post

Hemvändarna kommer bli tungan på vågen

Olympia och Helsingborg välkomnade Andreas Granqvist och Rasmus Jönsson välkomna tillbaka inför fullsatta läktare och visst känner man skillnaden mot i våras?

Som ni förstår av rubriken att döma tror jag på ett avancemang till Allsvenskan för vårt kära HIF. Jag är fullt medveten om att det är 13 matcher kvar och att allt kan hända men man måste ju inse att med truppen som HIF förfogar över ska ta hem denna serien. Så, nu vet ni hur jag tror att säsongen kommer att sluta, över till matchen och huvudpersonerna.

Först och främst vill jag säga att de som slitit med tifot ska ha en stor eloge för all tid de lagt ner, det skapade en tifoinramning som tog tankarna tillbaka till guldmatchen mot AIK 2011 och Henrik Larssons hemvändartifo och inramningen tycker jag var värdig de båda återvändarna. Hoppas att inramningen och vinsten gör att i alla fall en del av de som var på matchen återvänder till resterande hemmamatcher under hösten och stöttar HIF. Låt oss stanna upp vid det båda och vi börjar med huvudpersonen för aftonen ”Granen”. Jag tycker inte att HIF gör en klanderfri defensiv insats men visst tusan har Andreas fört in ett lugn i försvaret som jag tycker märks allra mest på Pär Hansson. Ja, Pär har i princip alltid varit bra enligt mig men med Granqvist framför sig tycker jag målvakten visar upp ett mycket större lugn. Rasmus Jönsson då? Ja denna Rasmus, vad ska man säga? Bäst på plan två matcher i rad enligt mig och en spindel i nätet i spelet som har lyft spelet en eller flera dimensioner. Vid flera aktioner, däribland målet, får jag ”flashbacks” till den Rasmus vi såg precis innan han lämnade för utlandet. Kan Rasmus fortsätta hålla denna nivå kommer han att vara Superettans bästa spelare under hösten.

Jag tror att dessa två herrar kommer ha en enormt stor del i det avancemang som jag, som ni vet, tror kommer att komma och just nu kan jag inte se vad som ska stoppa oss från att ta oss tillbaka till finrummet i svensk fotboll.

Matchen i övrigt, vad kan man säga? Visst har vi några dalar när Norrby tillåts att ha boll och komma till chanser allt för mycket men på det hela taget tycker jag segern är säker, likt mot J-Södra, och minuterna som föregår HIFs 2-0-mål tycker jag är bland de bästa på säsongen. HIF har då ett flyt i spelet och breddar på ett sätt som gör att Norrby inte alls hänger med.

Innan jag slutar måste jag tyvärr skicka iväg kritik mot arrangemanget kring matchen som jag tyckte blev alldeles för mycket jippo med musiken innan inmarschen som kanske lägsta punkt. Med det sagt, när den eminente Björn Helgesson släppte lös Södra stå och resten av arenan för att sjunga slutet på ”På gator röda och blå” fick jag den där ståpälsen som bara en fotbollsmatch med HIF kan ge.

post

Den sista pusselbiten föll på plats…

Gårdagens seger imponerade och att en annan hemvändare skulle ta över scenen var något ingen hade kunnat förutse. Och visst känns det som att HIF, i Rasmus Jönsson, hittat den sista pusselbiten för att nå hela vägen till Allsvenskan

Det här var matchen där Granen skulle hälsas välkommen hem, till svensk fotboll, efter 10 år på vift. Med på tåget klev en fripassagerare i form av ett, i det närmsta, bortglömt utlandsproffs vars karriär nästan bara HIFarna har koll på. Det må vara att Rasmus Jönsson endast noterats för 21 mål på fem år. När domaren blåste av matchen, på Stadsparksvallen i Jönköping, så var det inte en Gran utan den gängliga nummer 9, från Viken, som styrde in HIF på rälsen mot Allsvenskan

