Falkenberg-HIF 2-3

I den sista matchen innan sommaruppehållet mötte HIF serieledande Falkenberg på bortaplan. En match som HIF lyckades vinna trots att laget hamnade i underläge två gånger om.

Det var HIF som skulle få matchens första chans redan efter 1,5 minut när Bjarnason nickade bollen över. Även matchens andra chans skulle vara HIFs när Dahlberg sköt bollen via en Falkenbergspelare till hörna. Det var ett HIF som var det bollförande laget under matchens första 10 minuter och som startade spelmässigt bättre än de senaste matcherna. I den 10:e minuten fick hemmalaget sin första målchans när Erik Pärsson, fristående, nickade bollen i famnen på Pär Hansson. Trots den fina starten var det Falkenberg som skulle ta ledningen genom Robin Östling efter att Calle Johansson misslyckat med en rensning och bollen hamnat hos Östling till höger i straffområdet. Kort efter målet hade Moro ett hårt skott som Hampus Nilsson i Falkenberg-målet räddade. HIF fortsatte att ha en del boll och i den 25:e minuten hade Max Svensson ett fint skott som Nilsson räddade. I den 35:e minuten skulle HIF kvittera genom Moro efter ett väldigt vackert mål. Eriksson slog in bollen från vänster om straffområdet och Moro, som stod i en snäv vinkel, drog till bollen på volley. HIF fortsatte att vara det spelförande laget och i den 41:a minuten fick Moro ett jätteläge att utöka sin målskörd men han sköt över när han serverades en passning i höjd med straffområdet.

Den första halvleken slutade 1-1 och det var en klart bättre halvlek spelmässigt från HIFs sida jämfört med vad vi sett de senaste matcherna även om HIF inte gick till halvtidsvilan i ledning. Det var ett snabbare passningsspel och ett någorlunda bättre presspel och HIF borde nog ha haft ledningen om man ser till antalet chanser, det var skärpan som saknades.

I den 55:e minuten tog Falkenberg återigen ledningen när Egbuchulam sköt in bollen från nära håll, en boll som HIF-försvaret borde ha fått bort innan den hamnade framför Falkenbergsspelarens fötter. Efter 2-1-målet drogs tempot ner men HIF skulle kvittera i den 66:e minuten efter en straff som Bjarnason satte säkert. HIF skulle även vända till ledning när Bjarnason i den 71:a minuten drog in bollen i mål efter att han fått den efter en hörna. I anfallet efter målet nickade Falkenberg bollen i ribban, händelserika minuter minst sagt.

Efter målet var det ett Falkenberg som pressade på och ett HIF som försvarade sig gjorde det bra. Hemmalaget skapade inga jättechanser efter ribban. Tvåmålsskytten Bjarnason haltade av planen i slutet av matchen och vi får hoppas att det inte är allt för allvarligt, kanske kommer uppehållet lägligt om islänningen nu skulle vara skadad.

Sammanfattningsvis gjorde HIF än bättre match än de gjort under den senaste tiden men försvarsspelet brast vid båda Falkenbergsmålen. Dock var anfallsspelet bättre och det var fint att se Bjarnason få göra två mål efter att inte ha gjort mål sedan den 15:e maj och slitit i varje match.

HIF-Värnamo 2-3 (1-1)

HIF:

Startelva: Hansson- Randrup, Weberg, Johansson, Eriksson- Abubakari, Bojanic- Moro, Dahlberg, Svensson – Bjarnasson

Bänk: Joelsson, Landgren, Larsson, Seger, Thulin, Almedia och Sjöberg

Mål

Falkenberg: Östling (17), Egbuchulam (55)

HIF: Moro (35), Bjarnason (67), Bjarnason (72)

Byten

Falkenberg: Kwakwa IN- Carlsson UT (79), Laci IN- Söderström UT (84)

HIF: Landgren IN- Abubakari UT (85), Larsson IN- Svensson UT (85), Almeida IN- Bjarnason UT (91)

Varningar

Falkenberg: Karlsson (67), Egbuchulam (83), Kwakwa (90)

HIF: Dahlberg (53), Larsson (94)

Publiksiffra: 4312

1 reaktion på ”Falkenberg-HIF 2-3

  1. Håller med i din analys. En fullt godkänd insats offensivt men det är orimligt låg nivå på försvarsspelet. Jag är ruggigt missnöjd med Adam Erikssons säsong om man bara tittar defensivt. Han är feg i duellspelet och sticker ofta bara fram en tå, ligger konstant på 2-3 meters säkerhetsavstånd, förstår att han är rädd att bli bortgjord(för han är alldeles för långsam för att hinna reparera) men det får till följd att väldigt många inspel, inlägg når boxen från hans kant. Lägg till att han ofta alibimarkerar på hörnor och inlägg från andra kanten. Tycker det finns anledning att se över om hans plats verkligen ska vara så cementerad. Speciellt nu när Granen kommer hem och petar Liverstam, Johansson eller Weberg.

    Ska låta bli att gnälla mer nu, vi vinner trots allt en seriefinal på bortaplan och det är grymt bra med undermåligt försvarsspel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *