nästan alla matcher.

Alfred Finnbogason och hans Augsburgs säsong är slut och laget slutade på en 12:e plats. Nu blir det till att fokusera på VM-slutspelet för islänningen

Arka Gdnya har spelat sin sista match för säsongen. Polen har slutspelsserier och i den lägre slutade Fredrik Helstrups Arka 4:a.

Tomer Chencinski spelade hela matchen mot Dundalk. Dessvärre fick han släppa förbi sig fem mål då hans Shamrock förlorade med 2-5. Shamrock ligger 6:a i ligan.

Joseph Baffo och hans Eintracht Braunschweig åkte ur Zweite Bundesliga. Ytterligare en före detta HIF-spelare vars tranferfönster blir intressant att följa. Han har i intervju sagt att han inte bestämt sig för hur hans framtid ska se ut. Laget fick dock en ny tränare, danske Henrik Pedersen, återstår att se om dansken kan övertala Baffo att stanna.

Andreas Linde och hans Molde möter Kristiansund imorgon. Inför denna match ligger laget ligger för närvarade på en sjundeplats efter 12 matcher och samlat ihop 20 poäng.

Rafael Porcellis EC Sao José förlorade mot Novo Hamburgo med 1-2, Porcellis fann inte med i truppen. EC Sao José toppar sin regionala grupp, en av sjutton stycken, i brasilianska Serie D.

Tarmo Neemolo och hans Paide Linnameeskond vann mot Viljandi JK Tulevik med 4-0. Tarmo satt hela matchen på bänken. Paide ligger 6:a i den estländska ligan med 17 poäng efter 17 matcher. Laget har fem poäng ner till nedflyttningskval och 22 upp till europaplatser.

post

Leandro Castan ”Det är ett tecken på min återfödelse”

Den förre HIFaren, Leandro Castan, vände sig till Instagram när han publicerade bilder på det ärr han bär efter hjärnoperationen 2014. Bilden var en hyllning till livet och publicerades med orden ”detta är ett tecken på min återfödelse”

Brasilianaren fick en smäll mot huvudet under en match i Augusti 2014 och drabbades av yrsel under flera dagar efteråt. När han sökte läkarvård så upptäckte man . Han opererades och tvingades till månader av rehabilitering innan han, i December 2015, åter kunde uppta sin spelarkarriär.

För någon dag sedan vände han sig till sitt Intagramkonto där han publicerade en bild på operationsärret och valde att skriva om dess betydelse för sina följare:

”Innan kunde jag titta på ärret och beklaga mig över allt som jag kände att jag förlorat pga operationen. Numera känner jag bara glädje när jag ser mig själv i spegeln. Jag har blivit en bättre pappa, en bättre make, en bättre son och, framförallt, en bättre vän. Varje gång jag tittar på ärret återupplever jag allt som jag tvingades gå igenom under den perioden. Det påminner mig istället om hur lyckligt lottade jag är som kan kliva ur sängen varje morgon med fokus på nya utmaningar och gud har gett mig en fortsatt möjlighet att uppfylla mina drömmar. Det är aldrig för sent att uppfylla sina drömmar. Jag kommer aldrig ge upp utan lever livet till fullo. Livet är vackert så låt oss leva varje dag som att det vore vår sista”

Den 31-åriga försvararen, som spelade i HIF 2007-2008, står fortfarande under kontrakt med Roma men har aldrig lyckats komma tillbaka till klubben efter sina tuffa tid. Istället har han varit utlånad till klubbar som Torino, Sampdoria och, hans nuvarande klubb, Cagliari. Lånet löper ut i slutet av denna månaden men han är kontrakterad, i Roma, tom Juni 2020. Var han resa nu tar vägen återstår att se

Källa: fotballitalia

post

AOH summerar omgång 11

Samtliga topplag tappade poäng vilket innebär att ytterligare två lag kunde haka på. Lika jämt som det är i toppskiktet är det även kring nedflyttningsstrecket förutom Värnamo som halkar efter allt mer

På Påskbergsvallen bjöd Halmstads BK:s Kosuke Konishita publiken på ett hat-trick i den första halvleken. Detta trots att hemmalaget, Varberg, hade ett 65%-igt bollinnehav. Varberg jobbade upp sig i andra men nådde inte närmre än 2-3

Där var ont om målchanser då J-Södra tog emot Eskilstuna. Matchen slutade också 0-0 och AFC är nu uppe i nio raka matcher utan förlust, med blott tre insläppta mål under den perioden.

Nicklas Savolainen nickade in 1-0, för Norrby, i mötet med Brage. I den 83:e lyckades Krasniqi elegant konstsparka in 2-0 för hemmalaget. Det blev också slutresultatet inför fantastiska åskådare på Borås Arena

Även om Öster tog ledningen, i bortamötet med Frej Täby, så åkte man på en ny förlust. Hemmalaget vände på steken med tre raka mål innan Öster reducerade och fastställde slutresultatet 3-2

Degerfors rivstartade mötet med IFK Värnamo och tog ledningen efter redan 16 minuter. Erik Björndahl tog tillvara på en passning från Sargon Abraham och gjorde 1-0. Sju minuter senare gjorde Abraham sitt nionde mål för säsongen när han utökade till 2-0. I andra halvlek drog Degerfors ifrån med två mål till innan Värnamos, Pär Cederqvist, reducerade till 4-1

Jesper Westermark blev poängräddare för GAIS då han nickade in 1-1 borta mot Landskrona BoIS i den 90:e minuten. Hemmalaget hade haft de flesta målchanserna i matchen men GAIS är nu obesegrade i tre matcher i följd.

Efter ett läckert ledningsmål var Falkenberg på väg att lämna Örgryte på behörigt avstånd i tabelltoppen. I den 88:e minuten dök dock Filip Almström Tähti upp med ett sent 1-1-mål för ÖIS vilket också blev slutresultatet i seriefinalen

Det var först i den 94:e minuten som matchen mellan Gefle och HIF skulle tända till på riktigt. Bojanic klev fram och träffade insidan av stolpen med en frispark. Returen gick rakt ut till Randrup – som osannolikt nog nickade mitt på en chockad Strömberg i Gefle-målet. Och direkt efter den situationen ljöd slutsignalen. 1-1 och HIF tappade viktiga poäng i toppstriden

post

Gefle-HIF 1-1

Innan omgången kunde summeras väntade Gefle besök av Helsingborg på gavlevallen. En på förhandstippade säker 3a för diröe, om man ska gå efter tabellen. Men statistiken säger annat.

Gefle har blivit lite av en mardrömsmotståndare på senare år. Inte förlorat en enda match på de 8 senaste mötena.

I övrigt kunde förutsättningarna för DiRöe inte vart mycket bättre för att på allvar vara med i topprycket som antagligen kommer ske inom de närmsta omgångarna. Detta med tanke på toppkonkurrenternas poängtapp i dagarna.

Tänker främst på öis-Falkenberg 1-1 och J-Södra-AFC 0-0

Så till avspark där HIF för dagen skulle få klara sig utan sin nya succévärvning och publikens nya favorit Mamudo Moro. Tungt avbräck helt klart, och det märktes också matchen igenom.

Matchen började trevande och första 10 vart mest långbollar från Gefle med en tendens till hög press från HIF.

Och det tog 11 min till matchens första målchans, då Gefle kommer upp via högerkanten och slår ett inspel snett inåt bakåt, där Törnros som tur är sparkar hål i luften. Annars borde ledningen kommit där.

2 min senare kommer Gefle in i banan, och ett skottförsök från Gefle ger lite skeva studsar och bollen dimper ner framför fötterna på Törnros som vänder bort sin försvarare men skjuter över.

Och det märks klart och tydligt att Gefle är lite av en mardrömsmotståndare för DiRöe.

