post

Hejdå 2017 – Välkommen 2018

I morgon rullar tävlingssäsongen 2018 igång och därmed kan vi lägga 2017 till historien.

2017 hade inte många ljusglimtar. Aggressiviteten saknades, viljan likaså. Va PEO rätt man på rätt plats?Hade egentligen DIRÖE en egen spelide? Varför tog vi allt för sällan tag i taktpinnen?

Rädslan för att förlora överträffade viljan att vilja vinna. För att bara ha nämnt några av de punkter som grämt mig senaste 5 månaderna. 2017 är året jag personligen gärna lägger bakom mig ganska snabbt nu när vi går in i 2018.

2018 då? Målsättningen från DIRÖE har väl inte vart mer glasklar i modern tid!

2018 är året vi trycker gasen i botten och presenterar det nya HIF för fotbollssverige. Och man måste ju medge, årets HIF känns mer spännande än på länge.

Ett starkt fönster från DIRÖES sida med mycket spännande namn.

Hur många mål kommer Bjarnarson göra? Blir Moro en ny publikfavorit? Är Abubakari egentligen inte för bra för Superettan? Känns inte Randrup som en klockren lösningen på den ständigt svajande högerbackspositionen sedan Kraft lämnade oss? Och känns det inte tryggare när vi äntligen fått in lite mer speed i mittbackslåset i form av Liverstam? För att inte glömma återkomsten av hela Sveriges senaste fotbollshjälte Granen, en klassvärvning för sig. Och man tror väl inte detta är sant förren han faktiskt tar på sig den rödblåa tröjan igen.

Utanför planen

Vi får inte glömma två viktiga och underskattade värvningar som vi inte kommer se på innerplan, men som garanterat kommer ha en viktig roll i 2018 års upplaga av HIF.

Reine Almqvist. Finns inte många inom svensk fotboll som har förmågan att läsa av sin motståndare så som Reine! Frågan är om det finns någon herre i hela Sverige som sett så många matcher som Reine genom åren? Rätt säker på att gubben hade en betydligt mer betydande roll under 2011 än vad majoriteten av oss på läktarn nånsin tänkt på.

Joakim Ignell, ja nån form av mentalt stöd skadar nog inte. Ett år försenad, men bättre sent än aldrig. För 2017 va det väl ingen som ens visade tillstymmelse till rak rygg? Med tanke på HIFs målsättning utåt i mediasverige är tydlig, skadar det nog inte att ha någon som får pågarna att njuta av stundens allvar istället för att frukta den.

Laget

Förvisso har det bara spelats tre träningsmatcher. Men känns inte Andreas Landgren lite som pånyttfödd? Alex Timossi Andersson har blivit ett år äldre. Likaså Max Svensson. Dock håller jag personligen Timossi Andersson som personlig favorit till årets genombrott. En kvick, teknisk, irrationell, modern och orädd påg med ett sylvasst tillslag. Kan han bara slipa på de där avgörande besluten kan han bli riktigt bra. Hoppas innerligt att Peo & co kan ge han den trygghet han behöver för att ta nästa kliv. Och när vi ändå pratar ungdomar vore det fel att glömma Mattias Almeida. Mycket spännande spelare med en stark försäsong i ryggen. Kan detta bli en joker?

Kan Darijan Bojanic växla upp och samtidigt som han kan höja sin lägstanivå blir han en stor tillgång för DIRÖE. Det har han visat innan. Men ett varningens finger för ojämnheten här. Kan Mikael Dahlberg hålla sig frisk blir han en viktig pjäs. Oke Akpoveta? Man får tycka vad man vill, och han är långt ifrån underhållande, men 8 mål från en anfallare som åker in och ut i startelvan är ett helt okej sparkapital på bänken. Johan Persson kommer få den betydande papparollen ute på plan med sin härliga attityd och vinnarskalle. Pär Hansson håller ju en klass för sig, och kommer ge den trygghet i defensiven vi inte haft sedan han lämnade oss senast med sitt ständiga skrik och sina brilljanta fötter.

Kan Calle Johansson äntligen ta det där sista steget?

Största Frågetecknet finner vi ute på vänsterbacken. Förvisso var inte högerbackspositionen mycket bättre 2017, men nytt blod här vid namn Anders Randrup kommer höja denna kanten markant. Meningen är ju inte att hänga ut någon, men 2018 va inte bra för Adam Eriksson. Osäker defensivt och offensiven va inte alls där den va 2016. Här får vi dock hoppas att PEOs spelide underlättar för Adam. Tanken är ju att vi skall föra matcherna, vilket kommer passa Adam betydligt bättre än spelsättet 2017. För defensiven har aldrig riktigt varit hans starkaste egenskap.

