post

Ymer: Som ett barn inför julafton

Tävlingssäsongen är igång. HIF gästade det förmodade allsvenska topplaget IFK Norrköping i lördags och höll på att ställa till med en skräll.

1-1 borta mot Norrköping kan man inte vara missnöjd med, trots allt.

Det var säkert fler än jag som hade fjärilar i magen av förväntan – En riktig tävlingsmatch, mot ett allsvenskt toppmotstånd. Lite som ett barn inför julafton gick man hela dagen och bara väntade på att matchen skulle starta. Och VILKEN match det blev!

Jaja, man kan hävda att IFK Norrköping pressade tillbaka HIF under större delen av matchen.

Nåja, säger jag.

Jag hade väntat mig den matchbilden. Men det handlade mer om VAD HIF gjorde med bollen när man väl fick tag på den, och det handlade om HUR HIF hanterade försvarsspelet.

Och mitt betyg; Mycket väl godkänt!

***

HIF har verkligen utan omsvep, lagt alla äggen i en korg i år. Målet är direktplats till Allsvenskan. Och målet är att finnas kvar i Allsvenskan år 2020 då tv-pengarna till de allsvenska lagen höjs ganska markant!

Och i normala fall skulle jag höja mer än en varningsflagga och åberopa ansvarslöshet till styrelse och fotbollsverksamhet. Med tanke på att HIF:s ekonomi fortfarande inte är speciellt sund.

Men.

Jag köper satsningen. Jag gillar attityden där HIF verkligen sticker ut hakan och verkligen levererar när det gäller nya spelare och det uttalade målet.

Jag gillar det verkligen!

Det får mig till att höja förväntan inför säsongen, och det får mig att mysa som ett barn inför julafton!

***

Nu på lördag är det åter dags för cupmatch. Och även om det är kul att säsongen startar redan i smällkalla februari, är jag mer taggad på det som komma ska i påskhelgen när Superettan startar.

Svenska cupen i all ära och möjlighet. Men jag ser hellre att allt krut läggs på seriespel än just cupen. Måhända att HIF skulle kunna göra en Östersund, och chocka fotbollssverige genom att gå all-in på cupspelet, men med tanke på den smala/tunna trupp HIF förfogar över i år, tycker jag att cupen blir tämligen sekundär.

Jag vill se alla i toppform och skadefria till första matchen borta mot Halmstad!

***

Ni har säkert redan läst de senaste intervjuerna här på Allt Om HIF med både klubbdirektören och även styrelseordförande?  Och när man läser mellan raderna inser man hur målinriktat HIF är just nu. Mål, vision och en jädra vilja, kommer man långt med. Dock behövs ett par parametrar till för att få ihop ekvationen. Ekonomin är en utav de viktigaste, och där finns det planer och det arbetas naturligtvis hårt i bakgrunden för att detta ska gå i lås. (Mer info om det ekonomiska läget kommer ju på medlemsmötet nu i mars…)

***

Men nu tänker jag fortsätta mysa, och likt ett barn inför julafton, längta – längta till SERIESTARTEN!

(Se bilden av Lille John i Robin Hodd-filmen som visas på julafton framför er, så kör vi!)

MOT ALLSVENSKAN!!!

post

Jonas Ohlander ”För att bli en bra fotbollsspelare måste du må bra med dig själv”

AOH stämde träff med HIFs ungdomsansvarig, Jonas Ohlander, för att prata om HIF-modellen, utbyte och vad som krävs för att gå hela vägen

HIF:s identitet

Eftersom jag har ägnat hela mitt vuxna liv åt att stödja barn och ungdomar för att de ska få ett bra liv, såg jag fram emot att sitta ner med Jonas Ohlander som är ansvarig för HIF:s  ungdomsorganisation, och samtala kring en helhetssyn på ungdomsspelarnas situation.

Jag blev glatt överraskad över Jonas tankar kring vad som krävs för att barn och ungdomar ska kunna utvecklas till trygga, kompetenta fotbollsspelare och samhälls-

medborgare. Vi delar fullt ut grundsynen om att en ung fotbollspelares hela livssituation påverkar hens prestationer på fotbollsplanen.

Förhållandena i familjen, i skolan, på fritiden o s v, bidrar till hens utveckling. Därför bygger ungdomsverksamheten i HIF på ett starkt socialt engagemang, där ledarna har kontinuerliga samtal med ungdomarna kring allt som berör dem i livet.

Man träffar föräldrar, skolpersonal m fl för att gemensamt ringa in vad ungdomarna behöver stöd med.

Jonas beskriver HIF:s identitet som en pyramidmodell, där grunden är att ungdomarna med en trygg bas i organisationen, lär sig ta ansvar för sin situation. Individen måste vara en lagspelare för att utvecklas. Därför ska man följa regelverket, uppträda juste, med respekt och ödmjukhet. Man sätter laget före jaget, ger maximalt på matcher och träningar, och lyssnar på ledarnas råd, krav och vilja. Syftet är att hitta sin optimala roll både mentalt, fysiskt, tekniskt och socialt för att kunna bli en så bra fotbollsspelare som möjligt.

HIF-modellen

HIF:s ungdomsorganisation finns sammanfattad i den s k HIF-modellen.

Länken finns här: http://www.sportadmin.se/hemsida/docs/296/6268/HIF-Modellen.pdf.

Med en uttalad trappstegsmodell, där spelarna får utvecklas i sin egen takt genom att få spela och träna mycket i varje åldersgrupp, är målet att bygga laganda och klubbkänsla, så att ungdomarna är HIF:are i hjärtat resten av livet, som t ex Andreas Granquist.

Med nära kontinuerliga utvärderingar av ungdomarnas helhetssituation i föreningen, kan man göra individuella bedömningar av var och på vilken nivå hen ska spela fotboll.

Det händer i alla åldersgrupper att spelare känner att de inte är beredda att göra den satsning som krävs för att bli en elitspelare. Då rekommenderar man dem att söka sig till en klubb i närområdet, där de bor, för att ungdomarna ska hamna i ett kompisgäng, och i ett socialt sammanhang där de mår bäst.

Eftersom HIF satsat på välutbildade, relativt unga ledare med ett socialt engagemang, är Jonas trygg med att de har goda relationer till ungdomarna, och på så vis ser deras behov på ett kompetent sätt.

Utbyte med andra klubbar

Jonas beskriver en utveckling under de senare åren där relationerna till övriga fotbolls-klubbar i staden, och i hela nordvästra Skåne, successivt blivit allt bättre. Han kan också vara självkritisk, och beskriva hur HIF tidigare vid något tillfälle har lockat över ungdomsspelare under pågående säsong, och ibland flera spelare från samma lag.

Nu har man förändrat detta helt, och infört regler om att inte tillåta övergångar under säsongen.

Man erbjuder kontinuerligt spelare från andra klubbar att vara med på träningar i HIF, om de vill känna sig för. Man erbjuder också klubbarna att komma ut och assistera på deras träningar med sina ungdomslag.

Det är samtidigt väldigt många spelare som går den motsatta vägen. De spelare som så småningom känner att de inte är beredda att satsa på en allsvensk elitkarriär, söker sig ofta till Ängelholm, Eskilsminne, Hittarp, Högaborg och Höganäs.

Vi har ett bra samtal kring att dessa relationer mellan HIF och övriga klubbar i regionen, är grunden för att stärka all fotbollsverksamhet i nordvästra Skåne.

Kriterier för vilka som blir kvar i HIF

Alla som är intresserade av HIF diskuterar ofta namn på enskilda spelare som lyfts upp i A-truppen, och vilka som får söka sig till andra klubbar. Eftersom dessa har uppnått seniorålder, är det inget som ungdomsorganisationen har någon inverkan över.

Jonas beskriver i stället den enorma glädje och stolthet som ledarna i hans organisation, känner när spelare som Alexander Timossi Andersson, Max Svensson och Carl Thulin, m fl, får debutera i A-laget, och får mer och mer matchtid.

post

Hejdå 2017 – Välkommen 2018

I morgon rullar tävlingssäsongen 2018 igång och därmed kan vi lägga 2017 till historien.

2017 hade inte många ljusglimtar. Aggressiviteten saknades, viljan likaså. Va PEO rätt man på rätt plats?Hade egentligen DIRÖE en egen spelide? Varför tog vi allt för sällan tag i taktpinnen?

Rädslan för att förlora överträffade viljan att vilja vinna. För att bara ha nämnt några av de punkter som grämt mig senaste 5 månaderna. 2017 är året jag personligen gärna lägger bakom mig ganska snabbt nu när vi går in i 2018.

2018 då? Målsättningen från DIRÖE har väl inte vart mer glasklar i modern tid!

2018 är året vi trycker gasen i botten och presenterar det nya HIF för fotbollssverige. Och man måste ju medge, årets HIF känns mer spännande än på länge.

Ett starkt fönster från DIRÖES sida med mycket spännande namn.

Hur många mål kommer Bjarnarson göra? Blir Moro en ny publikfavorit? Är Abubakari egentligen inte för bra för Superettan? Känns inte Randrup som en klockren lösningen på den ständigt svajande högerbackspositionen sedan Kraft lämnade oss? Och känns det inte tryggare när vi äntligen fått in lite mer speed i mittbackslåset i form av Liverstam? För att inte glömma återkomsten av hela Sveriges senaste fotbollshjälte Granen, en klassvärvning för sig. Och man tror väl inte detta är sant förren han faktiskt tar på sig den rödblåa tröjan igen.

Utanför planen

Vi får inte glömma två viktiga och underskattade värvningar som vi inte kommer se på innerplan, men som garanterat kommer ha en viktig roll i 2018 års upplaga av HIF.

Reine Almqvist. Finns inte många inom svensk fotboll som har förmågan att läsa av sin motståndare så som Reine! Frågan är om det finns någon herre i hela Sverige som sett så många matcher som Reine genom åren? Rätt säker på att gubben hade en betydligt mer betydande roll under 2011 än vad majoriteten av oss på läktarn nånsin tänkt på.

Joakim Ignell, ja nån form av mentalt stöd skadar nog inte. Ett år försenad, men bättre sent än aldrig. För 2017 va det väl ingen som ens visade tillstymmelse till rak rygg? Med tanke på HIFs målsättning utåt i mediasverige är tydlig, skadar det nog inte att ha någon som får pågarna att njuta av stundens allvar istället för att frukta den.

Laget

Förvisso har det bara spelats tre träningsmatcher. Men känns inte Andreas Landgren lite som pånyttfödd? Alex Timossi Andersson har blivit ett år äldre. Likaså Max Svensson. Dock håller jag personligen Timossi Andersson som personlig favorit till årets genombrott. En kvick, teknisk, irrationell, modern och orädd påg med ett sylvasst tillslag. Kan han bara slipa på de där avgörande besluten kan han bli riktigt bra. Hoppas innerligt att Peo & co kan ge han den trygghet han behöver för att ta nästa kliv. Och när vi ändå pratar ungdomar vore det fel att glömma Mattias Almeida. Mycket spännande spelare med en stark försäsong i ryggen. Kan detta bli en joker?

Kan Darijan Bojanic växla upp och samtidigt som han kan höja sin lägstanivå blir han en stor tillgång för DIRÖE. Det har han visat innan. Men ett varningens finger för ojämnheten här. Kan Mikael Dahlberg hålla sig frisk blir han en viktig pjäs. Oke Akpoveta? Man får tycka vad man vill, och han är långt ifrån underhållande, men 8 mål från en anfallare som åker in och ut i startelvan är ett helt okej sparkapital på bänken. Johan Persson kommer få den betydande papparollen ute på plan med sin härliga attityd och vinnarskalle. Pär Hansson håller ju en klass för sig, och kommer ge den trygghet i defensiven vi inte haft sedan han lämnade oss senast med sitt ständiga skrik och sina brilljanta fötter.

Kan Calle Johansson äntligen ta det där sista steget?

Största Frågetecknet finner vi ute på vänsterbacken. Förvisso var inte högerbackspositionen mycket bättre 2017, men nytt blod här vid namn Anders Randrup kommer höja denna kanten markant. Meningen är ju inte att hänga ut någon, men 2018 va inte bra för Adam Eriksson. Osäker defensivt och offensiven va inte alls där den va 2016. Här får vi dock hoppas att PEOs spelide underlättar för Adam. Tanken är ju att vi skall föra matcherna, vilket kommer passa Adam betydligt bättre än spelsättet 2017. För defensiven har aldrig riktigt varit hans starkaste egenskap.

Nycklarna för ett framgångsrikt 2018 för DIRÖE är många. Sett till 2017 måste egentligen allt bli bättre.

Defensiven måste bli stabilare, vi kan inte släppa till med dessa ständiga juniormisstagen.

Spelidén måste vara tydlig! Våga rulla boll på egen planhalva, rörelse, vända sida, och såklart tålamod är en viktig faktor!

Och inte minst stoltheten och viljan av att faktiskt vilja vara en del av det nya HIF.

Men försäsongen har förhoppningsvis bara varit en tillfredsställande aptitretare fram tills nu när allvaret börjar. För det som visat sig på planen de två senaste matcherna (Sundsvall och Värnamo) är ett helt annat HIF. Lägg därtill att vi förmodligen saknat superettans mest givna innermittfältare. En kombination av Persson och Mohammed Abubakari!

Så sparkapitalet på bänken känns betydligt vassare än 2017.

Dahlberg, Akpoveta, Charlie Weberg, Max S, Almeida är väl de som kommer hamna där för det mesta, men tror nog de flesta tränarna i superettan hade välkomnat dessa pågar i sina lag.

Nyförvärven

Andri Runar Bjarnason fick sätta sin första balja. Det kan förhoppningsvis betyda väldigt mycket, innan det börjas ifrågasättas allt för mycket. För han är här för att leverera 15+ mål. Och en notorisk målskytt behövs om vi skall in i finrummet igen.

Mamudo Moro är väl den som ändå prestationsmässigt känns mest spännande. Som jag nämnde tidigare tror jag detta kan bli årets publikfavorit. Kvick, snabb, teknisk som vågar göra det oväntade. Den spetsen behövs alltid.

Randerup en högt pratande, stabil, rutinerad lirare med en vinnarskalle som jag välkomnar med öppna armar då dessa personligheter saknades enormt förgående år.

Abubakari, behöver väl knappast förklara vilken betydande roll han kommer få tillsammans med Johan Persson. Men helt klart den bästa värvningen på pappret. Må nu bara PEO få ut det av han också.

Fredrik Liverstam en klassback i superettan. Starkt huvudspel kombinerat med lite snabbhet, vilket DIRÖE faktiskt saknat de senaste säsongerna.

Andreas Granqvist behöver väl ingen närmare presentation, för det har väl inte undgått någon fotbollsälskare i sundets pärla vilket år han haft det senaste året?

Ja, årets upplaga av HIF är mer kittlande än på länge.

Och med det sagt, välkomnar vi 2018 med öppna armar.

post

Mats-Ola Schulze ” Det är enormt viktigt att vara ett Allsvenskt lag 2020″

AOHs, Mats Fuchs, satte sig ner med HIFs klubbdirektör, Mats-Ola Schulze, för att få svar på en mängd frågor. Det blev ett inspirerande möte om allt från nätverk och samverkan till organisation och målsättningarna inför de kommande åren

Jag hade förberett mig väl med en lång rad huvudfrågor, och följdfrågor, inför min träff med HIF:s klubbdirektör Mats-Ola Schulze. Dock märkte jag genast att vi tänkte i samma banor kring hur man ska få en förening och dess medlemmar att må bra, så att de ska känna en stark gemenskap och bygga upp ett hjärta och en livslång kärlek till sin klubb. Därför kunde jag lägga undan mitt block och i stället ha ett härligt spontant inspirerande samtal med Mats-Ola.

Bägge har vi en gemensam bakgrund i de mindre fotbollsklubbarna i Helsingborg. Han i Eskilsminne och jag i Högaborg. Det gör att vi känner ett starkt engagemang för medborgarna i staden, och har ett patos för att alla som vill ska kunna samlas i vår stora fotbollsfamilj.

Nätverk och samverkan mellan klubbarna

Grunden för att alla i staden som har ett fotbollsintresse ska känna sig hemma inom Helsingborgsfotbollen, är att klubbarna samarbetar på alla tänkbara plan. Därför fokuserade jag på att ställa de flesta frågorna kring hur HIF och Mats-Ola ser på nätverksarbete inom fotbollen i regionen.

