Marcus Nilsson – A-truppen

I sin A-lagsdebut fick han kampera mittback tillsammans med den tidigare landslagsmannen, Andreas Jakobsson. Nu är Marcus utlandsproffs i holländska Utrecht. Dock vill han en dag återvända till HIF, den klubb som han blev fostrad i.

Marcus Nilsson debuterade i A-laget mot Odense i Royal League, 2007.

– Det var en häftig upplevelse. Jag kommer ihåg att jag spelade med Andreas Jakobsson och att vi förlorade men det gick väldigt bra för mig.

Även om HIF förlorade matchen mot Odense, så kvalificerade HIF sig för vidare avancemang i Royal League mot norska Vålerengen.

Photo By Gedda
Photo By Gedda

– Där fick jag också spela och vi tog oss vidare till semifinal mot FC Köpenhamn, där vi tyvärr förlorade. Jag fick spela första halvlek. Det var en fantastisk upplevelse.  

Dessutom fick Marcus göra allsvensk debut mot Elfsborg under den perioden.

– Tyvärr, så skadade jag mitt yttre ledband och sedan även korsbandet i mitt vänstra knä i slutet på det året, så jag halkade lite efter.

Den knäskada som Marcus ådrog sig ledde till att han inte utvecklades så snabbt som han hade hoppats på.

– Men det fick ta den tid det ville och det gick bara bättre och bättre sen när man fick erfarenhet från allsvenskt spel och så vidare.

Trots sina skadeproblem tycker Marcus att han har haft en bra resa i A-truppen med många härliga upplevelser.

– Framförallt Cup-guldet förra året och toppstriderna de senaste åren.

Organisationen i HIF är möjligtvis en del av den framgång som HIF har haft de senaste åren, en organisation som Marcus rankar som bland de bästa i Allsvenskan.

– Jag gillar organisationens visioner med att fostra och utbilda egna talanger i närområdet och slussa upp dem i A-laget. Jag tycker till och med att klubben ska lägga mer pengar på ungdomsverksamheten, så att pojklagen och J-laget har ännu bättre förutsättningar att lyckas.

När det gäller HIF:s supportrar så tycker Marcus att de är helt fantastiska.

– Det finns så många som lägger ner så mycket tid och kraft på att stötta oss till framgång och jag blir jävligt stolt och glad när man till en bortamatch på andra sidan Sverige har med sig ett stort följe. Det är mycket tack vare den härliga stämningen på 37:an och på ståplats som vi har ett så bra facit på Olympia i år och förra året.

Men samtidigt vill Marcus ge en “känga” till vissa skribenter på olika HIF-forum eftersom han menar att man inte kan döma ut en ung spelare efter några mindre bra insatser och säga att han är “skit”, “vi kan inte satsa på honom” och så vidare.

– Om vi ska ha filosofin med att utveckla egna talanger så måste man ha tålamod och tro på unga killar.

Marcus berättar att han själv inte var någon storstjärna när han fick chansen i A-truppen och det var många som inte trodde, eller för den delen, ville ge honom chansen något mer.

– Men tack vare lite tålamod och tur för min egen del, så lyckades jag. Det krävs erfarenhet för att lyckas och det får man genom att spela matcher.

– Det jag vill säga är, att alla supportrar är en del av klubben och är lika viktiga för HIF:s utveckling, som allt annat. Men ha lite extra tålamod med våra talanger och hjälp dem med deras utveckling.

Det är inte bara i HIF som Marcus har blivit fostrad, utan även i staden Helsingborg.

– Jag har bott här i hela mitt liv och jag tycker de är en bra plats att växa upp på! Helsingborg är en fin stad, lite tråkig på vintern men fantastiskt fin på sommaren.

Dock har Marcus nu blivit stor och flyttat från Helsingborg, utanför Sveriges gränser, närmare bestämt till holländska Utrecht för spel i Eredivisie.

– Det ska bli väldigt spännande och kul att “testa vingarna” i en bättre liga och få möjligheten att fortsätta utvecklas här borta. Sen även allt som tillkommer med proffslivet ska bli kul.

Men Marcus känner lite vemod över att lämna HIF. Han tycker det är lite tråkigt att lämna ett så pass bra gäng och lag som HIF har. Att missa guldstriden, fortsatt spel i cupen och möjligheten att kvalificera sig för Europaspel tycker han också är tråkigt.

– Men jag tror att den här tidpunkten var bäst för mig att lämna med tanke på att jag bara hade ett år kvar på mitt kontrakt och hade jag väntat tills efter säsongen så hade HIF inte fått lika mycket betalt.

Även om Marcus försvinner från HIF i år så vill han komma tillbaka.

– Det vill jag absolut. Men först vill jag ha en lång och framgångsrik utlandskarriär, avslutar Marcus.

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*