Nycklarna för ett framgångsrikt 2018 för DIRÖE är många. Sett till 2017 måste egentligen allt bli bättre.

Defensiven måste bli stabilare, vi kan inte släppa till med dessa ständiga juniormisstagen.

Spelidén måste vara tydlig! Våga rulla boll på egen planhalva, rörelse, vända sida, och såklart tålamod är en viktig faktor!

Och inte minst stoltheten och viljan av att faktiskt vilja vara en del av det nya HIF.

Men försäsongen har förhoppningsvis bara varit en tillfredsställande aptitretare fram tills nu när allvaret börjar. För det som visat sig på planen de två senaste matcherna (Sundsvall och Värnamo) är ett helt annat HIF. Lägg därtill att vi förmodligen saknat superettans mest givna innermittfältare. En kombination av Persson och Mohammed Abubakari!

Så sparkapitalet på bänken känns betydligt vassare än 2017.

Dahlberg, Akpoveta, Charlie Weberg, Max S, Almeida är väl de som kommer hamna där för det mesta, men tror nog de flesta tränarna i superettan hade välkomnat dessa pågar i sina lag.

Nyförvärven

Andri Runar Bjarnason fick sätta sin första balja. Det kan förhoppningsvis betyda väldigt mycket, innan det börjas ifrågasättas allt för mycket. För han är här för att leverera 15+ mål. Och en notorisk målskytt behövs om vi skall in i finrummet igen.

Mamudo Moro är väl den som ändå prestationsmässigt känns mest spännande. Som jag nämnde tidigare tror jag detta kan bli årets publikfavorit. Kvick, snabb, teknisk som vågar göra det oväntade. Den spetsen behövs alltid.

Randerup en högt pratande, stabil, rutinerad lirare med en vinnarskalle som jag välkomnar med öppna armar då dessa personligheter saknades enormt förgående år.

Abubakari, behöver väl knappast förklara vilken betydande roll han kommer få tillsammans med Johan Persson. Men helt klart den bästa värvningen på pappret. Må nu bara PEO få ut det av han också.

Fredrik Liverstam en klassback i superettan. Starkt huvudspel kombinerat med lite snabbhet, vilket DIRÖE faktiskt saknat de senaste säsongerna.

Andreas Granqvist behöver väl ingen närmare presentation, för det har väl inte undgått någon fotbollsälskare i sundets pärla vilket år han haft det senaste året?

Ja, årets upplaga av HIF är mer kittlande än på länge.

Och med det sagt, välkomnar vi 2018 med öppna armar.

post

En seger med mersmak

Visst, det var säsongens andra träningsmatch och ännu är det för tidigt att dra några högre växlar. Men motståndet var Allsvenskt och segern helt i sin ordning. Dessutom kan en ny vänsteryttern vara född…

För drygt en vecka sedan stod Östersund för motståndet och efter 1-0 kunde man konstatera att man plockat en hyfsad skalp redan i årspremiären! Självklart talar jag inte om HIF utan om dagens motståndare Sundsvall…

Norrlänningarna blev, som väntat, en riktig värdemätare för HIF och inledningsvis såg det lite rörigt ut i PeOs lagbygge. Efter en dryg kvart skruvade dock skåningarna upp tempot och de resterande 75 minuter handlade egentligen bara om HIF.

Att det skulle dröja 85 minuter innan vi fick se ett mål (för övrigt extra kul att det var Mattias Almeida som fick sätta segermålet) må så vara. Det var snarare sättet som HIF genomförde matchen på som imponerade. Speciellt med bottennappet mot Mjällby i färskt minne.

Innan matchen hade PeO uttryckt att klubben har full fokus på att hitta en ersättare till Surprise. 90 minuter senare så tror jag att vår huvudtränare blivit betänkligt mycket lugnare efter det spel som Mamodo Moro visade upp. Nyförvärvet ägde vänsterkanten och med bra uppbackning, av Adam Eriksson, kunde Moro även få ut det mesta av sitt offensiva spel. Och visst var ribbträffen värd ett bättre öde!

Hög press och en stabil defensiv får summera säsongens andra insats och fortsätter bara HIF som man avslutade de sista 45 så kommer vårsäsongen bli en trevlig bekantskap för HIFs supportar.

Nu återstår några dagars fortsatt gnuggande, i Salou, innan laget står inför nästa uppgift. På lördag kommer Roar Hansen och hans Värnamo till Olympiafältet. Förhoppningsvis en något lättare motståndare där HIF även har en möjlighet att få igång sina anfallare. Även om jag är övertygad att Roar, Lumala Abdu och Alexander Anchinioti-Jönsson kommer göra allt i sin makt för att stoppa HIFs framfart.