HIF hade otroligt Svårt till att etablera spel. Lågt bolltempo, enkla bolltapp, dålig rörelse som till slut ledde till långa chansbollar.

Det dröjde fram 30e minuten innan HIF skulle skapa första chansen, och det efter en fin individuell prestation av Bjarnason som driver upp via vänsterkanten, fintar bort sina backar och kommer till ett avslut som passerar tätt utanför bortre. Kanske skulle han istället serverat Bojanic snett, inåt bakåt där så hade nog ledningen vart ett faktum.

Annars hade DiRöe väldigt svårt för att hota Gefle. I 37e kommer Abubakari till ett bra skottläge där han vänder bort sin försvarare, men momentet innan skottet görs han ner ( frispark eller ej, ingen solklar iallafall). Gefle ställer om blixtsnabbt och efter att Landgren tappat fotfästet kom detta att bli en 3 mot 2 kontring för hemmalaget där inga misstag gjordes och man serverade fram Törnros till vänster som kliniskt sköt in 1-0 för hemmalaget.

Annars en väldigt sömnig tillställning efter första 45 med låg kvalitet från båda lagen och mycket långt. Ja, ett halvtidssnack för DiRöe vart nog välbehövligt efter en svag första.

Och när andra väl börjat tändes en gnutta hopp om en uppryckning i spelet. DiRöe markerade helt klar att tålamodet med bollen vart ett helt annat och att man nu skulle hålla bollen längs marken.

Efter 50 spelade får HIF en hörna, slagen av Bojanic och Calle J. skarvar in 1-1 med foten.

Och här hade man den perfekta starten för att ta tag i taktpinnen, men istället går matchen in i ett tempo likt första halvlek.

Dåligt tempo, som innehöll många felpassningar från båda lagen, ytterst få målchanser med något försök till långskott eller inlägg. Men aldrig någon situation som kändes direkt farlig.

Spelet böljar fram och tillbaka hela vägen fram tills 75e minuten.

Där spelar Bjarnarson från vänsterkant in bollen till Bojanic som strax utanför straffområdet får till en bra träff längs marken. Men ett bra ingripande från geflemålvakten gjorde att ställningen höll sig kvar fast vid 1-1.

Drygt 10 min senare, Randrup avancerar längs högerkanten och får till ett inlägg.

Bjarnarson möter bollen på första och försöker nicka in den, men avslutet strax utanför.

I detta skedet av matchen är HIF klart spelförande, även om man egentligen inte skapar mycket mer än halvchanser sista kvarten. DiRöe lyckades egentligen aldrig riktigt hota Gefle trots mycket bollinhav.

Det skulle dröja fram till matchens absolut sista spark för HIF för att skapa en riktigt farlig målchans.

Frispark snett utanför straffområdet, Bojanic stegar upp och sätter den klockrent i stolpen och Randrup slänger sig fram för att nicka in den i öppet mål, men nickar den dessvärre rakt i målvaktens famn och slutsignalen är ett faktum.

Och ska man vara nöjd med 1-1 bort mot Gefle? Nej, verkligen inte. Speciellt inte med tanke på prestationen på plan. Årets upplaga av HIF är verkligen en historia om höga berg och djupa dalar.

Och så länge man blandar och ger på detta sätt kan man långt ifrån ta denna serien förgivet.

Ja, lägstanivån måste höjas. För säsongen varar i 20 omgångar till, och tveksam att ojämnheten håller så många matcher.

Men vi är HIF, och vi ger oss aldrig.

Ses på Olympia på söndag!

post

Fem spelare sitter på utgående kontrakt…

I dagens HD har man en intervju med Calle Johansson där man konstaterar att mittbacken sitter på ett utgående kontrakt. Han är dock inte den enda som kan lämna klubben efter denna säsongen

Darijan Bojanic, Calle Johansson, Jonathan Larsson, Mikael Dahlberg och Adam Eriksson. Där har ni HIFs femklöver av spelare vars kontrakt går ut efter denna säsongen. Vilka av spelarna som förväntas lämna, eller stanna, handlar givetvis om såväl ålder som konkurrens och serietillhörighet.