Missförstå nu mig inte. Andreas Granqvist gör aldrig en dålig match och han gjorde det knappast igår heller. I par med Charlie Weberg såg han till att Pär Hansson fick en hyfsat lugn kväll mellan stolparna, låg bakom kontringen till 2-0 och lät Bojanic slå straffen som innebar spiken i kistan. Lägg därtill att kaptenen ständigt låg steget före sin motståndare så förstår ni hur lyckligt lottade vi HIF-supportrar är…

Men åter till Rasmus Jönsson vars hemkomst föregåtts av en del skepsis hos några HIF-supportrar och fått stå i skuggan av de faktum att landslagskaptenen återvänder hem. Frågorna har haglat gällande målskyttet, skadebenägenheten och den offensiva slagstyrkan hos mittfältaren som knappt spelat match sedan i Januari. Till och med hans egen tränare sa, i en intervju innan matchen, att Rasmus troligtvis behöver sex månader till för att komma i toppform!

Han skapade målchanser, servade medspelarna med härliga kombinationer och djupledspassningar. Han sög upp bollar på mittfältet och skapade en trygghet även bakåt i leden. Han fick Max Svensson att växa och våga ta ännu större kliv i offensiven och Mamudo Moro att se mer avslappnade ut än på länge i vetskapen om att all offensiv kreativitet inte enbart ligger på hans axlar framöver.

Rasmus Jönsson var fenomenal och det var egentligen bara ett mål som saknades för att Jönssons drömcomeback skulle gå in i historieböckerna. Skulle det dessutom stämma att han inte toppar formen förren om sex månader så kan HIF se sig i stjärnorna efter mittfältaren som lär vara på väg ut i Europa igen om så är fallet

Vi fick se ett HIF som vi bara fått glimtar av under säsongen. Ett HIF som gasade från början, ett HIF som avgjorde matchen redan i första halvlek. Ett HIF som lyckades stänga en match utan att kliva ner på en fembackslinje och försvara sig de sista 10 minuterna. Känslan säger att laget, troligtvis, kommer vara så överlägsna sina motståndare att PeOs främsta uppgift är att se till så att spelarna håller fokus i 90 minuter och inte växla ner i förtid

Självklart skall man inte gå händelserna i förväg men detta lag kan omöjligt missa tåget till Allsvenskan. Varken på pappret eller utifrån vad vi såg igår. Sett till höstens spelschema så tillhörde gårdagens motstånd, tillsammans med AFC, det kanske tuffaste bortamötet under hösten. Och där raderar man totalt ut J-Södra under nästan 90 minuters spel

Närmast väntar Norrby på Olympia. 14500 biljetter är sålda och om nu Granen och Jönsson njöt av återkomsten till svensk fotboll så är det inget mot vad de kommer att göra när de tågar in på Sveriges finaste matta i veckan….fortsättandes läggande pusslet som skall ta oss hem till fotbollens finrum…

post

Stilla vår nyfikenhet

Så var vårsäsongen avklarad och Superettan går på några veckors sommarledighet. Det tänkte även vi på AOH göra. Dock stänger vi inte ner helt utan slår bara på vår ”summermood”. Men innan dess behöver vi er hjälp att svara på några frågor…

Vi har precis avverkat årets sjätte månad vilket innebär att halva 2018 har passerat. För vårt HIF har vårsäsongen inneburit ett, i det närmsta, förväntat resultat med en andraplats inför omstarten. Det återstår iofsg 15 omgångar men visst känns det ändå som att klubben står med ena benet i Allsvenskan. Nu ska man självklart inte ta ut något i förskott men med tanke på att man förstärker truppen med Andreas Granqvist, och förhoppningsvis Rasmus Jönsson, så har jag svårt att se hur HIF skulle missa någon av de tre platserna i toppen av serien.