Tills dess tycker jag ändå att vi ska passa på att njuta av det faktum att HIF, modell 2018, fortfarande är obesegrade…

post

HIF har något stort på gång

Vi har vänt blad och lagt ett ”tråkigt” 2017 bakom oss och står med öppna armar inför 2018. Klubbens målsättning, inför den kommande säsongen, är glasklar – HIF skall tillbaka till Allsvenskan.

Vi var många som lämnade Jacob Hansens Hus med en rätt behaglig känsla i kroppen. Dels visade uppslutningen, på medlemsmötet, att HIF fortfarande har en stor supporterskara bakom sig och att klubbens framtid berör många. Givetvis kändes det extra bra när såväl Krister Azelius som Mats-Ola Schulze och PeO Ljung klev upp samtidigt och deklarerade att kommande säsong så är det tydliga målet att klubben skall tillbaka till högsta serien.

Man har ju dessutom fått ett år på sig att bygga en stabil grund för HIF och inför 2018 tycker jag att där finns många intressanta spår som tyder på att klubben, definitivt, är på rätt väg. Även om det är på planen allt skall avgöras…

Sedan sista matchen, mot Öster, har det hänt en del i spelartruppen. Resterna av Henrik Larssons lagbygge har klivit ut från Olympia och Stoffe/PeO har haft en rättvis möjlighet att fylla på med sina egna önskemål. Surprise, Lange, Christensen, Ljung och Gyimah är bara några av dem som gjort sitt sista framträdande i den röda tröjan. Moro, Bjarnason, Abubakari och Randrup är definitivt inga dåliga ersättare utan här tycker jag definitivt att man fyllt på med mer kvalitet inför säsongens tuffa utmaning. Abubakari håller redan en för hög klass i förhållande till serietillhörighet. Moro är ett spännande löfte. Randrup gjorde 19 matcher i Elfsborg förra säsongen och Bjarnason skall bli intressant att följa med tanke på hans målproduktion på Island. Förhoppningsvis håller han en högre nivå än Tarmen eller Sörum…

För att inte tala om att ännu fler talanger får chansen att visa upp sig under 2018. Med facit i hand så är det alltid spännanded att se vad våra ynglingar kan göra och sett till 2017 så var ju både Max Svensson, och inte minst, Alex Timossi riktiga lyckträffar som imponerade stort när de väl fick chansen.

På tränarsidan så har man gjort några riktiga kanonvärvningar som får en att drömma sig tillbaka till svunna tider. Reine Almqvist och Sven Andersson ger oss ytterligare en dimension och vad de båda herrarna går för vet vi sedan deras tidigare sejourer i klubben. Dessutom har man förstärkt upp teamet med en idrottspsykolog, Joakim Ingrell, vilket ska bli mycket spännande att följa. Det kändes som att vi slarvade bort många poäng under förra säsongen av ren rädsla att förlora på bekostnad av vilja att vinna. Här lär förhoppningsvis Ingrell, med sin bakgrund bli en viktig pjäs. På fyssidan väljer man att gå fullt ut med en extern lösning i form av Arena Fysio. Det innebär ju tyvärr att Christer Olsson får lämna föreningen men i den nya konstellationen finns en del kända ansikte sedan tidigare då bla Martin Berg ingår i Arena Fysio.

På det ekonomiska planet gör nu HIF två viktiga, och kanske avgörande, satsningar för att bygga upp en bättre ekonomi. Dels tar man själv över driften för Sportbaren vilket bör innebära, att med rätt personer, så kan stället bli en guldgruva och man slipper betala pengar till utomstående aktör. Det skapar ju även ännu mer ”vi” känsla när man nu vet att baren sköts, helt och hållet, av klubben och förhoppningen är nu att så många supportrar som möjligt förlägger sin uppladdning på Olympia istället för något hak nere på stan. Ur ren säkerhetsynpunkt är det givetvis också en bättre lösning då man slipper massa oro nere på stan i samband med matcherna. Här men jag givetvis inte att alla supportrar missköter sig eller ställer till bekymmer men med tanke på de polisiära insatserna i samband med högriskmatcher så blir säker de invånare som är totalt ointresserade av fotboll betydligt lugnare i själen vilken bör spilla över som en positiv effekt för klubben.

Den andra delen är klubbens merchandise dvs souvenirsortiment som nu plockas över i egen ägo. Här finns en rejäl peng att vinna och kan klubben nu själv foga över sitt sortiment osv så lär det locka till bra ruljangs i klubbshoppen och via nätet. Just denna delen har varit rätt usel de senaste åren men, med rätt hand, och med Alexander Ström i spetsen så kan det säkert bli en del överraskningar under den kommande säsongen. Förhoppningsvis blir klubben mer lyhörd för efterfrågan och ledtiderna blir kortare.

Foto: Bjarki Tordarson

Sist, men inte minst, bör man hylla HIFs engagemang i samhället. En viktig del i att vinna tillbaka Helsingborgarnas hjärta och få invånarna att åter se positivt på klubben är de aktiviteter som klubben nu dragit igång. ”Fotboll för alla med Alvaro Santos” är ett projekt med målsättning att få fler pojkar och flickor att röra på sig. Att få fler ungdomar att ta del av föreningslivet samt få fler av deras föräldrar att hänga på som ideella resurser. Här väljer man att lägga projektet ”mobilt” och kan därmed röra sig i flera olika stadsdelar under året. Givetvis är det inte enbart fokus på fotbollsbiten utan även andra viktiga saker som tex läxläsning osv. Att man samtidigt, i olika medier, lyfter de område man befinner sig i känns som ett genidrag. Sen skall vi ju inte glömma bort de pågående engagemangen som klubben är inblandade i som tex Ung Aktiv 9 där HIF jobbar med niondeklasserna där  ungdomar söker sin identitet som mest. De som ligger i riskzonen för att komma in i gängbildningar, grupperingar som kan skapa negativa företeelser på staden och även i anslutning till arrangemang. Projektet är kostnadsfritt för skolorna och ger er en unik möjlighet att på ett enkelt sätt engagera eleverna i samhällsdebatten och genom Ung Aktiv 9 få eleverna att tänka till om sitt val.

Med drygt 80 dagar kvar till premiären så är det få säsonger som känts lika spännande som inför 2018. Nu väntar dock ett träningsläger i Spanien, kick-on,  cupspel och, inte minst, Nyårssaluten de kommande veckorna så har man svårt att hålla sig till den 30:e Mars på Örjansvall så lär man garanterat kunna  minska sin abstinens även innan dess. Sen väntar vi ju alla med spänning på ytterligare nyförvärv….

Med förhoppning om ett härligt fotbollsår

Vi ses på Olympia

Det stora ”poddkriget”

Efter HDs HIF-podd, som släpptes i torsdags, så har det väckts irritation i klubbens ledning. Men vad är det egentligen som sagts och inte sagts? Och hur ska man tolka budskapet?

Uppenbarligen har HIFs sätt att hantera sitt nyhetsflöde skapat en viss irritation. Det är i alla fall så som klubbdirektör, Mats-Ola Schulze, menar kan ligga bakom de uttalade som journalistgänget i HIF-podden gjorde i sitt förra avsnitt.

I HIFs ”smarta” jakt på att öka intresset för exklusiva nyheter har man, under det senaste året, valt att bli mer transparent. Mot medlemmar dvs. Numera så släpps samtliga nyheter via medlemsmail och då spelare det ingen roll att du sitter som journalist på stadens tidning. Du får ingen exklusivitet längre. Detta får då, givetvis, både en negativ och positiv effekt.

För HIFs del så ökar exklusiviteten givetvis intresset för ett medlemskap i klubben. HIF är mer öppna än någonsin men för att nå informationen först så krävs det ett medlemskap. Givetvis smart av klubben som lägger stor kraft i att bygga upp en stabil grund där det krävs att, så många som möjligt, ansluter sig till klubben efter några rejält skrala år.

För HDs del innebär det, i sin tur, att man får svårare att leverera exklusiva nyheter. Tidningen får ta del av informationen samtidigt som medlemmarna och när HD väl publicerar sin text så har nyhetsvärdet sjunkit drastiskt då medlemsinfon, numera, sprider sig som en löpeld i sociala medier. Det innebär självklart att intresset för HDs rapportering minskar och således även intäkterna.

Schulze menar också att de ”läckor på Olympia” som journalisterna tidigare varit hjälpta av numera är sällsynta. Med andra ord så är HDs jakt på ”scoop” i, det närmsta, obefintliga för att HIF själv jobbat med att täppa igen dessa genom att, för sina anställda, belysa vikten av exklusivitet för att förbättra det ekonomiska läget i klubben. Ju mer besökare som HIF driver till sina egna kanaler ju större värde för tex medlemmar, sponsorer mfl att lägga pengar direkt på klubben.

Balansgången är dock hårfin då man också bör ha med i beräkningen att klubben, och media, behöver varandra. HD är tex väldigt bra på att hålla uppe intresset för klubben även när man är inne i olika längre uppehåll när nyhetstorkan är mer påtaglig än Saharas öken. Alla vi som, till dagligdags, jobbar mot media vet också vikten att även spela ”med” media. Med andra ord så hade kanske även HIF mått bra att, emellanåt, lyfta lite på locket, i förtid, till HD.