Personligen har jag svårt att se en fortsättning för Dahlberg som redan, enligt uppgifter, fokuserar på en civil karriär. Larsson blev ombedd att söka sig en ny klubb redan inför denna säsongen men blev kvar. Det är väl högst troligt att försvararen inte får förlängt – inte minst om klubben tar steget upp i Allsvenskan. Då återstår de övriga tre…

Darijan Bojanic är något av motorn i laget och hittills gör 23-åringen en av sina bättre säsonger sen han kom till klubben 2014. I Allsvenskan ser jag mittfältaren som given och det gör säkert HIF också så där bör man kunna komma överens om en fortsättning inför de kommande åren.

Adam Eriksson är, än så länge, ohotad på sin vänsterbacksplats och lär även han bli erbjuden ett nytt kontrakt om man tar klivet upp en division. Dock hoppas jag att, om så är fallet, att man värvar någon som kan utmana honom på den positionen då konkurrens är nyttigt för både spelaren själv och laget

Vad gäller Calle Johansson så var han på väg mot en grym form, och en plats i OS-truppen, redan 2016 men drabbades av en skada. Sakta men säkert har 24-åringen jobbat sig tillbaka och denna säsongen tillhör han en av de främsta på sin position. Frågan är dock vad som händer när Granen återvänder då vi vet att tränarduon ser Fredrik Liverstam som den naturliga parhästen till landslagskapten.

I övrigt ser kontraktsläget ut som följer:

Målvakter

Pär Hansson 2019

Kalle Joelsson 2020

Försvarare

Fredrik Liverstam 2019

Anders Randrup 2020

Charlie Weberg 2019

Calle Thulin 2020

Mittfältare

Johan Persson 2019

Andreas Landgren 2020

Mohammed Abubakari 2020

Max Svensson 2019

Mattias Almeida 2020

Anfallare

Mamudo Moro 2019

Alex Timossi 2022 (tillhör dock Bayern)

Andri Runar Bjarnason 2019

post

Hallå där Jesper Björkman…

…fd försvarare i HIF som får besök av Skånes Stolthet ikväll

Vad säger du om er inledning på säsongen?

I det första fem matcherna gick det helt okej för oss i både prestation och resultat. Efter det har det gått tyngre resultatmässigt även om vissa matcher spelmässigt varit okej, förutom senast mot Landskrona BoIS där vi blev rejält överkörda med 1-5.

Vad är er målsättning för denna säsong?

Vi har inte pratat om någon specifik tabellplacering utan mer om att vi har många nya spelare och en ny tränare och att vi ska hitta vårt spel och göra en stabil säsong. Just nu ligger vi dock alldeles för långt ner i tabellen.

Ni har ju fått en ny tränare i Johan Mjällby inför säsongen, hur har bytet av tränare varit?

Det här är min tredje tränare sen jag kom 2017 så det har varit mycket tränarbyten. Vi hade en otroligt stark höst förra året med Poya och det var något som vi skulle bygga vidare på med Johan Mjällby. Vi har inte lyckats prestera på den nivån i år men om vi jobbar hårt på varje träning och varje match så har vi definitivt ett spelarmaterial som är bättre än vad vår tabellplacering visar.

Du har spelat i HIF tidigare men vad har du för koll på HIF denna säsongen?

Jag har bra koll. Jag kollar på alla HIFs matcher förutom när vi spelar samtidigt. Jag tycker att de blivit mycket mer stabila i sina prestationer i år och även om de inte alltid glänser så har dem en hög lägstanivå som gör att de ändå får med sig sina poäng. Dessutom har de värvat matchvinnare i Moro och Bjarnarson samtidigt som Max Svensson har tagit stora kliv.

Vad har du för relation till HIF idag?

