AOH summerar transferfönstret…

Henrik Larsson med en av klubbens nyförvärv i sommarfönstret - Alhadji Gero Foto: Johan Lilja

Transferfönstret är stängt och på skärmen framför mig har jag resultatet av HIFs jakt på att stärka truppen inför den Allsvenska slutspurten…

“Utgångspunkten för oss är inte att försvaga utan att förstärka. Det räknar jag med att vi kan åstadkomma om vi landar de förhandlingar vi nu för”. Orden kommer från HIFs ordförande, Krister Azelius, i samband med en intervju, i HD, inför sommarfönstrets öppning. Man stod då inför det faktum att man sålt två av klubbens främsta målskyttar och behövde ersätta dessa för att rädda det Allsvenska kontraktet. Hur har det då gått och vad är det för spelare/spelartyper som HIF lyckats landa inför höstens slutspurt?

Att spelare, som kan ersätta Andri Bjarnason och Rasmus Jönsson, inte växer på träd kan vi, så här i efterhand, konstatera och för någon vecka sedan erkände Azelius själv problematiken med att försöka locka spelare till HIF när det svenska transferfönstret stänger drygt två veckor tidigare än övriga Europeiska ligor. Många spelare väljer att avvakta ett mer lukrativt kontrakt utomlands och om/när ett ett sådant erbjudande uteblir så är Allsvenskan inte ett alternativ då dörren stängs den 13 Augusti.

För HIFs del spelade även Kalle Joelssons skada en större roll än vad man räknat med. När vår dåvarande förstemålvakt skadade sig, i mötet med Sirius, insåg klubben att man var tvungen att ta upp ett gammalt spår och ringa till Anders Lindegaards agent. Vad AOH förstått var nämligen den förre Man Utd målvakten på väg till HIF redan inför säsongen men när man såg hur Joelsson utvecklades valde man att fokusera bort från målvaktsposten och istället komplettera med ett lån av Tom Glover. Allt med förhoppningen att Pär Hansson åter skulle vara spelbar efter sommarupphållet. När så inte blev fallet, och Kalle dessutom åkte på en svår skada, fanns där inte mycket att be för då man var tvungen att ha en ny förstemålvakt på plats inför den Allsvenska omstarten.

Utan att varken veta, eller gissa på, vad Lindegaard kammar in, rent lönemässigt, så är det inte svårt att räkna ut att han hamnade i en betydligt gynnsammare förhandlingsposition när skadan på Joelsson dök upp. Men vill man ha kvalitet så får man betala för det och förhoppningsvis kommer Lindegaards insatser, under hösten, visa sig vara välinvesterade pengar när vi summerar den Allsvenska säsongen 2019 för HIFs del.

Kalle Joelssons skada förändrade klubbens fokus rejält då man tvingades högprioritera en ny förstemålvakt
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN

HIFs sommarfönster 2019

Förluster

Rasmus Jönsson (Buriram United)

Rasmus kom hem och frälste HIF i jakten på att ta sig tillbaka till Allsvenskan. Han gjorde dessutom med en kraftigt reducerad lön och ett löfte om att få lämna HIF, för ett pris under marknadsvärde, om ett erbjudande kom. När Thailändarna viftade med en hyfsad lön och, inte minst, ett spännande fotbollsäventyr, drog Jönsson inför det Allsvenska uppehållet. Om tiden i Thailand motsvarar anfallaren förväntningar är svårt att svara på. Rasmus tog omgående en ordinarie plats och har spelat extremt mycket matcher på väldigt kort tid. Målen har dock uteblivit och i utlandet är det enbart dessa som räknas. Inte minst om man är inköpt som målskytt. Tålamod finns inte i de Asiatiska ligorna och om det inte lossnar för Jönsson under hösten så är det inte helt otroligt att han sitter på ett plan tillbaka till Sverige efter säsongen. Då är det bara att hoppas att HIF fortfarande är Allsvenskt och att man åter står redo att ta emot en av klubbens främsta under 2000-talet

Andri Bjarnason (Kaiserslautern)

Skyttekung på Island och skyttekung i Superettan. I återkomsten till Allsvenskan skulle den 28-årige anfallaren dessutom visa att han kunde levererar på en högre nivå. Skadorna satte stopp för en Allsvensk succé och istället dök “storsatsande” Kaiserslautern upp och värvade Bjarnason som såg möjligheten till hans första, och kanske enda, riktiga utlandsäventyr. Det gick bra under försäsongen och under de inledande seriematcherna blev det en del inhopp för islänningen. När han väl var redo för en startplats så åker han på en skada på träning och förväntas nu vara borta under de kommande 5-6 veckorna

Johan Persson (Öster)

Sheriffens tid i HIF lär väl knappast gå till historiens om en av höjdpunkterna i hans långa karriär. Skador, skador och åter skador gjorde att hela 2018 gick till spillo och när Allsvenskan drog igång så var han fast på bänken. Med ett utgående kontrakt och spelsug så var nog valet lätt när Öster, i jakt på att överleva Superettan, viftade med ett kontrakt. Då Persson garanterat gjort sitt i HIF efter denna säsongen så släppte man honom till Växjölaget under sommaren

Nyförvärv

Anders Lindegaard (Kontraktslös)

Har ett hyfsat cv men har, efter tiden i Man Utd, inte riktigt fått chansen till kontinuerligt matchande. Jag är övertyga om att med en försäsong i ryggen skulle dansken tillhöra en av Allsvenskans främsta målvakter. Nu kastades han in med kort varsel vilket inte alltid är det lättaste när man dessutom har ett försvar som, av olika anledningar, har hackat. Klarar HIF kontraktet, och Lindegaard blir kvar, så har klubben det väl förspänt på målvaktsposten kommande säsong

Alhadji Gero (Östersund)

Östersund ville förlänga men Gero ville ha en ny utmaning. Att Henrik Larsson är i HIF kan nog varit en väldigt avgörande faktor för klubbvalet då Gero, som har bra erfarenhet från såväl Allsvenskan som Europaspel, haft det jobbigt med målskyttet genom hela karriären. Självklart hoppas han att en av Sveriges främsta anfallare, genom tiderna, skall råda bot på detta. Hittills har det blivit tre matcher i den röda tröjan och alla väntar vi nog på det första målet. Dock är den tuffe anfallaren nyttig i anfallsspelet och det är nog bara en tidsfråga innan även målskyttet lossnar. Sen glömmer man lätt att Gero “bara” är 25 år gammal och, rimligtvis, har ett antal år, inom toppfotbollen, framför sig. Vilket kan innebär många sköna kronor, för HIFs del, i samband med en ev försäljning

Ibrahim Bancé (ASEC Mimosa)

Den 18-åriga mittfältaren debatteras flitigt på diverse HIF-forum där man ser honom som en extremt spännande värvning. Dock är vi väldigt få som sett honom på fotbollsplanen. Arbetstillståndet är i sin ordning och därmed kan mittfältaren representera HIF redan nu men här är det många faktorer som spelar in. Omgivning, språk osv. Mittfältaren, som är inlånad med en option, skall snarare ses som en framtida investering och här vill HIF skynda långsamt. Förhoppning är dock att vi alla får stifta bekantskap med den Afrikanske landslagsmannen innan årets säsong är till sin ända.

Daniel Hafsteinsson verkar få vänta på sin startdebut i HIF Foto: Johan Lilja

Daniel Hafsteinsson (KA Akureyris)

Även här har HIF värvat för framtiden. Till skillnad mot Bancé så har dock mittfältaren samlat på sig rejält med rutin efter sina två säsonger i den Isländska högstaligan och i U21-landslaget. Hafsteinsson är en spelare som, redan nu, bör slåss om en startplats och troligtvis är det som håller honom på bänken samma som i fallet med Bancé dvs att anpassa sig och komma till rätta även vid sidan om planen.

Alexander Nilsson (Hässleholm)

Alex har tränat med HIF redan under förra säsongen och det borgar för att klubben har bra koll på vad man får. Här talar man redan om en framtida stormålvakt som, med rätt träning, kan utvecklas till att slåss om en ordinarie plats mellan stolparna under de kommande säsongerna. Lånats in som backup till Lindegaard då Ian Pettersson, av förklarliga skäl, behöver någon/några säsonger till på sig för att bli en uttalad A-lagsmålvakt

Tobias Mikkelsen (Klubblös)

När det stod klart att HIF plockar in den 32-årige mittfältaren under resten av säsongen så gick många supportrar “bananas”. Då spelar det mindre roll att dansken har ovärderlig erfarenhet från spel i klubbar som Bröndby, Nordsjälland, Lyngby och Rosenborg samt det danska landslaget. Tyvärr hamnade nog Mikkelsen i skottlinjen med för det faktum att supportrarna suktade efter en målskytt och det blev…ytterligare en mittfältare. Personligen tycker jag att det kan vara en intressant värvning och med tanke på att det är ett kontrakt som sträcker sig säsongen ut, och att han främst slåss med Filip Sjöberg om en plats, så ökar det ju bara konkurrensen i truppen. Sen har jag ju inte varit sen att hylla Sjöberg som, i mina ögon, redan borde få chansen från start…

Tashreeq Matthews (Dortmund)