HIF har upprättat samarbetsavtal med de större fotbollsklubbarna i Helsingborg, som Eskilsminne, Högaborg, Hittarp m fl. Det innebär att man regelbundet träffar styrelse, ledare och spelare i dessa klubbar. Representanter från HIF medverkar vid olika arrangemang i dessa föreningar, typ vid turneringar, klubbdagar etc. Allt för att bygga upp goda relationer. På så vis bygger man upp ett samarbete byggt på ödmjukhet och lyhördhet för varandra.

Vi kopplade detta till talangrekryteringen, där Mats-Ola menar att klubbarna där ungdomarna spelar känner killarna och tjejerna bäst. Därför är ledarna i talangernas moderklubbar de som bäst kan bedöma när en spelare är mogen att ta steget över till HIF. Fram till dess kan de få möjlighet att delta på träningar, och turneringar med HIF:s ungdomslag för att övergången ska kännas bra, när den genomförs.

HIF har insett vikten av att kunna bjuda tillbaka till de övriga klubbarna, så man har noga koll på vilka HIF-spelare som kan gå över till andra klubbar i utbyte.

Vidare håller HIF på att bygga upp samarbetsformer med fotbollsklubbar i hela Nordvästra Skåne, från Kullabygden, Bjäre och Ängelholm i norr, till Hässleholm, Perstorp och Klippan i öster, och till Landskrona i söder.

Vi var rörande överens om att HIF ska vara den naturliga samarbetspartnern på elitnivå, för alla klubbar i regionen.

Pojk- och ungdomsfotbollen

Mats-Ola och HIF har förnyat synen på pojk- och ungdomsfotbollen. Man har lagt ner mycket krut på att hitta former där bredden och den sociala biten får stort utrymme.

I de yngre lagen spelar man 5-, och 7-mannafotboll med flera lag i varje åldersgrupp, just för att så många som möjligt ska få spela. Först i 15-årsåldern spelar man 11-mannafotboll.

Nu kommer det också nya direktiv från Sv. fotbollsförbundet om en ”sund grundsyn” där seriesystem och resultat ska tas bort från pojk- och flicklagsfotbollen. Det främjar en större bredd på lika villkor. Något som Mats-Ola ser positivt på.

Vidare har HIF gjort smarta grepp genom att anställa Jens Karlsson som tränare för U 19, och Alvaro Santos som tränare för U 17. De har bägge ett stort engagemang för ungdomar, kombinerat med ett socialt perspektiv.

Alvaro Santos har numera en nyckelroll i klubben som, såväl, ungdomstränare som ansvarig för delar av HIFs satsningar i samhället Foto: Bildbyrån

Man inför också ett mentorssystem där A-lagsspelarna regelbundet träffar pojk- och ungdomsspelarna för att vara levande förebilder.

Vi kom också in på frågan om hur de stora talangerna ska kunna vara kvar i HIF lite längre. Mats-Ola hoppas att man ska träffa fler avtal typ det man tecknat med Bayern Munchen för Alexander Timossi Andersson, där spelaren kan vänta 1,5 år med att flytta till sin proffsklubb. Då kan spelarna utvecklas vidare i en trygg miljö.

HIF:s roll i samhället

Vi talade vidare om hur HIF ska kunna vara klubben i alla Helsingborgares hjärta. Mats-Ola berättar att A-lagsspelarna bl a verkar som HIF-ambassadörer, och regelbundet besöker barnsjukhus, äldreboenden, vårdboenden och olika mötesplatser i kommunen.

Alvaro Santos håller i ”fotboll för alla”, ett projekt som går ut på att barn och ungdomar kan spela fotboll ute i stadens bostadsområden.

En vision är att hemmatcherna på Olympia ska vara en mötesplats för alla. Olika biljettpaket ska locka familjer, pensionärer, skolungdomar m fl till arenan.

Man har också ett nära samarbete med supporterklubben Kärnan för att skapa en festlig, positiv läktarkultur.

Klubben samarbetar också med polisen för att hålla huliganismen borta.

HIF-hjärta i organisationen

Jag berömde den förändring av HIF:s organisation som gjorts sedan Mats-Ola tillträdde posten som klubbdirektör. Jag sa att jag är imponerad över hur man nu renodlat rollerna runt A-laget med Reine Almquist som scout med ett stort nationellt och internationellt nätverk, med ett välrenommerat koncept för fysträning och skadeverksamhet, med en avgränsad tränarroll och kanske framförallt med en idrottspsykolog. De flesta med ett hjärta för klubben sen tidigare. Då kompletterade Mats-Ola med att nämna hur viktig materialförvaltaren är för truppen, bl a som en extra psykolog.

Det värmde att höra hur klubbdirektören ser alla medarbetare som jätteviktiga i arbetet med att få samtliga personer i organisationen att må bra, och med att bygga HIF-hjärta.

På 90-talet var han tränare i klubben och numera är Reine Almqvist tillbaka som scout för HIF
Foto: Bildbyrån

Målsättning för A-laget

2017 startades Olympia invest. En sammanslutning med 35 investerare som stöttar HIF ekonomiskt. Detta har bidragit till att stabilisera ekonomin, så att man inte ska behöva anlita externa finansiärer vid spelarköp.

Givetvis kommer man som alla andra klubbar att vara tvungna att sälja spelare då och då för att finansiera verksamheten.

Det uttalade målet är att ta en av de två direktplatserna till Allsvenskan i år, och att etablera sig på den övre halvan i högsta serien under 2020.

Det är enormt viktigt att vara ett allsvenskt lag 2020, då avtalen för TV-rättigheterna ändras, så det blir stora ekonomiska skillnader mellan lagen i Allsvenskan och lagen i Superettan.

Mats-Ola känner att man har gjort ett mycket bra jobb med att omforma spelartruppen under verksamhetsåret. Man har gjort sig av med de som inte passar in i lagbygget, och fyllt på med kompetenta spelare. Dörren är också öppet för något mer nyförvärv.

När jag säger hejdå till Mats-Ola bultar mitt HIF-hjärta allt starkare (trots att Högaborgs BK är nummer 1 för mig). Detta mest p g a att vi hade så många gemensamma tankar kring hur man bygger klubbkänsla hos alla som är engagerade i och runt en förening.

Jag känner mig helt trygg med att HIF snart är tillbaka som ett av Sveriges allra bästa fotbollslag.

 Mats-Ola Schulze är 48 år, gift och fyrabarnspappa. Han är klubbdirektör i HIF sedan maj 2016, och kom från ett jobb som VD på OCAY. Han har vuxit upp med fotbollen i staden med en bakgrund som spelare i Eskilsminne och HIF, och som ledare och förälder i Hittarp.

post

Vad händer utanför klubben?

På Olympia jobbas det för högtryck inför den kommande säsongen. Men utanför HIF-sfären händer en del intressanta saker. Allt, givetvis, men anknytning till Skånes Stolthet

Rasmus Jönsson står, inte helt oväntat, högst på HIFs önskelista nu när man värvat kapten Granqvist. Jönssons utspel i HD, om att han kan tänka sig en återkomst till HIF, har även fått rejält med uppmärksamhet i danska medier. Frågan är hur mittfältarens nuvarande klubb, OB, kommer hantera utspelet?

Redan innan man åkte på läger, till Spanien, var man tydlig med att enbart de spelare som hade 100% fokus på kommande säsong åkte med. Med tanke på att Jönsson inte är given i startelvan och dessutom har haft synpunkter på att han tvingas spela yttermittfältare så kan man ana att det finns risk för frysboxen. Eller kan det bli så att OB ser till att skeppa iväg svensken istället då kontraktet löper ut i sommar? I Helsingborg väntar vi redan med en öppen famn om 28-åringen väljer att komma hem…

********

Norrköping besegrade kinesiska Beijing Gouan, på straffar, i sin premiär. Rätt ointressant kan tyckas om det inte var för att det stod 1-1 vid full och att svenskarnas målskytt heter Jordan Larsson. Anfallaren kom dessutom undan med ett gott betyg ”rörlig och kylig när läget kom upp”. Även alla HIFares ”favorit” Simon Thern fanns med i Pekings startelva.

*********

Att David Accam skiftat klubb i MLS är det nog få som missat. Ny klubbadress är numera Philadelphia Union där han blir klubbkamrat med bla Alejandro Bedoya. Att hans nya klubb har gjort ett klipp är det ingen tvekan om. Sedan anfallaren kom till MLS (2015) så är det bara sex spelare som fått ihop fler poäng än Accam som noterats för 33 mål och 15 assist hittills.

**********

Med mittbacksplatserna fyllda, och Granen på ingång, är det mest troligt att vi inte får se Markus Holgersson dra på sig den röda tröjan den närmaste säsongen.

32-åringen har haft det tufft i den spanska andradivisionen med mycket bänknötande och tom stått utanför truppen i slutet på förra året. Nu har dock Holger åter klivit in i startelvan och startat de tre senaste matcherna. Dock utan större framgång för varken han eller laget (Lorca). Senast blev det 1-5 mot Rayo Vallecano och laget ligger nu sist i serien och dörren till tredjedivisionen står rejält på glänt

*********

En annan försvarare, som har det kämpigt, är Bolognas Emil Krafth. Nio ynka matcher har det blivit, innevarande säsong, och 23-åringen har, mer eller mindre, varit bänkad sedan slutet på November. Med ett stundande VM så är givetvis inte Krafths sitaution optimal och det ryktas om att en utlåning kan vara nära förestående. Däremot är försvararen tydlig med att han vill komma till en klubb som ger honom likvärdiga förutsättningar (troligtvis lönemässigt) och optimalt med speltid. Därför sägs det att Krafth redan tackat nej till en del intresserade klubbar.

Även en annan fd HIFare, Alexander Kacaniklic, har det lite kämpigt i sin klubb Nantes. Vänstermittfältaren (hörde du Azelius) har stått utanför truppen under stora delar av säsongen och lär nog, också han, fundera över sin framtid. Dock har han fått en del speltid efter årsskiftet men det har bara handlat om inhopp på lite varierande positioner. Kacaniklic hade säkerligen mått bra av en omstart på hemmaplan och, till skillnad mot Rasmus Jönsson, så är ju vänsterkanten hans ordinarie position.

********

Till sist så skickar vi våra gratulationer till Alvaro Santos. ”Världens skånskaste brasilianare”, som HD döpte honom till, fyller 38 idag och firar säkerligen dagen med att träna våra framtidsmän på Olympiafältet! Grattis Alvaro!

post

Ymer: ”HD är en utav de största patrioterna vad gäller HIF”

En vecka kvar till ”matchsäsongen”!

Nollgradigt, grått och en slapp lördagsförmiddag. En del av ens bekanta ser fram emot eftermiddagens matcher i engelska ligan.