Jag känner både tränare, personal och många i spelartruppen och jag är väldigt nära vän med Calle Johansson och håller även kontakten med Adam Eriksson. Jag var i klubben i 8 år och har HIF att tacka för mycket så givetvis vill jag att det ska gå bra för dem och att de går upp i Allsvenskan.

Hur tror du matchen slutar?

Jag tror det kommer bli en jämn match och tippar på att det blir som förra året när HIF kom på besök. 2-1 till Gefle IF.

Är det någon spelare som vi borde kolla lite extra på i Gefle?

Vår anfallare Adam Bergmark Wiberg som ständigt tar löpningar och skapar målchanser både för sig själv och för medspelare.

Efter helgens tävling så har vi utsett två spel som vi, i samarbete med NordicBet, lyfter fram som matchens AOH-special. Vinnare blev Andreas Adelborg och Simon Svensson – Grattis! Som vanligt klickar du på bilden för att även du ska kunna få ta del av grabbarnas spelförslag!

post

Inför Gefle-HIF

Superettan 2018 blir den nittonde säsongen av Superettan, Sveriges näst högsta division i fotboll för herrar, under Allsvenskan. Förra säsongen vara HIFs första i serien och i år hoppas vi självklart även att det skall bli den sista. Imorgon går HIF in i elfte omgången vilket innebär att laget beger sig upp till Gävle och mötet med Gefle

Den 5 december 1882 bildades Gefle Sportklubb. På programmet stod skidor, skridsko, rodd och bollspel. En och en halv månad senare, den 24 januari 1883, ändrades namnet till Gefle Idrottsförening. Under åren 1899–1902 vann klubben Von Rosens pokal tre gånger men rönt sina största framgångar under 2000-talet. Andra halvan av säsongen 2006 avancerade Gefle till final i Svenska Cupen för första gången, klubbens främsta merit någonsin, som dock förlorades mot HIF. Precis som för vår del blev förra säsongen en, om än, större missräkning för våra motståndare som (hur går det denna säsongen?)

Inför 2017 tippade jag faktiskt Gefle som potentiella seriesegrare. Vi vet ju alla hur det slutade med otaliga förluster och en krisande ekonomi som tom tvingade klubben att sälja Johan Oremo mitt under brinnande säsong. Göteborgs nuvarande tränare, Poya Ashbagi, klev dock in och styrde upp skutan på ett imponerande sätt. På vårsäsongen plockade Gefle  11 poäng och hade nio poäng upp till platsen där man tillslut hamnade, precis ovanför negativt kval. Klubben är därmed kvar i fotbollens finrum efter den livräddande höstsäsong. Med ny organisation och tränare (Johan Mjällby) laddade man om inför ett 2018 som man hoppas ska innebära stabilare resultat på flera plan. Dock kvarstår det faktum att klubbens ekonomi är är hårt pressad och behovet av intäkter är stort. Trots att Gavlevallen är nybyggd är den enligt föreningen inte optimerad för att stödja partnersamarbeten (arenan saknar t.ex. ett kök) och med låga inkomster har man tvingats sälja av eller tappat en del av det spelarmaterial som möjliggjorde höstsäsongens framgång.

Under julen tappade man sina två främsta spelare, Bajram Ajeti (BP) och Deniz Hummet (Trelleborg), och ekonomin tillåter knappast att dessa två herrar ersätts. Åtminstone inte med spelare av samma kaliber. I februari presenterade Gefle att man kontrakterat Netan Nasara, Erik Törnros och Fitim Kastrati – en till varje lagdel. Nasara kommer senast från FC Edmonton (därinnan tre säsonger i Fredrikstad FK) och är tänkt att förstärka försvaret där man tappat Martin Rauschenberg till Brommapojkarna och Anton Lans till ÖIS. Törnros, anfallare, och Kastrati, mittfältare, är på samma sätt tänkta att täcka de offensiva hål som öppnats upp när Hummet och Ajeti försvann. Gefle lyckades också förlänga lånet på Anton Kralj från Malmö FF, över 2018, och Piotr Johansson blev också kvar med ett nytt kontrakt efter att förra året kommit på lån från Östersunds FK. Både Kralj och Johansson var betydelsefulla när kontraktet säkrades.