Det knappt månadslånga uppehållet lär göra laget gott och man får en möjlighet att bryta mönster, återhämta sig och dessutom kanske tom få en sådan som Johan Persson i speldugligt skick igen. Förhoppningen är ju att HIF ställer upp med den absolut starkaste elvan på Stadsparksvallen, i Jönköping, när omstarten sker den 29 Juli

Även för oss på Allt Om HIF kommer brejket utomordentligt lägligt. Nu handlar absolut inte denna texten om någon klagosång men efter att vi, under de sex senaste månaderna, tryckt ut närmre 200 HIF-relaterade texter så ska det ändå bli skönt att vila pennan några veckor! Samtidigt så triggas vi av den fantastiska respons som vi möter dagligdags i arbetet med sidan. Hittills har vi haft över 110 000 besökare att jämföra med vårt ”all-time high” 2017 där vi slutade på drygt 160 000 besökare. Med andra ord så ser även AOH ut att överträffa våra egna förväntningar som vi hade när vi klev in i 2018.

Detta hade dock aldrig varit möjligt utan er och därför har vi ambitionen att försöka vässa våra texter ännu mer under hösten. Här vill vi gärna ha er hjälp kära följare.

Vår grundregel har alltid varit att skriva om det som vi själv vill läsa om. Vi har aldrig haft ambitionen att vara först ut med nyheter eller leverera några sensationella avslöjande (även om det faktiskt dyker upp lite sådant material då och då) . När vi ser tillbaka på de första sex månaderna är där dock några texter som dragit till sig större intresse än övriga. Vår topp fem ser nämligen ut som följer:

1. Jesper Janssons uttalande i Aftonbladet

2. Rasmus Jönssons antydan om en återkomst

3. Ryktet om att en allsvensk anfallare var på ingång

4. Relationen mellan MFF och HIF

5. Södra Stås aktion under matchen mot AFC

Som ni märker så är det fem texter om vitt skilda saker och därmed inser vi att det kanske är just bredden i våra texter och de ämne vi berör som lockar er läsare till sidan. Lägg därtill att vi alltid får en hög läsfrekvens när vi skriver om våra framtidsmän. Detta är något vi själv brinner för och kommer att fortsätta fokusera på även framöver.

Vad anser ni själv är det bästa med AOH? Vad vill ni läsa mer om och vad känns mindre intressant? Jag hoppas att ni tar er tid att kommentera och tveka inte att både ge oss ris och ros. Ge oss möjligheten att fokusera på rätt saker i vår strävan att sidan skall bli ännu bättre och att du, som läsare, ska se ett dagligt besök på vår sida som en självklarhet.

Tack för att ni följer oss och njut av en skön semester så ses vi på Olympia

PS Ni kan vara lugna – vi tar inte helt ledigt under kommande veckor utan kommer fortfarande hålla koll på vad som händer i HIF-sfären och lovar att leverera efterhand DS

post

Vårsäsongen är till ända

Så står vi här nu, med 15 matcher avverkade av Superettan vilket innebär, för alla som är någorlunda matematiskt begåvande, att halva serien är spelad. Med det tas också en månads ”sommarlov” innan den andra halvan börjar.

Det är en vårsäsong som har blandat och gett för alla som följer HIF men nu står vi här, tvåa i tabellen med just två poäng upp till ettan Falkenberg som besegrades under söndagen. Det dåliga kommer jag återkomma till men ni får ursäkta mig om jag fortfarande känner ett visst rus från gårdagens seger och börjar med det positiva. Jag skulle vilja säga att matchen mot ”laget vid havet” var den bästa prestation vi gjort på dessa 15 omgångar. Örgryte hemma kan bollas upp här och så även Öster hemma i premiären men jag vidhåller att det är gårdagens match som vi fick se den bästa prestationen. Jag grundar detta i att vi möter serieledaren, ett Falkenberg som imponerat, även om vi i alla matcher i denna serien ska gälla som favorit är det en faktor som måste tas med i beräkningen. Vi kommer dessutom ur ett spelmässigt och resultatmässigt sämre period och ligger dessutom under två gånger i matchen. Att resa sig, dels i matchen, men även från den sämre perioden är ett starkt bevis på att HIF faktiskt förfogar över en kapacitet, som när den funkar, är bäst i denna serie. Spelmässigt, även om det bara höll i 75 minuter sammanlagt, var enligt min åsikt alltså den bästa hittills. Flertalet gånger lyckades HIF att trycka fram ytterbackarna och få en bredd i spelet på det sätt som vi vet att laget vill spela.