Går vi då tillbaka till själva pudelns kärna så reagerade Schulze främst på en del, som han ser det, onödiga påhopp (påstående) om klubbens personal. Som företagsledare har han ju all rätt i världen att gå ut och försvara sin personal. Men det är viktigt att inte göra så i affekt utan först analysera vad som sagts och menats.

”När då mina medarbetare som jag 24/7 lever med raljerande kallas småpåvar är det mitt ansvar att reagera som VD för HIF. För mig är detta ett lågvattenmärke och övertramp som tyder på någon form av bitterhet som jag misslyckas att sätta fingret på” Mats-Ola Schulze, Klubbdirektör

Hur man uttryckte sig i podden har faktiskt delat supportrarna i två läger. De som tar parti för klubben och de som menar att HDs utspel är dagens sanning. Även tolkningen av budskapet har diskuterats (och uppfattats) olika.

Man lyfter (och hyllar) det faktum att man har en frispråkig ordförande i motsats till de ”småpåvar” på kansliet som skall mörka uppgifter in i det sista.

I min värld är det inte ”småpåvarnas” uppgift att bekräfta eller förneka uppgifter utan i ett företag så bör det alltid finnas tydliga riktlinjer gällande vem som uttalar sig i vilka frågor. I HIFs fall är det säkerligen ordförande och klubbdirektör och då gör resten av personalen helt rätt i att lägga locket på – de följer bara order!

Detta har då Schulze, och medarbetare, uppfattat på ett negativt sätt och vår klubbdirektör uttrycker även missnöje med HDs sätt att ”hamna i ett tänk som är mer av ”hitta fel”, uttrycka negativism och raljera runt vägval vårt HIF gör”

Han fortsätter

Det finns inget som heter gratislunch på Olympia längre, antingen kavla upp armarna och arbeta hårdare för nyheterna som berör Helsingborgs idrottsförening, eller acceptera att våra kommunikationskanaler äger informationsflödet och arbetar med att skapa en plattform som sätter medlemmen/sponsorerna/supportrarna i centrum.

Troligvis har vi inte hört det sista i detta lilla ”poddkrig” och nu inväntar vi bara HDs reaktion på klubbens utspel!

Den aktuella podden (i sin helhet) hittar du här

post

Sportbaren, kontanter och en yngling som nådde Allsvenskan före HIF

HIF spetsar organisationen ytterligare och ger sig in i restaurangbranschen. Zeidan till BP och kontanternas ”vara eller inte vara”. En liten summering av HIF-sfären…

Efter The Tivolis konkurs så har där givetvis funnits utrymme för spekulationer om vem/vilka som skall ta över driften av HIFs sportbar. Igår, på medlemsmötet, kom så svaret och, personligen, tycker jag att klubben gör rätt i att försöka drifta hela verksamheten själv. Inte för att det är någon dans på rosor att driva restaurangverksamhet men får man snurr på bygget så kan det bli en guldgruva för föreningen.

Nu påbörjas alltså jakten på såväl restaurangchef som köksmästare och förhoppningsvis blir det många intressanta kandidater som står med på den lista som Dreamwork lämnar över till HIF. Men det ställer också krav på oss supportrar där många väljer att samlas på stan inför tex stormatcher. Ska sportbaren gå runt gäller det även att vi förlägger våra ”Pre-game Partys” på Olympia…

**********

Ännu en ”talang” valde bort HIF och hamnade – i Allsvenskan! Eller valde bort och valde bort! Det var väl snarare HIF som inte såg Moustafa Zeidan som en Superettan-spelare – åtminstone inte i vår klubb. Istället försökte man skeppa iväg honom till Norrby på lån men istället så var det Syrianska som ”förbarmade” sig över honom. Och där tog karriären rejält fart…

Efter 14 matcher, och ett antal Matchens Lirare, för Södertälje-laget så blev det både landslaget (U19) och ett Allsvenskt kontrakt med nykomlingarna BP! Kul för Zeidan och nu blir man givetvis nyfiken på var övriga ratade HIF-spelare som tex Mohammed Fahs fortsätter sin karriär?

**********

Ett kontantfritt HIF from 2018! Så lät det på medlemsmötet och just den frågan verkar vara det hetaste samtalsämnet efter mötet (som ni, förövrigt, kan läsa om HÄR). Vissa supportar luftar sin besvikelse över att klubben inte väntat med ett sådant beslut till Årsmötet i Mars – varför säger jag?