Med tanke på sen inkomna nyförvärv så var det kanske inte konstigt att  Gefle hade en kämpig försäsong. Tidigt åkte man på en tung förlust mot Brage med 0-4 och i Svenska Cupens två första matcher fick man stryk med 2-0 mot BP och 0-3 mot MFF. I gruppspelets sista omgång tog man dock en liten skalp när man säkrade 2-2 mot Dalkurd. I inledningen på årets seriespel har man inte heller imponerat och med förra veckans storförlust, 1-5 hemma mot BoIS, så ser man tydligt att det kommer bli en tuff säsong för Gävlelaget även i år. Med bara två ynka vinster, på 10 omgångar, så slåss laget om att hålla sig borta från nedflyttningsplatserna och vi hittar dem, inför morgondagens möte, på en 14:e plats med bara Frej och Värnamo bakom sig. Personligen så tror jag att det finns en stor risk att klubben rasar ner en division och spelar i Ettan 2019.

Vårt eget HIF har däremot fått upp ångan de senaste omgångarna. Tre raka vinster har placerat laget i toppskiktet av tabellen och hade det inte varit för att man har en match mindre spelad än övriga topplag så kunde vi faktiskt ligga i serieledning till dags dato. Men inga matcher kan tas för givet och då det kvarstår fem matcher till sommaruppehållet, och att det är jämnt i toppen, så är det bara vinster som räknas om man vill vara med och slåss om de tre topplaceringarna. Lagets tuffats utmaning, just nu, är kampen mot skadorna. Även om HIF anses ha en av seriens främsta trupper så har vi många ungdomar i laget. En härlig injektion när det går bra för klubben men knappast några att hålla i handen om det försvinner för mycket rutin i form av skador.

Till morgondagens möte får vi tyvärr klara oss utan vår kanske främste spelare, i dagsläget, Mamudo Moro. Å andra sidan är Calle Johansson och Micke Dahlberg tillbaka och Darijan Bojanic har återhämtat sig efter smällen mot Norrby

HIF kommer med följande trupp :

2. Carl Johansson

3. Fredrik Liverstam

6. Andreas Landgren

7. Anders Randrup

9. Alex Timossi

10. Darijan Bojanic

11. Adam Eriksson

14. Mohammed Abubakari

15. Max Svensson

16. Mikael Dahlberg

21. Charlie Weberg

23. Jonathan Larsson

25. Kalle Joelsson (MV)

30. Pär Hansson (MV)

35. Casper Seger

37. Carl Thulin

40. Mattias Almeida

99. Andri Bjarnason

Efter helgens tävling så har vi utsett två spel som vi, i samarbete med NordicBet, lyfter fram som matchens AOH-special. Vinnare blev Andreas Adelborg och Simon Svensson – Grattis! Som vanligt klickar du på bilden för att även du ska kunna få ta del av grabbarnas spelförslag!

Matchen startar klockan 19 och om du inte kan vara på plats så kan du följa HIFs framfart på Sportkanalen

post

Ett tips till coachen…

Nu när en tredjedel av årets Superettan har spelats, är HIF:s spel och resultat godkända. Men vi som refererar och sitter på läktarna är som bekant alltid de som kan mest om fotbollen, och som vet bäst hur vårt favoritlag ska spela för att prestera maximalt.

Detta gäller givetvis även oss ”förståsigpåare” på AOHs redaktion. Därför har vi sammanställt lite ”tips till coachen” om laguttagning, positionsspel, spelplan, nyförvärv, taktik, lagbygge, peppning, individuell stöttning m m. Givetvis med inslag av ett gnutta ironi och med glimten i ögat!