Men. Ja det finns ju ett ordentligt men. HIF har, med tanke på den trupp och den position som klubben befinner sig i jämfört med de andra klubbarna, ofta underpresterat å det grövsta. Det har vi flertalet tillfällen hetat att vi måste komma upp i nivå i båda halvlekarna och att det finns ytterligare en nivå inom laget som kommer att uppnås. Det rejäla bottennappet, som jag ser det, är matchen mot Varberg. Jag skrev efter den första halvleken, möjligen i viss ilska, att det var bland de sämsta prestationerna jag sett HIF göra sedan jag började följa dem och det står jag för. Den halvleken var enligt mig katastrofal. Trots prestationer likt detta har HIF tagit poäng men jag tycker definitivt att man ska kunna kräva mer spelmässigt för det finns en höjd i detta lag som inte finns i något av de andra lagen.

Ett stort fokus bland supportrarna under vårsäsongen, i alla fall på senare tid, har varit tränaren PeO Ljungs framtid i klubben. En del har ropat på hans avgång och även om jag varit missnöjd med lagets inställning och spel under våren vid flertalet tillfällen ser jag inte detta som en reell möjlighet, främst av ekonomiska skäl. Känslan är inte att vi har råd att sparka PeO samtidigt som en ny tränare då ska in. Sedan kan man säga vad man vill men när den första halvan summeras ligger vi tvåa, på direktplats upp till Allsvenskan, vilket är målet för säsongen även om förstaplatsen är det som förväntas av oss.

Jag måste även nämna nyförvärven för säsongen. Moro måste sägas vara det stora utropstecknet av de som tillkommit inför säsongen men även Bjarnason ska lyftas, vars skull jag blev genuint lycklig för igår, när det äntligen släppte för honom. Islänningen krigar och springer alltid oavsett hur ensam han har varit på topp. Kylan i straffen, efter den mållösa perioden, påvisar enligt mig ett väldigt starkt psyke. Randrup har även han gett oss en trygghet och ett lugn på högerbacksplatsen som vi saknat de senaste åren. Till sist ska jag nämna Liverstam som jag tycker har överraskat negativt. Det har skett en del misstag från Liverstam, AFC hemma till exempel, och hans känns inte alltid som den trygghet som jag trodde på förhand.

Till sist tycker jag de mörka moln som legat över HIF vid flertalet tillfällen denna säsong ändå skingrades delvis i och med söndagens seger även om för stora växlar aldrig ska dras av en match. Med en Granqvist som kommer in efter uppehållet samt en potentiell värvning av Rasmus Jönsson (ska tydligen ha lagts fram ett förslag för honom att ta ställning till) eller Wanderson (den gamle GAIS-spelaren) ser framtiden ljus ut.

post

Silly Season i rödblått tecken

Ute i världen har vi sex intressanta namn vars silly season-sommar är extra spännande att följa. Här följer en genomgång av deras säsong samt vilka rykten som, i dagsläget, florerar kring dem

Rasmus Jönsson

Säsong: Rasmus har den senaste säsongen spelat i danska Odense där han fått skralt med speltid. Dock fick han på vårkanten spela lite mer men efter uttalanden i media hamnade han helt i frysboxen och när hans kontrakt löpte ut fick han inte erbjudande om förlängning.

Rykten: Detta är väl den spelare som är mest intressant då det ryktats om en återkom till HIF. Azelius har varit ute ett antal gånger och sagt att samtal förs vilket har gjort att det ibland känts som att det är helt klart. Dock har ingenting officiellt presenterats och man kan höra röster som säger att ekonomin är för ansträngd i HIF för att få hem Rasmus Jönsson eller ens få in någon spets alls.