Varför skall HIF gå mot strömmen när tendenserna, i samhället i övrigt, tydligt visar att det är kort, swish osv som gäller. Nä – bra att klubben ligger i framkant och även tänkt till när det gäller ”medlemsrabatten” på årskortet. Kommande säsong så får du de pengarna på ett kort istället – ett kort som gäller vid inköp på Olympia! Såväl i shoppen som i kioskerna….

*********

När vi ändå är inne på medlemsmötet så var det extra kul att se hur klubben fortfarande drar fullt hus. I tisdags var vi så många så att där fanns folk som inte fick plats utan fick följa mötet via webben. Det tyder på ett stort engagemang vilket verkligen behövs när HIF nu, på bred front, tydligt deklarerat att 2018 är året då vi tar klivet tillbaka till Allsvenskan! Hade dock gärna sett en något lägre medelålder på mötet då dessa fortfarande mest besöks av 60+

**********

Vi närmar oss den tiden på året när spelprogrammet är på ingång. Förra året släppte man matcherna den 9 December och vi kan nog vänta oss något liknande i år. Dock handlar det bara om preliminära datum som spikas först till våren. Men visst väntar vi med spänning på både premiärdatum och motstånd! Några önskemotståndare i premiären?

**********

Sist, men inte minst, sänder jag ett stort tack till er läsare. Allt Om HIF går som tåget och har faktiskt aldrig haft en större läsarkrets än vad vi har i dagsläget! Den positiva responsen, som man möts av dagligen, är belöningen för det slit man lägger ner.

Det är också det som gör att vi tagit beslutet att köra på ännu en säsong. Samtidigt lovar HIF bli ännu bättre på att leverera spännande nyheter och innehåll, inte minst på sociala medier, 2018 så vi ser det verkligen som en utmaning att försöka leverera kompletterande och matnyttig läsning till alla våra följare även kommande säsong! Glöm inte att höra av er med tips eller önskemål på vad ni vill läsa om så ska vi försöka göra vårt bästa att tillgodose era behov!

post

Tack 2017 och hej 2018!

Superettan 2017 är lagt till handlingarna. Alla serie- och kvalmatcher är nu avklarade och det står nu klart vilka övriga 15 lag som står mellan HIF och en Allsvensk plats 2019

Trelleborg vann kvalmötet med Jönköping och gör därmed BP och Dalkurd sällskap till Allsvenskan. Från Superettan försvinner också Åtvidaberg och Syrianska som båda får starta om i division 1.

Dessa fem lag ersätts istället med nyss nämnda J-Södra, Halmstads BK och AFC Eskilstuna. Alla dessa tre lag trillade som bekant ur Allsvenskan och till serien ansluter även IK Brage från Norrettan och Landskrona BoIS från Söderettan.

För alla supportrar som åker på bortaresor är detta helt klart ett uppsving eftersom det kommer bli färre mil på vägarna 2018 än i år. Att Dalkurd ersätts av Brage betyder såklart att det även nästa år blir en långresa till Borlänge. Nästa år kan vi även ta tåget, eller cykeln, till Landskrona istället för att fortsätta ner till Trelleborg vilket sparar 15 mil för resenären. Dessutom är ju Jönköping och Halmstad en promenad i parken jämfört med resor till Kopparvallen och Grimsta IP.

Totalt sett sparar supportrarna in 129 mil på de svenska vägarna i och med skiftet av lag i Superettan mellan 2017 och 2018.

Publikmässigt kan Superettan 2018 bli en intressant serie. Notabelt är att inget av de fem lag som lämnar Superettan efter årets säsong placerade sig högre än på 8:e plats i publikligan – och det högst placerade laget var seriejumbon Åtvidaberg…

Så här såg publikligan ut avseende hemmasnitt för de lag som nästa år spelar i andra serier:

8. Åtvidabergs FF 1 763.

9. Trelleborgs FF 1 585.

12. Dalkurd 1 333.

13. IF Brommapojkarna 1 197.

14. Syrianska FC 1 166.

Dessa fem lag har tillsammans ett hemmasnitt om 1410 personer och det känns rätt troligt att de nya lagen kommer att kunna slå det.

Om vi jämför med publiksnitten för de fem nya lagen senast de låg i Superettan så får vi följande sammanställning:

▪ HBK (2016) 3289.

▪ AFC Eskilstuna (2016) 689.

▪ J-Södra (2015) 3085.

▪ Landskrona (2014) 1811.

▪ IK Brage (2013) 1768.

AFC som ju under 2016 spelade inför i princip tomma läktare på Skytteholm har noterat ett rejält lyft i publiksnitt under 2017. Den huvudsakliga förklaringen till det är såklart en tillströmning av bortasupportrar, men nog borde Eskilstuna-varianten av laget kunna locka fler än 689 i Superettan under nästa år?