Låt oss kalla det en manual för HIF-tränarna Per-Ola Ljung och Christoffer Andersson. Om dessa herrar hör av sig lovar jag att skicka manualen till dem som mms, så behöver de bara ha sin smartphone med sig på träning och matcher och följa den. De behöver inte nämna att det är mina idéer :-).

1. Lagbygge:

Fortsätt på den inslagna vägen att blanda egna talanger från HIF:s ungdomsorganisation med med mer rutinerade hemvändare, och spelare utifrån.

Bygg ut scoutverksamheten med fördjupad kompetens kring spelares skadehistorik.

Prioritera lite lagom unga nyförvärv på väg upp i karriären, bland de som inte är hemvändare, och komplettera med rutinerade spelare. Den mest lyckade modellen var generationen med Christoffer Andersson, Rasmus Jönsson, Markus Nilsson, Pär Hansson, Alvaro Santos och Ardian Gashi, runt 2009-2013.

Foto: Bjarki Tordarson

2.  Spelmodell:

Fortsätt med ett tryggt försvarsspel som laget kan luta sig emot, men nöt mycket markeringsspel och närkampsspel med hela backlinjen. Framförallt med ytterbackarna som nu ofta är bra i offensiven, men som behöver utveckla sin defensiv.

Mittförsvaret går från klarhet till klarhet. Det är positiva bekymmer när Granqvist kommer hem med två riktigt bra mittbackar som Calle Johansson och Charlie Weberg.

Spela mindre i sidled och mer i djupled, och träna mycket på att lära spelarna göra sig mer spelbara och stå mindre i passningsskugga. Nyckeln till snabba omställningar är att alla är spelbara och kan skapa snabba anfall som ställer motståndarlagen.

Tryck på för att köpa hem Rasmus Jönsson och spela 4-4-2 med Bjarnason och Jönsson på topp. Då kan Max Svensson få en naturlig roll som yttermittfältare med Moro på den andra kanten. Landgren och Abubukari är kanon som defensiva mittfältare

Kör mycket med högt presspel. När man vinner boll på motståndarnas planhalva är de som mest sårbara.

Träna och kör med mycket distansskott och rakt enkelt djupledsspel med ett snabbt och rörligt passningsspel byggt på ett eller två tillslag.

Fortsätt med anfallsspel matchen ut även om vi leder med tio minuter kvar.

3.  Peppning:

Jobba i nära samarbete med idrottspsykologen Ingrell. Han har säkert kompetens att peppa de spelare som behöver självförtroendeträning, både i sin individuella roll som i lagspelet.  Han kan också få laget som helhet att stärka ”teamkänslan” fortlöpande under seriens gång, och bygga vinnarkänsla.

4.  Lagkänsla och HIF-hjärta:

Ett lag som trivs ihop och har kul tillsammans på och utanför plan kan uträtta storverk.

Stärk kamratandan och klubbkänslan kontinuerligt i samarbete med övriga ledare i organisationen. Tränarna kan inte göra allt, men föreslå styrelse och klubbledning att fixa olika sociala aktiviteter för spelarna och deras familjer då och då.

Åk till Bakken med barn och familjer en dag, under förutsättning att spelarna inte åker berg- och dalbanan eller flumridern.

Grillkvällar hemma hos Krister Azelius eller varför inte bjuda in till standup med Chrisse?

Bygg vidare på mentorskapet för A-lagsspelarna. Genom att synas ute i kommunen på vårdboenden, skolor och förskolor stärker de sin klubbkänsla och sitt HIF-hjärta, plus att HIF:s roll i samhället bara blir alltmer positiv. Det är en win-win-situation.

Detta var bara några av mina idéer för att bygga ett HIF som kan återta titeln som Sveriges bästa lag om tre-fyra år. Om nu inte tränarduon Ljung-Andersson vill ha smartphonen med min manual i handen hela tiden så tar jag gärna en plats bredvid dem i ledarstaben. Givetvis ställer jag upp helt ideellt 🙂