Allsvenskan – ett unikum i Europa.

Jag ger upp. Klä av mig mina kläder. Rulla in mig i olja och fjädrar, sikta in en välriktad vänstervrist mot mina testiklar och rulla mig därefter nerför kärnan-trapporna. Jubelvrålet lär möjligtvis ändra tonläge, men inte fallera i styrka.

När de flesta experter redan beslutat sig för att allsvenskan varit avgjord och att guldet skulle hamna sex mil söderut, på en arena som självaste Cavalli-Björkman vägrar uttala namnet på. Då presterar HIF sin bästa fotboll på väldigt länge.

Lika mycket som jag älskar denna stund har jag förståelse och sympati med supportrar till den andra guldkandidaten. Guldstrid är inte bra för nerverna, men tänk så skönt det ändå är att få uppleva en liga där guldstriden lever hela vägen och att det inte alltid måste handla om samma två-tre lag.

Allsvenskan får ofta utstå medial kritik för bristande kvalitet. Väldigt få arenor kan tillhandahålla speldugliga planer under hela året och än färre uppnår vad som kallas god europeisk standard. Detta till trots lyckas man år efter år bibehålla ett högt intresse och en spänning. Allt som oftast är det jämnt. såväl i topp som i bottenstrid. Det stora minuset skulle möjligtvis vara att det nu var länge sedan vi hade ett lag som presterade i Europeiska cupsammanhang. Men det kommer…

Det finns som många saker som måste förbättras för att vi skall kunna tävla på jämna villkor med andra europeiska klubbar. De finns dock två frågor som av förbundet bör prioriteras högre än andra. Först och främst bör man fortsätta det fina arbetet med att utveckla talanger, samt att ge dem möjligheten att utvecklas i den inhemska ligan. Allt för ofta lämnar lovande spelare redan i unga år för att gå vidare till proffslivet, och inte alltför sällan till sämre ligor.

Den andra frågan handlar inte så mycket om spelare och kvalitet, utan mer om helhetsupplevelsen. Man måste finna en väg att förbättra säkerheten kring arenor och matcharrangemang. Åskådare, oavsett lagtillhörighet, skall aldrig behöva vara oroliga för sin säkerhet i samband med matcher. Utöver detta så måste klubbarna bli avsevärt bättre på att attrahera fler och nya målgrupper.

Vi kanske inte kan få den bästa ligan i världen, men vi kan åtminstone göra den så bra som möjligt. För vi är trots allt rätt många, som trots dessa kommersiella tider, bara längtar till en kall och blåsig söndagseftermiddag i november.

1 kommentar

  1. Tror iför sig ett starkt skäl till populariteten är just den bristande kvalitén – dvs. alla lag slår alla för skulle vi få en utveckling a´la Skottland eller Spanien där bara 2 lag slåss om guldet varje säsong skulle den stora massan av fotbollsdiggare försvinna…

    Visst viktigt att man får behålla talangerna men fattar inte vad förbundet kan göra då det mer är en klubbfråga och ej att glömma: det är spelarnas marknad numera så vill en kille gå till Willem II eller Beerschot för att de pröjsar mer kan allsvenska klubbar inte göra så mycket mer…

    Det klubbarna (& där kan förbundet stödja) kan är att utveckla arenorna och framförallt planskötseln för får vi bättre förutsättningar att spela fotboll året runt får vi också bättre spelare, bättre lag & kan övertyga killarna att stanna framför en utflykt till Jupiler Leauge…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*