Här följer nu en lista över de 16 lag som spelar i Superettan 2018:

▪ AFC Eskilstuna

▪ IK Brage

▪ Degerfors IF

▪ Falkenbergs FF

▪ GAIS

▪ Gefle IF FF

▪ Halmstads BK

▪ Helsingborgs IF

▪ IFK Värnamo

▪ IK Frej Täby

▪ Jönköping Södra IF

▪ Landskrona BoIS

▪ Norrby IF

▪ Varbergs BoIS

▪ Örgryte IS FF

▪ Östers IF

Den första planen för kommande säsongs spelschema, av Superettan, görs i december.

Källa: Superettan.se samt Gais.se

post

Guldboll, Reine och ett U21-derby…

Granen tog oss till Ryssland och Reine är på väg hem! Funderingar kring ett U21-derby och en krympt trupp…

Knappt tre veckor kvar till HIF kör igång 2018-års säsong (6 December). Man gör det med en hyfsat smal trupp. I dagsläget är dryga 20-talet spelare kontrakterade och framtiden för bla Monday Samuel, Jesper Lange och Surprise är fortfarande oviss. Åtminstone utåt sett!

Att jag tycker mig ha hört att HIF ska slimma truppen, inför 2018, och istället satsa på att värva karaktärsspelare rimmar väl i så fall rätt bra med den statusen. Troligtvis kan man tänka sig att behålla en sådan spelare som Surprise men avvaktar nog för att se om man kan locka till sig något bättre när de flesta Allsvenska klubbar nu börjar släppa de spelare som inte är aktuella kommande säsong

*******

Även om klubben, i dagsläget, enbart har sex försvarare så är nog Felix Bindelövs tid i HIF över. Det är ju faktiskt just på försvarssidan som man släppt mest rutin ( i form av Peter Larsson) och med tanke på att man redan har framtidsmän som Charlie Weberg och Calle Thulin som slåss om speltid så mår nog Bindelövs karriär bättre av ytterligare en säsong i Division 1. Dock hoppas jag att han hellre stannar i staden – varför inte Eskilsminne?

*******

Kan Reine vara på väg tillbaka till HIF? Enligt HD ligger bollen hos scouten själv Foto: Bildbyrån

Att HIF jagar en ersättare till Jonas Eidevall är ju ingen hemlighet. FC Rosengårds nya tränare visade dock inte upp några imponerande kunskaper, i sitt scoutande av andra klubbar, under sin sista säsong så all förändring, på den posten, måste ses som ett steg i rätt riktning. Men att Reine Almqvist åter är på tapeten får ju hjärtat att slå ett extra slag och känns ju bara så Allsvenskt….

*******

Efter gårdagens pärs mot Italien är vi nog många som insett fakta: Andreas Granqvist har inte i Superettan att göra…

********

Daniel Andersson – Lucas Ohlander, Erik Edman, Carl Johansson, Joseph Baffo – Elliott Sorin, David Svensson – Daniel Nordmark, Mohamed Ramadan, Yonathan Getachew – Álvaro Santos.

Avbytare: Anton Kinnander, Måns Ekvall, Tobias Zentio, Alexander Achinioti Jönsson.

HIFs startelva i U21-derbyt, mot Malmö, våren 2013. Har alltid triggats av spelare som kommer och går. Var tar deras karriärer vägen? Når de sina drömmar eller rinner allt bara ut i sanden?

Eliott Sorin, kom från franska Rennes och gjorde två U21-matcher för HIF. Numera är 24-åringen tillbaka i hemlandet där han spelar för AS Vitré.

Eliott Sorin, kom från franska Rennes och gjorde två U21-matcher för HIF. Numera är 24-åringen tillbaka i hemlandet där han spelar för AS Vitré.

Med gänget här ovanför vet vi det mesta om de flesta. Där fanns rutin i form av DA, Alvaro och Edman. Nuvarande A-lagspelare som Calle J och AJ. Utlandsproffs som Baffo och Ohlander. Några klamrar sig kvar på Division 1-nivå, någon sliter med en långtidsskada, någon har lagt fotbollen på hyllan och någon har vänt hemåt med förhoppning om att gräset skall vara grönare någon annanstans. Alla har dom någon gång representerat Världens Vackraste Förening och därmed hjälpt till att skapa och blivit en del av vår historia…glöm aldrig det. Oavsett om du lystrar till namnet Ramadan, Edman eller Sorin…

********

Sänder en tanke till 38-årige Fredrick Björk som, efter Örgrytes vändning mot Mjällby, nu lägger skorna på hyllan. Försvararen kom, på lån, från AIK 2005 och stannade sen i närmre 2,5 år innan resan gick vidare till bla Elfsborg och Esbjerg. Totalt blev det drygt 50 matcher för HIF för den gänglige mittbacken.

*********

Om Fotbollsgalan är den stora finalen på fotbollssäsongen så har Svenska Cupen de senaste åren utvecklats till en verklig upptakt på den nya säsongen. Förra säsongen hette våra motståndare Degerfors, BP och Djurgården. Vilka vi får möta, efter nyår, vet vi på måndag för då lottas nämligen grupperna i cupen.

*********

För övrigt så fortsätter jag gärna lobba för att ännu en HIFare, i det här fallet Andreas Granqvist, bör vinna Guldbollen! På måndag vet vi…

post

Säsongen 2017 – Anfallarna

Jordan, Rusike, Hallenius och, till viss del, Bojanic! Samtliga for ut genom dörren och kvar stod vi med en backup, en skadebenägen, en med stukat självförtroende och en som knappt spelat senaste säsongen. Men då hade vi inte förstått vilket fantastiskt sparkapital vi hade i en 16-åring från Stattena IF

Jesper Lange (16 matcher / 7 mål) Kontrakt tom 2017

31-årige Lange värvades som backup till en ev flyktande Matthew Rusike förra säsongen. Många tvivlade på om dansken kunde leverera i Superettan men ack så fel de hade. Lange bar fram HIFs offensiv under vårsäsongen och jag vågar nog sticka ut hakan genom att påstå att en frisk Lange hade tagit HIF till minst en kvalplats. Nu var oturen framme, i matchen mot Syrianska, och efter anfallarens frånvaro tog HIF faktiskt bara 15 (av 42) poäng. Kontraktslös efter nyår och frågan är om HIF vågar chansa på att dansken kan komma tillbaka i samma form som under vårsäsongen?

Med en frisk Jesper Lange hade vi kanske knipit den där kvalplatsen…
Foto: Jonas Ljungdahl / BILDBYRÅN

Oke Akpoveta (23 matcher / 8 mål) Kontrakt tom 2018

En omdiskuterad värvning och de flesta menar att Akpoveta inte levererat tillräckligt bra. Å andra sidan klubbens främste målskytt innan även han blev skadad. Gör, i mina ögon , en helt ok säsongen och kan säkerligen bli nyttig i framtiden. Ha i åtanke att anfallaren gick mållös i sex raka matcher, under våren, och dessutom spelade skadad under hösten så finns där självklart mer att hämta hos ”Åke”.

Mikael Dahlberg (6 matcher / 0 mål) Kontrakt tom 2018

Enligt klubben själv deras viktigaste kugge, vid sidan om planen, gentemot sponsorer osv. Kanske inte rätt argument för att låta en skadebenägen 32-åringen får fortsätta efter degraderingen 2016. Å andra sidan så är där nog ingen Superettaklubb som tackar nej till en skadefri Mickey D. Gjorde comeback under hösten och visade sig vara en extremt viktig inhoppare som, med sin storlek och bollmottagning,  fortfarande har förmågan att oroa motståndarnas försvar. Fullföljer han kontraktet, över 2018, lär det nog bli anfallarens sista säsong inom toppfotbollen och förhoppningsvis får han kröna det med ett Allsvenskt avancemang.

16 -årige Alex Timossi är synonymt med HIFs anfallsfotboll under 2017
Foto: Simon Hastegård / Bildbyrån

Alex Timossi (18 matcher / 2 mål) Inlånad från Bayern Munchen

16 år, Årets HIFare och klubbens främsta talang under överskådlig tid. När resten av laget vek ner sig, under hösten, fortsatte Timossi att utmana och spela anfallsinriktad fotboll precis som ingenting hänt. Då hade ynglingen redan skrivit på ett proffskontrakt med världslaget Bayern Munchen. Enligt uppgifter får dock Olympias publik njuta av Timossis fotbollskonster tills den dag han anses redo för A-lagsspel i Tyskland. Något som bara det är värt entrébiljetten….

Moustafa Zeidan (1 match / 0 mål) Lämnat klubben

19-åringen vände hem, från England, 2016 men hamnade snett – både under Henrik Larsson och PeO Ljung. Ansågs inte kunna konkurrera och skulle lånas ut. Till slut hamnade dock Zeidan hos Syrianska som gav honom både speltid och förnyat självförtroende. Resultatet talade för sig själv och under hösten blev anfallaren uttagen i Sveriges U20-landslag. I HIF blev det ett ynka inhopp i Superettan och två i Allsvenskan.

I GÅR: Säsongen 2017 – Mittfältarna