Markus Holgerssons

Säsong: Holgersson har spenderat senaste säsongen hos Lorca i Segunda Division, nästa högsta ligan i Spanien. Där har han spenderat den mesta tiden på bänken men fått spela några matcher och minuter. Dock har Lorca haft en tung säsong och när säsongen sammanfattades hade laget åkt ur.

Rykten: Markus har själv sagt att han vill tillbaka till Norden. Detta är dock en ganska ospecifik antydan får man säga då detta involverar en rad potentiella lag. Han har tidigare spelat i Ålborg i danska ligan så en comeback till Danmark är kanske inte uteslutet. Även han har nämnts när det handlar om en återkomst till HIF men det känns inte som att HIF, om det ska lägga ut pengar, behöver lägga dessa på en mittback/högerback. Holgersson är 33 år och börjar således bli till åren men har en imponerade karriär bakom sig måste man säga med en hel del intressanta klubbval.

Abdul Khalili

Säsong: ”Abbes” har under säsongen spelat majoriteten av matcherna för Genclerbirigi som dock åkte ur den turkiska högstaligan. Detta måste ses som en missräkning för förra årets åtta.

Rykten: Khalili själv har sagt att han vill lämna Genclerbirigi och inte följa med ner och han har brutit kontraktet med klubben. Han har även uteslutit en återkomst till Sverige då han vill fortsätta utvecklas i Europa. Det känns som att en fortsättning i Turkiet är det som ligger närmast tillhands

Bekräftat: Khalili stannar i Turkiet där han blir klubbkamrat med en annan fd HIFare.

Alexander Kacaniklic

Säsong: Alexander har under säsongen antingen suttit på bänken eller varit utanför truppen för sitt Nantes. Mot slutet av säsongen fick han mer speltid men detta kan ha berott på att Nantes inte hade lika mycket att spela för.

Rykten: Det ska sägas att det inte pratat speciellt mycket om att Alexander ska lämna Nantes men med tanke på hans bristande speltid bör det vara i hans intresse att lämna. Detta gör att han kanske skulle lämna för en klubb på lägre nivå än Ligue 1.

Emil Krafth

Säsong: Emil har inte fått spela särskilt mycket för Bologna utan har mest fått sitta på bänken och agera inhoppare, särskilt under våren. I januari pratades det om att han skulle lämna men detta var Emil själv tidigt ute och dementerade och sade att han ville stanna i Bologna och kriga för sin plats. Dock följdes detta av en vår där han som sagt fått skralt med speltid men Emil behöll ändå sin plats i VM-truppen och flyger med landslaget till Ryssland.

Rykten: Tyska Werder Bremen har tidigare varit intresserade av Krafth. Dock ryktas det om att Bejimo från Djurgården ska vara på väg till Bremen och även han är högerback. För sin speltids skull bör nog Emil flytta från Bologna och söka sig till en ny klubb och speltid i VM hade nog gjort honom gott för att dra till sig fler intressenter.

Joseph Baffo

Säsong: Joseph Baffo fick stora delar av sin säsong förstörd av en korsbandsskada och han spelade bara elva matcher under säsongen. Hans Eintracht Braunschweig kanske hade behövt honom då laget åkte ur Zweite Bundesliga, andraligan i Tyskland.

Rykten: Joseph har i en intervju sagt att han inte bestämt sig för hur han ska göra men jag har svårt att tro att den tyska tredjeligan lockar. Förra säsongen, där det gick betydligt bättre för laget, var Baffo en av de spelare som figurerade ofta i startelvan. Frågan är hur mycket skadan ligger honom i fatet och hur eftertraktad han är men klubbar i Zweite bör väl vara intresserade av honom med tanke på att han visat att han håller på denna nivå.

post

Reaktionen vi väntat på…

HIF besegrade Örgyte med 2-0 på Olympia i en match som blev den där reaktionen som kändes välbehövlig efter den senaste tidens svagare prestationer

Äntligen! Äntligen fick vi reaktionen som efterfrågades efter en rad matcher där HIF stått i stark kontrast jämfört med det HIF som vi såg på försäsongen och under de två inledande matcherna. Serieledande Örgryte var på besök på Olympia, ett lag som inlett Superettan på ett väldigt fint sätt, och HIF vann inte bara matchen utan kändes även som att man kontrollerade hela matchbilden.