På transferfönstrets sista dag dök ännu en mittfältare upp på Olympia. Ursprungligen kommer han från Ajax Cape Town, i den Sydafrikanska ligan, och har tillhört Dortmunds U19-lag men även varit utlånad till Utrecht. Även där handlade om spel på U19-nivå men med speltid kom även målen. Med fem mål, på 10 matcher, så valde Dortmund att hämta tillbaka honom och flyttade istället upp mittfältaren i sitt reservlag som håller till i regionalligan. Matthews, som ses som ett jättelöfte, kan spela på flera offensiva positioner och lånas in, gratis, under resten av säsongen

Det bidde alltså enbart en renodlad anfallare i form av Alhadji Gero men som HDs “HIF-expert”, Tomas Nilsson, antydde i sin krönika förra veckan. Att man inte funnit ytterligare en anfallare bör innebär att det är Mamudo Moro som får chansen på topp. Något som kanske kan gynna både Moro, och HIF, då klubben, troligtvis, fortfarande försöker förmå 24-åringen att förlänga sitt utgående kontrakt. Gott om speltid och ett lossnande målskytte bör innebär ett nytt kontrakt eller en försäljning. Eller så resulterar det i att Moro lämnar, gratis, efter säsongen men då med förhoppningen att han har skjutit HIF kvar i den högsta divisionen…

Nä det blev inga Olsson Brothers, ingen Toivonen eller Gustaf Nilsson. Det blev inte heller någon colombiansk anfallsslösningen eller inlånad islänning. Men icke att förglömma kontraktsförlängningar med Max, Weberg och, nu senast, Armin Gigovic. Det visar att klubben tror och säkrar upp inför framtiden. Vad avser Filip Sjöberg så lär även han bli kvar på Olympia ett bra tag framöver! Oavsett så står vi nu med en trupp bestående av nästan 30, hårt arbetande, fotbollsspelare. Vi har en bra mix av rutin och ungdomlighet. Oavsett namnet på tröjan, och antal Allsvenska matcher eller landskamper, så får vi hoppas att Henrik Larsson har fingertoppskänslan att skicka ut “rätt” elva till höstens matcher och säkra det Allsvenska kontraktet…

För det är väl den ekvationen som vi alla, inkl tränarstab, sportgrupp och styrelse, vill skall bli verklighet under hösten…

AOH drivs, sedan 2009, på ideéll basis. Vill du ge oss en applåd kan du alltid swisha en slant till 0703890866. Tack!

2 kommentarer

  1. Egentligen spelar det ingen roll hur många eller få nyförvärv som HIF har förstärkt med.
    I stället ska Henrik Larsson fundera på hur vi ska kunna komma fram i fler anfall och få till avslut. Det är oroväckande svårt som det ser ut nu med nuvarande spelsystem och de taktiska dispositionerna under matcherna.
    När det gäller defensiven måste HIF börja med presspel och understöd högre upp på planen för att återvinna bollen. Därför fungerar det inte med två defensiva mittfältare och en anfallare.
    Gero är riktigt bra på att hålla fast bollen i anfallsposition för att laget ska kunna flytta fram positionerna, men ingen verkar följa med och hitta en position för att vi ska kunna etablera ett anfallsspel. De flesta står kvar och förväntar sig att någon annan ska göra jobbet. Man märker också att den som har bollen har få alternativ framåt och då går samtliga passningar tillbaka till backlinjen.
    I det här läget känns det bättre att gå över till två anfallare med en offensiv mittfältare bakom sig. Henrik måste utgå från vilka spelare vi har och hur vi ska få ut maximalt från dem. Passningarna ska gå till rättvända spelare som kan göra ett avslut mot mål.
    När HIF har använt sig av en defensiv mittfältare och en som är längre upp i banan (Fanerud) så har man lyckats etablera ett spelövertag på offensiv planhalva.
    Det finns ett problem med unga spelare och det är att de är varierar i spelet även under matcherna. Det viktiga nu är att de äldre spelarna lär och visar de yngre hur man kan tänka i olika situationer och få upp matchtempo, närkampsspel, etc. De yngre måste få tid att komma in i laget. T.ex. tycker jag att Max är alltför lättläst och de bättre lagen sätter alltid åt honom i början av matchen. Sedan försvinner han ur matchbilden. Max måste lära sig att ta för sig i närkampsspelet. Just nu är han bättre när han får komma in i andra halvlek och överraska med sin fart och teknik, vilket kommer att ge honom självförtroende.
    När det gäller Ibrahim Banzé som bara pratar franska och swahili, så kanske man kan ta hjälp av Olivier Karekezi som bor i Helsingborg.

  2. Kan hålla med i mycket av det du säger då jag bla själv uppskattade Max inhopp då han kom in som en frisk fläkt. Vad avser Bancé så vet jag att HIF tar väl hand om honom och även har sett till att han har en egen tolk osv

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*