För egen del var det länge sedan jag såg fram emot någon fotbollsmatch, what so ever.

Men sakta men säkert börjar det bubbla upp något som kan liknas vid ett embryo av fotbollssug, (läs HIF-sug), i magtrakten igen.

Ifjol såg jag verkligen fram emot ett nytt HIF-kapitel. Inledningen på en ny era, ett ”nytt” HIF. Även om detta skulle innebära en reboot i Superettan.

Spänningen, förväntan byggdes upp inför premiären i april, på ett nybyggt Olympia, med en nygammal favorittränare vid rodret. Detta skulle bli återtåget med stort Å efter åren av misär efter gulderan.

Men som så ofta när hjärtat får styra över hjärnan inser man saker för sent, och i detta fall att ”misären” fortfarande pågår. (Även om HIF vann just i premiären).

Förra årets HIF-säsong, även om det började bra, fick inte mitt hjärta att klappa fortare. Den fick min hjärna till att fundera på ”varför i h-e lägger jag tid, pengar och energi på detta?”.

En naturlig fundering/reaktion från en i allmänhet ”fotbollstrött” person.

Jag arbetar i Helsingborg numera, och det medför ju naturligtvis att det är enklare och smidigare att närvara på hemmamatcherna. Jag såg fyra av 15 matcher på plats.

Dock var jag på Olympia och såg de tv-sända bortamatcherna. Fram till den där bortamatchen mot Norrby. (Norrby!), där HIF blev totalt utspelade.

Efter den matchen tog hjärnan över totalt och jag bestämde mig för att inte utsätta mig för den frustration, irritation och uppgivenhet fler gånger.

***

Helsingborgs Dagblad är en utav de största patrioterna gällande HIF. Jag har aldrig förstått den kritik som vissa delar ut, där dessa personer hävdar motsatsen.

Tomas Nilsson och Marjan Svab, är inte bara grymt bra journalister, de är mycket trevliga, sansade och initierade personer. Och framför allt, de har ett HIF-hjärta. Och de har förmågan att se HIF ur ett brett perspektiv.

Jag har lyssnat på HIF-podden från HD, sedan avsnitt 1, och blev väl precis som många andra, lite förvånade över den frispråkighet och öppenhet som framkom gällande före detta, och till viss del nuvarande, HIF-medarbetare på Olympia. Men det är ju lite tjusningen med poddar. De behöver inte vara politiskt korrekta, alltid.

Även om jag förstår mer än väl vad Tomas&Marjan menade, köper jag ju dessutom att Mats-Ola var tvungen att gå ut officiellt och markera. I hans roll som chef, var det, det enda rätta att göra när hans medarbetare blev ansatta.

Förhoppningsvis kommer det dock inte att skada förhållandet mellan HD och HIF allt för mycket.

Att HIF numera kör en transparentare approach utåt sätt är bra. Men om det blir för mycket exklusivitet tenderar det att bli en alltför enkelriktad och styrd kommunikation. Och det är aldrig bra i långa loppet…

***

Som en utav grundarna till denna sajt – Allt Om HIF, för snart nio år sedan, är det ju naturligtvis extra kul att se att sajten lever vidare (med eller utan pauser). Och det värmer i hjärtat att se hur Martin Klinteberg kämpar för att ge er läsare det lilla extra från HIF-världen som varken HIF eller HD hinner få ut. Hatten av Martin – grymt jobb!

***

Om en vecka är det dags för fotbollssäsongen 2018 att kicka igång. Måhända på en vintrig plastplan i Viken mot ett division 1-lag. Men det är ju precis det där man egentligen saknat i hjärtat. Den kittlande känslan av förväntningar. Den där känslan som får en till att se fram emot då gräset börjar lukta nyklippt och solen värmer lite och det där bruset, sorlet av förväntande supportrar i alla åldrar inför matchstarten.

Fan, jag har nog verkligen saknat det här i alla fall!

// Fredrik Ymer

post

Veckans kortisar…

En målvakt som gör karriär i USA. Vem lämnar? Nyårssaluten och bortfallet på andra sidan sundet!

Ludvig Rhodin i målet för University of Mary Foto: UOM

Minns ni Ludvig Rhodin? Den 22-årige målvakten tillhörde Akademin under några säsonger (2011-2014) innan flyttlasset, via Höganäs och Hittarp,  gick till USA och University of Mary (i Bismarck North Dakota). Den förra säsongen var Rhodins bästa och han startade samtliga, av sitt lags matcher, med ett snitt på 2.18 insläppta mål vilket var ett av seriens bästa resultat. Givetvis har en del andra universitet fått upp ögonen för ynglingen som nu gjort klart med Montana State University inför sitt sista år i USA. Hos ”Yellowjackets” kommer han att fightas med Javier Hernandez om förstaplatsen mellan stolparna.  Var flyttlasset bär sen eller om Rhodin istället väljer att satsa på en civil karriär återstår att se…

***************

Felix Bindelöv lämnade för spel med Division 1-nykomlingarna Karslund och, enligt PeO Ljung, är även Jonathan Larsson på väg bort. Samtidigt är han tydlig med att de behövs en mittback samt en yttermittfältare. Den sistnämnde skall fylla hålet efter Surprise som, tidigare i veckan, gjort klart med Cape Town City. Dessutom står Calle Thulin och Mathias Almeida Sundell närmst på tur att kliva in i A-truppen. AOH har träffat de båda talangerna och bla pratat om deras förväntningar inför den kommande säsongen. Intervjuerna hittar ni om ni klickar på respektive spelares namn.

***************

Alexander Engholm A-lagsdebuterade förra säsongen men är nu överårig i U19 och provtränar med Ängelholm Foto: HIF.se

Även U19- truppen är på väg att spikas och där står det klart att en del spelare inte får något förnyat förtroende under den kommande säsongen. Dragos Farcas Lohan, Alexander Engholm, Niklas Svensson, Ilija Jurisic mfl har, eller kommer, att lämna HIF. Men självklart finns där en del intressanta namn kvar såsom Max Anderberg, Max Mårtensson och Pelle Rosenlind . Det skall bli oerhört intressant att följa vårt U19-lag som dessutom är det enda laget, i föreningen, som får spela Allsvenskt redan denna säsongen…

***************

I dag drar Nyårssaluten igång och för HIFs del så kliver man in i turneringen, mot Vallåkra, om någon timme. Segraren möter Allerum klockan 11.10 på lördag. Som regerande mästare (slog Hittarp med 3-1) så skall det bli intressant att se om HIF kan behålla sin titel. Som vanligt ställer man upp med ett ungt lag men några nuvarande, och potentiella, A-lagsspelare finns ändå i truppen som är enligt följande: Ilija Jurisic, Charlie Weberg, Jonathan Larsson,  Max Anderberg, Calle Thulin, Pelle Rosenlind, Max Svensson, Max Mårtensson och Mattias Almeida Sundell

***************

Adam Eriksson verkar vara i god form efter vinteruppehållet Foto: Bildbyrån

I veckan drog träningen igång efter nyårsfirandet. Det saknas fortfarande en del spelare men, överlag, talar rapporterna om bra tempo och skön stämning på planen. I går genomförde men en jojo-test och, inte helt oväntat, så var det tre defensiva spelare som hade bäst uthållighet. Nyförvärvet från Elfsborg, Anders Randrup, klev av som trea medan Alexander Anchinioti-Jönsson nådde en hedrande andraplats. Förstaplatsen tog Adam Eriksson vilken känns lovande efter hans, mindre, löpstarka säsong 2017. Det lär alltså bli åka av på vänsterkanten detta året…

I väntan på tröjnummerna så har HD kunnat avslöja att Abubakari snor åt sig Surprise nr 14 och att (vår blivande skyttekung) Bjarnason fått igenom nr 99. Islänningen hade förresten all anledning att njuta lite extra denna veckan efter beskedet att han är uttagen till det Islänska landslagets Januariturne i Asien. Här blir det dubbelmöte med Indonesien och det skall bli kul att se vad skyttekungen går för mot internationellt motstånd…

***************

En annan spelare som är ute på Januariturne, fast med Sverige, är Jordan Larsson. Övergången till Peking känns väl ändå helt ok. Ett värre scenario hade ju, trots allt, varit Malmö och i Norrköping kan 20-åringen säkerligen få en del speltid då man har för avsikt att spela med tre anfallare detta året. Sen hade jag, som Pekingsupporter, kanske regerat på uttalande att han ”så fort som möjligt” vill ut i Europa igen. Tror nog att Jordan mått bra av 1-2 säsonger till inom svensk fotboll för att bevisa för sig själv, och omgivningen, att man håller på de större arenorna. Det är ju ingen lysande cv som unge herr Larsson skrapat ihop efter knappt ett år i Holländska andradivisionen. Men givetvis gratulerar vi till klubbvalet och önskar honom lycka till

***************

Den 20 September slog FC Helsingör ut Hvidovre i den danska cupen. Lucas Ohlander och Alexander Fioretos spelade hela matchen, William Kvist blev inbytt och gjorde ett av straffmålen. Måns Herrmann satt kvar på bänken. En hel drös ex-HIFare som slagit sig in det danska Superliga-klubben. Drygt tre månader senare så är bara ingen kvar i truppen.

Fioretos hamnade i frysboxen och lämnade, i jakt på en ny klubb,  redan i slutet på Oktober. Strax innan jul meddelade William Kvist att han inte får förlängt och i veckan stod det även klart att Måns Herrmann och Lucas Ohlanders Helsingörsresa är ett avslutat kapitel. Så mycket för ”mini-HIF” på andra sidan sundet…

*************

Till sist konstaterar vi att Robin Simovic nu står utan kontrakt. Första året blev det 11 mål för Nagoya Grampus och när laget nu tog klivet upp i J-League noterades, den förre HIFaren, för 21 strutar. Någon förlängning med Nagoya är dock inte aktuell men det kan ändå bli så att Simovic stannar i Japan där bla Omiya Ardija visat intresse för svensken.

post

HIF har något stort på gång

Vi har vänt blad och lagt ett ”tråkigt” 2017 bakom oss och står med öppna armar inför 2018. Klubbens målsättning, inför den kommande säsongen, är glasklar – HIF skall tillbaka till Allsvenskan.

Vi var många som lämnade Jacob Hansens Hus med en rätt behaglig känsla i kroppen. Dels visade uppslutningen, på medlemsmötet, att HIF fortfarande har en stor supporterskara bakom sig och att klubbens framtid berör många. Givetvis kändes det extra bra när såväl Krister Azelius som Mats-Ola Schulze och PeO Ljung klev upp samtidigt och deklarerade att kommande säsong så är det tydliga målet att klubben skall tillbaka till högsta serien.

Man har ju dessutom fått ett år på sig att bygga en stabil grund för HIF och inför 2018 tycker jag att där finns många intressanta spår som tyder på att klubben, definitivt, är på rätt väg. Även om det är på planen allt skall avgöras…

Sedan sista matchen, mot Öster, har det hänt en del i spelartruppen. Resterna av Henrik Larssons lagbygge har klivit ut från Olympia och Stoffe/PeO har haft en rättvis möjlighet att fylla på med sina egna önskemål. Surprise, Lange, Christensen, Ljung och Gyimah är bara några av dem som gjort sitt sista framträdande i den röda tröjan. Moro, Bjarnason, Abubakari och Randrup är definitivt inga dåliga ersättare utan här tycker jag definitivt att man fyllt på med mer kvalitet inför säsongens tuffa utmaning. Abubakari håller redan en för hög klass i förhållande till serietillhörighet. Moro är ett spännande löfte. Randrup gjorde 19 matcher i Elfsborg förra säsongen och Bjarnason skall bli intressant att följa med tanke på hans målproduktion på Island. Förhoppningsvis håller han en högre nivå än Tarmen eller Sörum…

För att inte tala om att ännu fler talanger får chansen att visa upp sig under 2018. Med facit i hand så är det alltid spännanded att se vad våra ynglingar kan göra och sett till 2017 så var ju både Max Svensson, och inte minst, Alex Timossi riktiga lyckträffar som imponerade stort när de väl fick chansen.

På tränarsidan så har man gjort några riktiga kanonvärvningar som får en att drömma sig tillbaka till svunna tider. Reine Almqvist och Sven Andersson ger oss ytterligare en dimension och vad de båda herrarna går för vet vi sedan deras tidigare sejourer i klubben. Dessutom har man förstärkt upp teamet med en idrottspsykolog, Joakim Ingrell, vilket ska bli mycket spännande att följa. Det kändes som att vi slarvade bort många poäng under förra säsongen av ren rädsla att förlora på bekostnad av vilja att vinna. Här lär förhoppningsvis Ingrell, med sin bakgrund bli en viktig pjäs. På fyssidan väljer man att gå fullt ut med en extern lösning i form av Arena Fysio. Det innebär ju tyvärr att Christer Olsson får lämna föreningen men i den nya konstellationen finns en del kända ansikte sedan tidigare då bla Martin Berg ingår i Arena Fysio.

På det ekonomiska planet gör nu HIF två viktiga, och kanske avgörande, satsningar för att bygga upp en bättre ekonomi. Dels tar man själv över driften för Sportbaren vilket bör innebära, att med rätt personer, så kan stället bli en guldgruva och man slipper betala pengar till utomstående aktör. Det skapar ju även ännu mer ”vi” känsla när man nu vet att baren sköts, helt och hållet, av klubben och förhoppningen är nu att så många supportrar som möjligt förlägger sin uppladdning på Olympia istället för något hak nere på stan. Ur ren säkerhetsynpunkt är det givetvis också en bättre lösning då man slipper massa oro nere på stan i samband med matcherna. Här men jag givetvis inte att alla supportrar missköter sig eller ställer till bekymmer men med tanke på de polisiära insatserna i samband med högriskmatcher så blir säker de invånare som är totalt ointresserade av fotboll betydligt lugnare i själen vilken bör spilla över som en positiv effekt för klubben.

Den andra delen är klubbens merchandise dvs souvenirsortiment som nu plockas över i egen ägo. Här finns en rejäl peng att vinna och kan klubben nu själv foga över sitt sortiment osv så lär det locka till bra ruljangs i klubbshoppen och via nätet. Just denna delen har varit rätt usel de senaste åren men, med rätt hand, och med Alexander Ström i spetsen så kan det säkert bli en del överraskningar under den kommande säsongen. Förhoppningsvis blir klubben mer lyhörd för efterfrågan och ledtiderna blir kortare.

Foto: Bjarki Tordarson

Sist, men inte minst, bör man hylla HIFs engagemang i samhället. En viktig del i att vinna tillbaka Helsingborgarnas hjärta och få invånarna att åter se positivt på klubben är de aktiviteter som klubben nu dragit igång. ”Fotboll för alla med Alvaro Santos” är ett projekt med målsättning att få fler pojkar och flickor att röra på sig. Att få fler ungdomar att ta del av föreningslivet samt få fler av deras föräldrar att hänga på som ideella resurser. Här väljer man att lägga projektet ”mobilt” och kan därmed röra sig i flera olika stadsdelar under året. Givetvis är det inte enbart fokus på fotbollsbiten utan även andra viktiga saker som tex läxläsning osv. Att man samtidigt, i olika medier, lyfter de område man befinner sig i känns som ett genidrag. Sen skall vi ju inte glömma bort de pågående engagemangen som klubben är inblandade i som tex Ung Aktiv 9 där HIF jobbar med niondeklasserna där  ungdomar söker sin identitet som mest. De som ligger i riskzonen för att komma in i gängbildningar, grupperingar som kan skapa negativa företeelser på staden och även i anslutning till arrangemang. Projektet är kostnadsfritt för skolorna och ger er en unik möjlighet att på ett enkelt sätt engagera eleverna i samhällsdebatten och genom Ung Aktiv 9 få eleverna att tänka till om sitt val.

Med drygt 80 dagar kvar till premiären så är det få säsonger som känts lika spännande som inför 2018. Nu väntar dock ett träningsläger i Spanien, kick-on,  cupspel och, inte minst, Nyårssaluten de kommande veckorna så har man svårt att hålla sig till den 30:e Mars på Örjansvall så lär man garanterat kunna  minska sin abstinens även innan dess. Sen väntar vi ju alla med spänning på ytterligare nyförvärv….

Med förhoppning om ett härligt fotbollsår

Vi ses på Olympia