Den första halvleken bjöd på en stabil defensiv och ett bra offensivt spel till dess att vi kom till den sista tredjedelen och, som alla vet, är det där det måste hända något för att det ska bli mål. Det skapades alldeles för lite målchanser i den första halvleken vilket till stor del berodde på att Bjarnason blev allt för isolerad och ensam när resten av laget inte fyllde på. Detta har vi sett ske under en rad matcher denna säsong. I den andra halvleken tog HIF över allt mer, blev bättre i den sista tredjedelen och började således skapa chanser. Bojanic fina fot och två fina positioneringar från Calle och Moro resulterade i två mål och tre poäng.

Jag tycker det finns en del att ta med sig från den här matchen. Bojanic kom upp i den nivå som vi kan förvänta oss av honom, visst han gör inte allting perfekt men han slår de två avgörande passningarna och 2-0-målet är i stort sätt hans. Jag är inte den första, och kommer mest troligtvis inte vara den sista, att berömma Moro. Kämpar, springer, driver på och har dessutom näsa för mål, ja inte mycket mer att begära från ett nyförvärv och jag tycker han är vårt bästa nytillskott hittills. Peo vann den taktiska matchen mot ÖIS tränare Askebrand och vi fick se ett HIF som vi kände igen från tidigare detta året.

På det hela taget en väldigt fin prestation, den bästa för säsongen enligt mig. Men. Ja det finns såklart alltid ett men. Nu gäller det att ladda om för redan på torsdag väntar Norrby i Borås och då vill jag se en lika fin prestation som gårdagen. HIF bevisade mot ÖIS att man har en hög högstanivå, nu gäller det att visa att man kan fortsätta leverera på den nivån. Som jag skrev efter matchen mot BoIS: Detta är ingen serie man kan jogga sig igenom och detta bevisas kanske än mer i matcher som mot Norrby, de där matcherna som vi bara ska vinna. Det gäller att fortsätta leverera för att visa att gårdagens match inte var en enskild företeelse utan en reaktion som sträcker sig över fler matcher än en.

Det var även kul att se en fin på publiksiffra på Olympia. Bengalerna då? Ja den diskussionen har jag sett föras ordentligt redan så jag väljer att ställa mig utanför den och blicka framåt och längta till matchen mot Norrby.

post

Vilka vänder hemåt i sommar?

Idag aviserade OB att Rasmus Jönsson gjort sitt i den danska klubben. Samtidigt antyder Marcus Holgersson, i en intervju med HD, att även han siktar på att återvända till Norden när säsongen med spanska Lorca avslutas inom några veckor

Att Rasmus Jönsson inte skulle får förlängt kommer knappast som en överraskning. Ända sen mittfältaren själv gick ut och antydde att han gärna stått på planen i HIFs premiär har han suttit långt ner i Odenses frysbox. I dag presenterade danskarna att sex spelare, däribland Jönsson, lämnar klubben i samband med att deras kontrakt löper ut den siste Juni. I fallet Jönsson så hoppas jag att det är höprioriterat, från HIFs styrelse, att locka hem Viken-sonen då vårt nuvarande lag visar upp en del offensiva brister under inledningen av seriespelet. Man lånade ju bla in Rasmus Rosenqvist, från Elfsborg, men han lär återvända till Elfsborg i Augusti då lånet enbart sträcker sig över fyra månader och att 21-åringen kanske inte riktigt blivit den injektion man hoppats på.

En annan som aviserar en hemflytt är Markus Holgersson. 33-åringen har haft en strulig period, i Spanien, bakom sig och har nu ambitionen att vända hem. Till HD säger han att HIF självklart är hans förstaval men att han även kan tänka sig att spela i någon annan svensk klubb eller tom i någon av de andra nordiska länderna. Det återstår tre matcher med Lorca och med 14 starter på 42 seriematcher så tror jag knappast att Holgersson kommer kunna välja och vraka bland erbjudanden. Samtidigt så är det knappast defensivt som HIF har de främsta problemen med spelare som Fredrik Liverstam, Calle Johansson, Charlie Weberg och Calle Thulin fightandes om en mittbacksplats. Dessutom vänder ju Granen hemåt efter VM och då lär han vara självskriven på en av mittbacksplatserna. Det som kanske skulle kunna tala till Holgers fördel är dock det faktum att han även kan spela som ytterback alt defensiv mittfältare (här återstår det ju att se vad som händer med Johan Persson). Personligen hade jag gärna sett att vi stärkte upp med en backup för Adam Eriksson, på vänsterbacken, men det är en ovan position för Holger och därmed hamnar han lite utanför min egen önskelista…

Oavsett så är det spännande tider som väntar när transferfönstret öppnar sin portar den 15 Juli igen. Fram till dess så ska HIF dock visa att man har en tillräckligt bra trupp för att vara med och fightas i toppen på Superettan. Hittills har insatserna varierat och på söndag kommer serieledande Örgryte till Olympia som första hinder att klara av på vägen till sommaruppehållet. Ytterligare åtta matcher väntar innan fönstret öppnar – åtta matcher där dagens trupp måste visa att de har både kvalitet och vilja att vara med och slåss om en Allsvensk plats inför hösten.

HIFs resterande spelschema innan sommaruppehållet:

20 Maj Örgryte (H)

24 Maj Norrby (B)

28 Maj Jönköping (H)

5 Juni Gefle (B)

10 Juni Degerfors (H)

14 Juni Halmstad (B)

19 Juni Varberg (B)

24 Juni Värnamo (H)

1 Juli Falkenberg (B)

Det måste se bättre ut än så här HIF

Skånederbyt mellan HIF och Landskrona BoIS slutade 1-1 efter en match där HIF ska vara glada för en poäng. Landskrona var i stora delar av matchen det bättre laget.

Tappade poäng på övertid är alltid förjävliga. Den där totala glädjen byts ut mot sorg men ändå är det inte det insläppta målet på övertid som jag är mest förbannad över. Jag är mest förbannad över HIFs totala oförmåga att utnyttja det kvalitetsmässiga övertag som vi ska ha över BoIS, ja mot alla lag, men speciellt över ett lag som är nykomlingar i Superettan. Sedan kan man tala hur mycket man vill om att ”ett derby alltid är ett derby” och ”att derbyn lever sina egna liv” men det är ren fakta att man måste kunna kräva att HIF ska göra det bättre i denna matchen.

HIF måste ta initiativet i matcher som denna och kan inte låta BoIS ta taktpinnen. Vi såg det mot AFC, vi såg det mot Brage, vi såg det mot GAIS och vi såg det återigen mot BoIS: ett HIF som inte går in och visar vad skåpet ska stå. Man kan inte jogga hem denna serien och efter denna omgång har HIF tre poäng upp till allsvensk kvalplats och fem respektive åtta poäng upp till Falkenberg och Örgryte på direktplatserna. Visserligen med en match mindre spelad men med detta spel är inte känslan att vi kommer hämta några poäng i vår hängmatch. Matchen mot BoIS är ännu ett tecken på att man inte kan jogga sig igenom en serie som Superettan utan måste göra jobbet i varenda sekvens i matcherna

På söndag väntar Örgryte, ett lag som har sett väldigt bra ut, på Olympia i en match som kan bli helt avgörande för säsongen och i den vill jag se en reaktion på denna insats. Jag vill se ett HIF som vågar ta för sig, som vågar spela ut sitt register och som visar lite jävla anamma. HIF kommer inte att ta sig upp till Allsvenskan genom att visa den defensiva inställning till spelet som laget visade idag.

Rycker inte HIF upp sig avsevärt och börjar prestera på den nivå som laget bör prestera väntar mest absolut största sannolikhet Skånederbyn mot BoIS även nästa år.