AOH stämde träff med HIFs ungdomsansvarig, Jonas Ohlander, för att prata om HIF-modellen, utbyte och vad som krävs för att gå hela vägen

HIF:s identitet

Eftersom jag har ägnat hela mitt vuxna liv åt att stödja barn och ungdomar för att de ska få ett bra liv, såg jag fram emot att sitta ner med Jonas Ohlander som är ansvarig för HIF:s  ungdomsorganisation, och samtala kring en helhetssyn på ungdomsspelarnas situation.

Jag blev glatt överraskad över Jonas tankar kring vad som krävs för att barn och ungdomar ska kunna utvecklas till trygga, kompetenta fotbollsspelare och samhälls-

medborgare. Vi delar fullt ut grundsynen om att en ung fotbollspelares hela livssituation påverkar hens prestationer på fotbollsplanen.

Förhållandena i familjen, i skolan, på fritiden o s v, bidrar till hens utveckling. Därför bygger ungdomsverksamheten i HIF på ett starkt socialt engagemang, där ledarna har kontinuerliga samtal med ungdomarna kring allt som berör dem i livet.

Man träffar föräldrar, skolpersonal m fl för att gemensamt ringa in vad ungdomarna behöver stöd med.

Jonas beskriver HIF:s identitet som en pyramidmodell, där grunden är att ungdomarna med en trygg bas i organisationen, lär sig ta ansvar för sin situation. Individen måste vara en lagspelare för att utvecklas. Därför ska man följa regelverket, uppträda juste, med respekt och ödmjukhet. Man sätter laget före jaget, ger maximalt på matcher och träningar, och lyssnar på ledarnas råd, krav och vilja. Syftet är att hitta sin optimala roll både mentalt, fysiskt, tekniskt och socialt för att kunna bli en så bra fotbollsspelare som möjligt.

HIF-modellen

HIF:s ungdomsorganisation finns sammanfattad i den s k HIF-modellen.

Länken finns här: http://www.sportadmin.se/hemsida/docs/296/6268/HIF-Modellen.pdf.

Med en uttalad trappstegsmodell, där spelarna får utvecklas i sin egen takt genom att få spela och träna mycket i varje åldersgrupp, är målet att bygga laganda och klubbkänsla, så att ungdomarna är HIF:are i hjärtat resten av livet, som t ex Andreas Granquist.

Med nära kontinuerliga utvärderingar av ungdomarnas helhetssituation i föreningen, kan man göra individuella bedömningar av var och på vilken nivå hen ska spela fotboll.

Det händer i alla åldersgrupper att spelare känner att de inte är beredda att göra den satsning som krävs för att bli en elitspelare. Då rekommenderar man dem att söka sig till en klubb i närområdet, där de bor, för att ungdomarna ska hamna i ett kompisgäng, och i ett socialt sammanhang där de mår bäst.

Eftersom HIF satsat på välutbildade, relativt unga ledare med ett socialt engagemang, är Jonas trygg med att de har goda relationer till ungdomarna, och på så vis ser deras behov på ett kompetent sätt.

Utbyte med andra klubbar

Jonas beskriver en utveckling under de senare åren där relationerna till övriga fotbolls-klubbar i staden, och i hela nordvästra Skåne, successivt blivit allt bättre. Han kan också vara självkritisk, och beskriva hur HIF tidigare vid något tillfälle har lockat över ungdomsspelare under pågående säsong, och ibland flera spelare från samma lag.

Nu har man förändrat detta helt, och infört regler om att inte tillåta övergångar under säsongen.

Man erbjuder kontinuerligt spelare från andra klubbar att vara med på träningar i HIF, om de vill känna sig för. Man erbjuder också klubbarna att komma ut och assistera på deras träningar med sina ungdomslag.

Det är samtidigt väldigt många spelare som går den motsatta vägen. De spelare som så småningom känner att de inte är beredda att satsa på en allsvensk elitkarriär, söker sig ofta till Ängelholm, Eskilsminne, Hittarp, Högaborg och Höganäs.

Vi har ett bra samtal kring att dessa relationer mellan HIF och övriga klubbar i regionen, är grunden för att stärka all fotbollsverksamhet i nordvästra Skåne.

Kriterier för vilka som blir kvar i HIF

Alla som är intresserade av HIF diskuterar ofta namn på enskilda spelare som lyfts upp i A-truppen, och vilka som får söka sig till andra klubbar. Eftersom dessa har uppnått seniorålder, är det inget som ungdomsorganisationen har någon inverkan över.

Jonas beskriver i stället den enorma glädje och stolthet som ledarna i hans organisation, känner när spelare som Alexander Timossi Andersson, Max Svensson och Carl Thulin, m fl, får debutera i A-laget, och får mer och mer matchtid.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *