Nu ska det utredas igen?

Då var det dags igen för en utredning av vårt seriesystem i Sverige. Tålamod verkar inte vara något som är SeF’s starka sida?
– Den här gången vill vi ta ett riktigt helhetsgrepp. Ingenting får vara heligt, säger Tommy Theorin, generalsekreterare i Sef, Föreningen svensk elitfotboll.

Den svenska klubbfotbollen dalar i europa. Något som nu SeF tror sig hittat nyckeln till. “Vi rör runt i grytan igen och gör alla förvirrade!” eller “Det måste ju ändras igen, för all förändring är bra!”
Ja, citaten är inget som någon sagt rent ut, det är mer en tolkning jag gör. För om något är tröttsamt, så är det alla dessa förändringar till höger och vänster som inte leder någonstans överhuvudtaget. Det ligger mycket politik bakom och SeF beter sig lite som politiker. Stora ord, stora utredningar, men de blir precis lika förvånade att det inte “fungerar” efter ett par år, och så river vi upp igen och startar om cirkusen!

Att svensk fotboll dalar i europa behöver man inte vara någon Einstein för att räkna ut anledningen till. Behöver inte ens vara ledamot i SeF för att förstå. Så varför göra det så förbenat krångligt? Varför tryter tålamodet?

Hade våra svenska elitklubbar blivit mer attraktiva för spelarna hade det aldrig blivit tal om att skära ner på antal lag i serien eller införa det ena eller andra av något konstigt förslag. Det är faktiskt så enkelt. Spelarna väljer hellre en kall avbytarbänk i Danmark eller Norge istället för en upphöjd plats bland fans i Sverige. Varför? Pengar så klart!

Det spelar ingen roll hur mycket man ändrar i antal lag etc för saker och ting ändras inte förrän klubbarna ändrar sin inställning. Vi kan snacka hur mycket skit som helst om att Chelsea, Manchester City är “köpelag”. För det är tack vare de “köpelagen” som fotbollen i europa är långt före den svenska, det triggar ju så klart fler lag att sälja sig och få in pengar till de bästa spelarna.

Och är det då fel att “sälja sig”? Nej! Vi som supportrar gnäller för det mesta om att man ska ha hjärta och själ för klubben. Ja, det kan vi väl ha samtidigt som vi hänger med i utvecklingen?

Så länge vi har “51%-regeln” i Sverige kommer svensk fotboll ligga kvar på den europeiska bakgatan. Så länge vi spelar vår/höst kommer vi aldrig riktigt ikapp de övriga lagen under den europeiska säsongen. Så länge vi spelar så få matcher varje år kommer våra spelare aldrig utvecklas i samma takt. Och så länge vi inte har något tålamod, kan vi försöka och försöka utan att nå fram.

Jag slår på trummorna för en utökning av vår allsvenska. Och kom inte och säg att den kommer bli ojämn. Det argumentet tryter då “stor-lag” som Hammarby, Djurgården får slåss för sin överlevnad och “småklubbar” som Häcken spelar för europa-plats. Visst kommer alltid nykomlingar ha det svårt i början. Men även ett “litet” lag som Kalmar har numera blivit accepterad som en “storklubb” i Sverige och räknas in i guldkandidaterna. Det enda som krävs är enkelt och det är oftast billigt…TÅLAMOD!

Jag slår för trummorna för en avveckling av “51%-regeln”. Låt företag/privatpersoner köpa upp alla lag, arenor eller vad du vill. Pumpa in pengar och initialt behåll de flesta spelarna hemma för att sedan börja konkurera på allvar i europa. Kan ett “fattigt” land som Ukraina få storlag i europa, så kan baske mig vi också!

I slutändan kommer inte svensk fotboll dö ut av mina förslag. Den kommer förändras, och förändras i samma takt som övriga europa!

 

 

12 kommentarer

  1. Ymer: En sak som Sef borde lyfta mot kulturdepartementet är “konstnärskatten”. Det är nog det största problemet vi har på klubbnivå i Sverige(landslag och individuell spelarutveckling går hyfsat bra ändå då spelarna spelar i halvhyfsade ligor som dk no)
    Tittar vi på alla de svenska spelarna, och importer som slagit genom i Sverige, men som numera finns i dk och no pga pengar tappar vi massvis med kunskap och kvalitet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotbollsbladet/internationell/article4599133.ab

  2. Daniel: Det där med reducerad skatt för vissa men inte för andra är en svår nöt att knäcka i det svenska samhället. För hur ska man motivera att en fotbollsspelare ska ha lägre skatt än en undersköterska till exempel?

    Men visst, jag håller med. Och då för fotbollens bästa… 😉

  3. Bra inlägg Ymer.

    Instämmer för övrigt med Daniel. Det är sjukt att Danmark kan erbjuda lägre skatt/sociala för utländska spelare (inte inhemska, Ymer). Sen kan jag reta mig på skattemyndigheternas fokuserade jakt på idrottsföreningar. Rent fusk (och sånt förekommer) ska naturligtvis beivras men myndigheterna jagar grågränsfall med samma iver. Sjukt!

