Allt Om HIF

2009 – 2019

Visst, man ska inte dra för höga växlar efter bara tre omgångar men visst visar HIF, tydligt, att man är tillbaka i Allsvenskan för att stanna…

Alla lag kan överraska. Se på Sirius som, efter två raka segrar, gick på pumpen. Men det var på bortaplan, mot AIK, så visst finns där säkert mer att kräma ur Uppsalalaget. Att Djurgården, Häcken och AIK ligger Topp 5 kommer knappast som en överraskning men att HIF (redan) är med och fightas där uppe var det nog få som trott. Även om vi är många som haft förhoppningarna att så skulle bli fallet…

När det Allsvenska spelprogrammet dök upp så insåg man att HIF hade fått ett av de tuffare inledningsprogrammen av samtliga lag. Norrköping, Häcken och Hammarby bör, när vi summerar säsongen i November, ligga bland de sex första lagen och det är kanske inte där en nykomling skall plocka sina segrar. Nykomling förresten…frågan är hur mycket nykomling som HIF egentligen anses vara?

Visst spelade vi Superettan-fotboll under två säsonger men vårt nuvarande lagbygge går knappast av för hackor. Bara för några veckor sedan munhöggs jag lite smått med Mattias Larsson, skribent på Kvällsposten, som menade att en 13:e placering skulle betecknas som succé bland Helsingborgssupportrarna. Själv menade jag att han allt fick höja sin nivå något och att snarare en 3-4 placeringar högre upp bör infrias om man skall tala om succé i dessa trakter. På vår egen lilla redaktion så tippade vi HIF på en fin niondeplats och där tror jag nog fortfarande att vi håller oss då det faktiskt kvarstår 27 omgångar av årets Allsvenska. Men man kan ju ändå inte låta bli att imponeras av vad laget presterat så här inledningsvis. Inte minst med tanke på motståndet…

Vilka andra Allsvenska lag kan stoltsera med att man har en av Svensk fotbolls främsta försvarare, tillika landslagskapten, i sin backlinje? Foto: Johan Lilja

Åter till det faktum att jag själv har svårt att se HIF som nykomlingar i årets serie. I min värld är det mer ett konstaterande än en sanning. Årets trupp har en medelålder på 27,5 år och sett till antalet Allsvenska matcher, som truppen besitter, så har jag svårt att erinra mig någon annan ”nykomling” som kommit upp i över 1200 Allsvenska matcher. Vi har en backlinje som styrs av Svenska Landslagets kapten med över 80 landskamper i bagaget. Vid sidan om sig har han en mittback som har en gedigen proffskarriär med spel i såväl Spanien och USA som i Danmark, England och på Cypern. Två ytterbackar där den ena, mer eller mindre, levererade flest assist i förra årets Superettan och den andra med närmre 200 matcher i de danska ligorna och landslagsspel på sitt CV

Mittfältet styrs av Abubakari och Farnerud. Två spelare som knappast är purunga, men extremt rutinerade på denna nivån, och med ett imponerande antal klubbar i bagaget. För att inte tala om Johan Persson, som med sina inhopp, tydligt visar att en skadefri Sheriff är en tillgång i vilket annat Allsvenskt lag som helst. Max Svensson fortsätter att leverera imponerande insatser som om han aldrig gjort något annat än att spela fotboll på toppnivå. Vad sen avser Mamudo Moro så hade jag nog plockat fram både papper, penna och en bunte pengar innan någon annan gör det när sommarfönstret öppnar. 24-åringen har visat att han besitter en enorm kapacitet och faktiskt tillhört lagets, genomgående, bästa spelare hittills under 2019. Såväl offensivt som defensivt! Med tanke på att kontraktet löper ut vid årsskiftet så får vi hoppas att mittfältaren står först i ledet inför kommande kontraktsförlängningar på Olympia.

På topp kan vi skryta med en fd Allsvensk skyttekung, en isländsk landslagsman och en Rasmus Jönsson som aldrig slutar förvåna oss med sina dribblingar och förmåga att luckra upp motståndarförsvaren. Så nä, så värst mycket nykomling tycker jag inte att HIF modell 2019 andas. Självklart är det lätt att ”get carried away” men det är väl precis det som är tjusningen med det här fantastiska spelet. Att man, under en lång säsong, skall slitas mellan hopp och förtvivlan och självklart kommer även HIF få smaka på mer överlägsna motståndare under säsongen. Allt lär inte gå som på räls men det är skillnad på att vara slagpåse och faktiskt kunna mäta sig med de främsta i Allsvenskan. Något som HIF, med tydlighet, visat under de tre inledande omgångarna

Rasmus Jönsson är en annan av ”återvändarna” som gjort att HIF fått en extra dimension i sin trupp Foto: Johan Lilja

I nästa omgång väntar ett av de främsta Allsvenska ”storklubbsmötena” under 2000-talet. HIF beger sig upp längs kusten för att ta sig an IFK Göteborg. Även om ”Änglarna” numera är en smula på dekis så kan man inte bortse från 1 Allsvenskt guld och fyra andraplatser under 2000-talet. Att jämföra med HIFs guld 2011 och två andraplaceringar. Ändå känns det som att klubbarna är på två olika resor i nuläget. Medan HIF åter andas optimism (ok, kanske inte på det ekonomiska planet) så har IFK inlett säsongen med en seger och två förluster, har stora problem med organisation och ekonomi utanför planen, och är kraftigt nederlagstippade. Men det är samtidigt nu som HIF kommer att få bekänna färg för första gången den här säsongen. Mot ett lag som tippas slåss om samma placeringar som HIF av de sk fotbollsexperterna…

I början av 2014 var IFK Norrköping inblandade i Allsvenskans bottenstrid. Drygt ett år senare stod man som svenska mästare efter en makalös säsongen. Leicester var en klubb i kris när Claudio Ranieri klev in och fick hela truppen tro på ett mirakel. Hur det gick det vet vi alla. För HIFs del så har klubben varit ner och vänt under två säsonger. Rensat bort gamla synder och fyllt på med rutin och ungdomlig entusiasm och är nu tillbaka i högsta serien, bättre rustade än många av våra konkurrenter. Hur vår saga kommer att sluta vet egentligen ingen men vi har onekligen fått en bra start på vår återkomst. Men det där snacket om nykomling hit och nykomling dit. Jodå så att…

AOH drivs, sedan 2009, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du alltid swisha en slant till 0703890866. Tack!

Kommentera

Copyright © All rights reserved. | Newsphere by AF themes.