  4. Leif: De har någon slags skattemässig fördel som upphör efter tre år (det hade de iaf så sent som i somras).

    Jag tror Svensk fotboll förlorar på en Superettifiering av Allsvenskan. Som det är nu finns det 4-5 lag som försöker föra spelet och resten spelar på motståndarnas svagheter (i olika grad, men ändå).

    I min värld förlorar oftast ett spelande lag mot ett destruktivt givet ungeför samma kvalitet på spelarna. Det lönar sig bra att kontra och satsa på fasta situationer. Utan att gå in på ensklilda lag som givetvis har sina specifika problem, vill jag ändå påstå att en starkt bidragane orsak till DIFs och Bajens problem i år har varit att de fortsatt spela ett ganska offensivt spel och ofta straffats mot defensiva lag. Jämför tex HIF som ofta spelar bra mot (spelande) topplag men sedan gör urusla resultat mot de lite sämre placerade lagen.

    Färre lag i Allsvenskan premierar de lag som vill satsa på en offensiv och publikfriande fotboll. Som det är nu tror jag att de lag som inte är rejält överlägsna (DIF 2003 och 2004 var kanske det mest överlägnsa lag vi sett sedan IFK Göteborgs glansdagar) kommer att anpassa sig till en rakare och mer defensivinriktat spel som i längden kommer att ge fler poäng.

  5. Instämmer i alla delar med detta inlägg. Släpp fotbollen fri – är faktiskt något bekant med en miljardär(!) som gärna köpt sitt älskade Djurgårn. Nu pyttsar han in kaffepengar. Det hade kanske inte varit optimalt för DIF med honom som superboss, men är övertygad om att det finns flera som han.
    Och skrota inte det seriesystem som faktiskt är mycket välanpassat till svenska förhållanden. Må tycka lite hursom om Gefles fotboll, men med en 10-lagsallsvenska hade de aldrig etablerat sig. Håller faktiskt med om att t o m 18 lag i AS och Superetta hade varit bra – även om HIF naturligtvis riskerat 12 poäng till…

  6. Zeus: Utländska spelare har den fördelen. Inte de danska. Skulle vi ha samma system i Sverige så skulle detta inte innebära att svenska spelare skulle få lägre skatt i Sverige. Vilket Stig SSK Vig också konstaterade.

  7. Slopandet av 51 %-regeln vore en katastrof. Att vara i händerna på folk som plötsligt bara försvinner är en alltför stor risk som i det långa loppet förstör den vinst man kan få i första skedet.

  8. “Att vara i händerna på folk som plötsligt bara försvinner är en alltför stor risk…”
    Eh, förtydliga tack! Vem skulle försvinna och varför?

  9. En ägare som pytsar in pengar och sedan bara drar. Vi har sett lite av det i Bajen. Även om det inte handlar om majoritetsägande där.

  10. Manchester City hade ju Thailands ex premiärminister som ägare. West Ham hade väl Isländska ägare som förlorat allt och dumpade klubben i händerna på nya ägare. Percy Nilsson har väl med åren slutat brinna för Malmö Redhawks.

    Att ha en rik ägare kan vara en enorm fördel. Men vad händer den dagen ägarens personliga intresse falnar och klubben inte avkastar lika bra som andra investeringsobjekt. Om klubben inte är majoritetskontrollerad av medlemmarna kan man råka väldigt illa ut. Även storklubbar som Man U har väl fått direktiv av sin amerikanska miljardär att spara rejält.

    BA:s intresse för klubben falnade ganska snabbt efter att SIF stängde möjligheterna för fler ägarnadelar i intressanta spelare.

    Företag handlar om business och att tjäna pengar. De som lyckas i denna värld drivs av att tjäna pengar och det är det de är duktiga på.

    Jag betvivlar inte att man också kan drivas av kärlek till en förening eller en sport, men i så fall ser jag ingen anledning till att dessa individer kan bli välgörare för klubben utan att äga den. Om ett företag eller entreprenör kräver äganderätt för att hjälpa till, när det finns lösningar med donationer eller riskkapitalbolag, säger det mig att allt inte bara handlar om att hjälpa klubben. Det gamla intresset att tjäna pengar finns nog allt kvar. Vad händer då den dag kalkylerna visar att det är bäst att lägga ner klubben?

    Att lämna över medlemsmakten till en ägare är väldigt riskabelt och något jag absolut vill undvika. Det finns andra lösningar om det finns personer med både pengar och hjärta.

  11. Goda synpunkter om svensk elitfotbolls framtid men 2 saker är inte bra för utvecklingen: slopandet av 51% har vi sett alltför många bevis på som andra nämner den rike ägaren hittar en annan roligare sport att lägga sin kosing & tid på och då står föreningen kvar med stora löneutlägg & kommande jätteskulder – eller så är han bara ute efter att tjäna kosing: köpa billigt & sälja dyrt i parti & minut men inte bry sig om tränarens & fansens åsikter i konsten att bygga ett lag. den andra grejen har med antal lag att göra i de högre serierna: inte har kvaliten på allsvenskan eller superettan ökats trots fler lag och det är för att vi inte har spelarunderlaget inhemskt eller kosingen för att köpa in utländska lirare, och följdaktligen ser man på de allsvenska lagens framträdande i Europa att fler matcher mot sämre motstånd inte gör en själv bättre: nä, vi måste göra som i Danmark: mindre antal lag men som mötts fler ggr!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*